Redan nu används en hel del av den teknik som kan skapa självkörande fordon i nya bilar, som till exempel för att varna om fordonet kommer för nära andra föremål eller om fordonet kör över linjer på vägbanan. Men för att helt autonoma transporter ska kunna köras på vägar krävs inte bara smart teknik i fordonen utan också att samhället bygger den digitala infrastrukturen som ska göra förflyttningen möjlig. De digitala system som finns behöver kunna kommunicera med varandra i molnbaserade datalösningar för att ge underlag för en säker transport med ett förarlöst fordon och nya system kan behöva skapas. Samhället behöver också skaffa sig kunskap för att kunna ställa krav så att den nya tekniken främjar trafiksäkerheten, minskar miljöpåverkan och ökar kapaciteten i vägnätet.

– Vi tycker att utvecklingen mot smarta hållbara transporter går för långsamt. Genom att göra ett skarpt projekt vill vi visa att tekniken redan finns men att det krävs ett nytt tankesätt för att påskynda omställningen. Affärs- och miljömässiga vinster sker på alla nivåer − inom energi, effektivitet och logistik med mera, säger Magnus Sjöström, digitaliseringsexpert på AFRY.

För att flytta en lastbil utan en förare behövs mycket information som dessutom måste samverka.

– Ett självkörande fordon är inte i grunden ett mobilitetsprojekt utan mer en fråga om digital infrastruktur, fortsätter Magnus Sjöström. Vår vision är att skapa en logistikinfrastruktur från ax till limpa. Vi kommer att börja med att bygga en infrastrukturplattform och parallellt med det mäta flöden i trafiken.

Den digitala infrastrukturen ska byggas efter globala standarder och kunna kombinera de olika teknologier som redan finns. Det är alltså inte frågan om en ny uppfinning utan handlar mer nya gränssnitt.

− Vi behöver hitta gränssnitten för hur fordonet ska kunna berätta vad det har med sig, vad som ska lastas av och vad det kan ta med sig när det kör tillbaka, säger Mats Alexandersson, digitaliseringsexpert på AFRY. I förstudien ska vi också se hur satellitdata som väderövervakning, trafikövervakning och information om vägar kan bidra. Vi kan också undersöka hur vi kan använda dygnets alla timmar på bästa sätt. Kanske visar det sig att transport med låg fart under natten är den ekonomiskt mest optimala lösningen.

I samband med förstudien ska aktörerna också undersöka till exempel en laddinfrastruktur med solceller och vilken mjukvaruutveckling som krävs för befintliga logistik-, fordons- och navigeringssystem. Dessutom siktar aktörerna på att skapa ett ekonomiskt och juridiskt ramverk, som i framtiden kan användas av andra aktörer i Sverige för att bidra till en sammanhållen värdekedja i transportsystemet.

I förstudien HUB till HUB Hässleholm medverkar Dagab (tidigare Bergendahls AB), AFRY, Hässleholm Autoport AB, E.ON Sverige AB. Målet är att kunna köra en förarlös eldriven livsmedelstransport från Bergendahls Food till Hässleholm Autoport och tillbaka, en enkel sträcka på en kilometer i stadsmiljö. Ett trettiotal organisationer med olika infallsvinklar är med för att bevaka resultaten av förstudien, för förhoppningen är att arbetet ska leda till ett fyraårigt projekt med betydligt fler aktörer. För tänk om det skulle gå att till exempel köra förarlösa transporter inte bara inom en stad utan också mellan olika kommuner – kanske mellan sjukhusen i Hässleholm och Lund eller mellan länder genom att köra över Öresundsbron?

− För Lunds del finns redan en integrationsplattform genom Future by Lunds projekt Lund Open Sensoring City, där det är möjligt att sammanlänka datakällor i en digital infrastruktur som skulle kunna göra samverkan med ett sådant projekt möjlig, säger Anders Trana, projektledare för Lund Open Sensoring City.

Förstudien finansieras av Vinnova och pågår till juli 2022. Därefter finns alltså en förhoppning på en fyraårig fortsättning.