Det finns cirka 300 definitioner av vad en smart stad är och väldigt många olika sätt att genomföra den. Amsterdams sätt att göra det är att sätta medborgaren i centrum. I staden finns mängder av exempel på hur man förbättrat livskvaliteten för invånarna.
Frans-Anton Vermast från Amsterdam Smart City besökte Lund för tala om The story of Amsterdam Smart City på mötet Smart & sustainable city innovations. Amsterdam Smart City startade 2008 med ambitionen att se hur man kunde reducera koldioxidutsläppen genom elektricitet och uppkoppling. Numera har man bytt målsättning till att skapa en stad med livskvalitet för medborgarna i vad man kallar ”a liveable city”.
‑ Liveable city handlar om medborgarnas lycka, menar Frans- Anton Vermast på Amsterdam Smart City.
I Amsterdam samarbetar staden med det holländska postverket. Brevbärarna bär ut allt mindre post och det innebär att de hinner med att fungera som samhällets ögon och öron. I samband med postrundan kan brevbäraren avläsa mätare och kontrollera saker som folk klagar på.
‑ Det handlar inte om teknik utan om människor, det är ett av mina huvudbudskap, fortsätter Frans-Anton Vermast. Vi har gått från en stängd till en öppen stad. Nu går vi också från fysisk infrastruktur till digital infrastruktur, vilket är ett skifte där man till exempel byter ägande av bilar mot tillgänglighet i bilar. Vi går också från beslut uppifrån och ner till beslut nerifrån och upp. Ett bra politiskt ledarskap måste vara att någon i toppen pekar ut riktningen och tar hand om processen.
2014 gick staden ut och frågade ett brett urval av medborgarna hur de vill ha sin stad. Det gav mängder av förslag, även från mer oväntat håll.
‑ Ett av de bästa förslagen kom från en hemlös. Hans önskan var att få fler möjligheter att ladda sin mobiltelefon. När det visade sig att det skulle vara bra även för turisterna bestämde vi oss för att göra det möjligt att ladda telefoner och använda wifi på buss- och spårvagnshållplatser. Där kan man också ladda elfordon.
Vilket är det viktigaste förslaget som kommer från Amsterdam Smart City?
‑ Det största avtrycket vi i Amsterdam Smart City har gjort är att vara social inkluderande. Smart city ska inte bara vara för det lyckliga fåtalet utan den ska engagera hela samhället och alla medborgarna. Medborgarna är stadens kunder och att engagera dem är en av våra största prestationer.
När medborgarna kommer med förslag eller problem är man noggrann med att lyssna.
‑ Vi försöker sedan hitta rätt partners och skapa ett team som kan lösa problemet eller att hitta en definition av de riktiga problemet. Vi försöker också hitta pengar för att göra det - och den nationella pensionsfonden är en av de största investerarna.
En annan fråga är öppen data, öppna plattformar och öppen källkod. I Amsterdam öppnade man upp samhällets data och statistik så att den nu finns tillgänglig för alla.
‑ Öppen data är en av de största utmaningarna. Den öppna datan ledde först till kritik från journalisterna men efter två månader hade de inget att klaga på. Nu kan vi ha nytt av alla de skarpa hjärnor som vill använda datan. Öppen data attraherar både SME och stora företag och utvecklare kan göra fantastiska appar.
Du har ju kontakt med Future by Lund och vet hur vi jobbar i Lund. Vad är dina råd för Lund?
‑ Future by Lund gör ett bra jobb med att hålla sig en liten bit från de styrande. En sak att göra är att öppna upp stadens data. Min mening är att datan ägs av medborgarna, inte av staden. Ett annat råd är att inte använda modeorden IoT (Internet if Thing) eller IoE (Internet of Everything). Istället ska man prata om och tänka på IoC (Internet of Citizens). Tänk ur entreprenörsperspektivet och medborgarperspektivet, de är stadens största tillgångar. Slutligen bör man undvika att sätta saker i silos och utan istället närma sig problemen på ett sant tvärgående sätt. Man bör också vara medveten om sin roll, som är att underlätta processen istället för att leda den.
Läs mer om Amsterdam Smart City och Gordon Falconers besök här:
