Tänk om julskinkan inte kommer från en levande gris utan istället odlas fram i en bioreaktor på en bondgård? I en fiktiv matlagningspodd från 2045 får vi ta del av en ”forskningsbaserad spekulation” om vilken mat vi äter i längre fram i tiden – och framför allt hur den tas fram. Nu går det att lyssna till framtidsvisionen Enkidos mat ”Julspecial 2045” där programledaren lagar ny mat med kökschefen Emelie Månsdotter på Jordeberg gård.
Bild lånad från Umami produktion. Personerna på bilden är Olof Yassin, som spelar programledaren Enkido, och Sanna Persson-Halapi, som spelar kökschefen Emelie, i podden.
I julspecialen intas det bland annat glögg och pepparkaka med stiltonost odlad i en bioreaktor, risgrynsgröt på 3D-printade och kanelinfuserade risgryn, inlagd sill gjord på aubergine och sillextrakt på småfisk och köttischbullar på odlad färs. I en bioreaktor håller man dessutom på att odla fram en julskinka. Bioreaktorn används till olika jäsningsprocesser och råvarorna kommer framför allt från växtriket. I bioreaktorn matas mikroorganismer med en näringslösning, som tillverkas av allt från spannmål, restprodukter från jordbruket - och i podden också avlagda kläder. I fermenteringsprocessen förökar sig mikroorganismerna och blir till en ingrediens i maten. Bioreaktorn kan användas till precisionsfermentering, där mikroorganismerna programmeras för att tillverka en specifik ingrediens, som till exempel mjölk eller kött.
Detta har man tagit fasta vid i projektet Reaktorrevolutionen! Bio-odlad mat i framtidens matsystem som leds av Lunds universitet, men där också Umami produktion, Climaginaries och Biotech Heights är med. Nu är podden publicerad.
Materialet är baserad på ett kunskapsunderlag och ur det har det skapats ett framtidsscenario och en prototyp.
- Biotech Heights jobbar på många olika sätt för att skapa förutsättningar för att Sverige ska realisera potentialen i bioteknik, berättar Emma Nordell på Lunds universitet och Biotech Heights. Många projekt är fokuserade på tekniska lösningar, och i andra jobbar vi tillexempel med lagstiftning och påverkansarbete – eller kanske receptutveckling. Nu ville vi titta på hur en tänkbar framtid kan se ut, där bioteknik har blivit vardagsmat i livsmedelssystemet. Det var verkligen ett roligt projekt där vi fick jobba med både matkreatörer, startups och forskare från helt olika discipliner. Framtiden är ljus när vi samarbetar!
I matlagningsprogrammet får vi höra hur Jordeberg gård har förändrats sedan de satsade på odling i bioreaktorer. I olika reportage får vi veta mer om hur verksamheten på gården fungerar, om hur det gick till när bioreaktorn slog igenom, och vad det innebär att utnämnas till Kulturarvsbonde.
Climaginaries är ett forskarnätverk som arbetar med att gestalta möjliga framtider med berättandet i centrum. De kallar sin metod för faktabaserad spekulation vilket innebär att de utifrån det man vet idag försöker förstå hur olika möjliga framtider skulle kunna se ut.
- Berättandet är centralt i Climaginaries arbete eftersom det hjälper oss att förstå och engagera oss i stora samhällsfrågor, menar Johannes Stripple, Climaginaries. Genom spekulativa berättelser och upplevelser utforskar Climaginaries alternativa framtider och utmanar invanda sätt att tänka. Berättelser används både för att ifrågasätta dominerande idéer och för att inspirera till nya sätt att agera. På så sätt gör berättandet komplexa frågor mer begripliga, engagerande och möjliga att utforska tillsammans.
Utifrån kunskapsunderlaget formuleras ett framtida scenario som innehåller en överblick över 2045 års jordbrukssystem i Sverige. Utifrån scenariot togs ett manus fram för matlagningsprogrammet, som sedan spelades in med skådespelare. Innehållet är producerat av Umami produktion.
- Podden liknar ett traditionellt matlagningsprogram, säger Fredrik Pålsson som är innehållschef på Umami produktion. Men vi använder också till exempel fiktiva nyhetsinslag för att visa hur livsmedelssystemet har förändrats, och vilken roll bioreaktorn spelar i den utvecklingen. Det som har varit väldigt spännande för oss, är att vi fått samarbeta med en lång rad engagerade experter. Sedan har vi kunnat tillföra gestaltning, som är vårt eget expertområde.
Podden är producerad med stöd från Vinnova.