‑ Det största avtrycket vi i Amsterdam Smart City har gjort är att vara social inkluderande. Smart City ska inte bara vara för det lyckliga fåtalet utan den ska engagera hela samhället och alla medborgarna. Medborgarna är stadens kunder och att engagera dem är en av våra största prestationer. Använd inte modeorden IoT (Internet if Thing) eller IoE (Internet of Everything) utan istället IoC (Internet of Citizens).

‑ Satsa på öppen data, öppen plattform och öppen källkod! Datan ägs av medborgarna, inte av staden. Öppen data attraherar såväl SME som stora företag och deras utvecklare kan göra fantastiska appar. I Amsterdam presenteras de i Amsterdam Apps och varje månad väljer folket vilken app de tycker är bäst.

‑ Tänk ur entreprenörsperspektivet och medborgarperspektivet, de är stadens största tillgångar.

‑ Undvik att sätta saker i silos och utan närma er istället problemen på ett sant tvärgående sätt. Man bör också vara medveten om stadens roll, som är att underlätta processen istället för att leda den.

‑ När det går fel är det bara att omvärdera och göra nytt.

‑ Starta projekt så de ligger bra i fas med politikers fyraårscykel. Projekten ska inte avslutas mitt i valarbetet.

‑ Begränsa inte era livinglabs till speciella ämnesområden. I Amsterdam är hela staden ett living labb och man får i princip göra vad man vill bara det inte är olagligt.

‑ När staden inrättar något i projektform, som till exempel laddstolpar för elfordon, bör man tänka på att det ska vara lätt att få ha kvar laddstolpen även när prövotiden eller kontraktet är slut.

‑ Amsterdam har en fysisk plats för startups. Amsterdam smart city definierar då tio av stadens utmaningar och väljer ut de bästa förslagen. De nya företagen får ett halvår på sig att arbeta på stadens kontor med all data tillgänglig. Sedan kommer de med en lösning - eller inte.

‑ För att startup-folket och kommunen ska förstå varandra har man i Amsterdam arbetat fram en speciell ordlista som förklarar vad alla egentligen menar.

‑ 70 procent av projekten i Amsterdam har inte varit skalbara. Men varför kasta bort alla projekt som inte funkar? Amsterdam har en innovationskyrkogård. Då och då tas de begravda projekten upp igen och ibland kan de skalas upp, ofta genom att vi kombinerar två eller tre projekt till något nytt.

‑ Den bästa sensorn är telefonen! Man kan arbeta med Google och den information de samlar in, som ofta är bättre än till exempel kameror. Kombinerad data från staden och Google kan spara mycket pengar.

‑ Om folk är engagerade och vi visar att vi lyssnar är halva problemet redan löst. Får medborgarna själva vara med blir det mycket färre klagomål när vi väl är framme vid lösningen.