Med anledning av många städers planer på att förverkliga den smarta staden har Lovisa Mickelsson och Johan Bengtsson gjort rapporten ”Svenska smarta städer” som är en studie kring förväntad nytta och möjlig sårbarhet för smarta städer i Sverige. Rapporten är gjord för Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) på uppdrag av Justitiedepartementet. I rapporten definierar författarna vad en smart stad kan vara och ger en historisk återblick av framväxten, framför allt på en internationell arena. Utvecklingen mot den smarta staden är i ett tidigt skede och i Sverige arbetar många med att få de tekniska förutsättningarna på plats.

En anledning till att den smarta staden har växt fram är urbaniseringen, och många städer ser nyttan med att göra besparingar och att effektivisera verksamheten. En väldigt viktig beståndsdel i föreställningen om den smarta staden är viljan att skapa ett hållbarare samhälle där tekniken kan användas för att bistå till utvecklingen mot att uppnå de globala mål för hållbar utveckling i Agenda 2030.

Framväxten av den smarta staden kan också innebära en sårbarhet för staden. I första hand tänker man kanske på sårbarhet inom det tekniska området, men de tekniska framstegen gör också att lagstiftning och regelverk inte alltid har följt med i utvecklingen. Inom en organisation kan de nya arbetssätten medföra en ny typ av sårbarhet och för medborgarna kan den sociala sårbarheten vara den mest tydliga. En del av materialet handlar om vad en kris eller ett krig kan innebära för en smart stad.

Intervjuer med flera personer ingår i undersökningsmaterialet som rapporten baseras på. En av dem är Mats Pettersson, vd på Sensative som arbetar med en digital plattform för den smarta staden. Sensative ingår i partnerskapet Future by Lund och har varit vår projektpartner bland annat i Smarta Offentliga Miljöer där Yggioplattformen användes i de flesta av delprojekten.

‍