Många städer drar nytta av ny och smart teknik för att förbättra allt från avfallshantering och gatubelysning till hantering av kollektivtrafik och nödsituationer. Samtidigt samlas allt mer data om människor in och det väcker frågor om en digital etik. Vem bestämmer vad man får göra med all denna data och hur ser man till att de insamlade uppgifterna inte leder till diskriminering eller till att man gör intrång i medborgarnas privatliv? Den brittiska forskningsorganisationen Nesta har gjort en undersökning av åtta städer som arbetar med att förstärka medborgarnas digitala rättigheter. Rapporten är en del av det stora EU-projekt Horisont 2020, och kallas DECODE. De undersökta städerna är Barcelona, Amsterdam, New York, Seattle, San Francisco, Sydney, Gent och Zug.

I rapporten finns både fallstudier och en sammanfattning av en uppsättning roller och åtgärder som skulle kunna vara tillgängliga för att styra en stad. Här anges flera alternativ, allt från att ställa in en strategisk riktning för förändring till att tillhandahålla nya digitala verktyg och öka kompetens och läskunnighet.

Författarna ger åtta råd till hur man bygger in digital säkerhet i den smarta staden.

1. Skapa konsensus kring tydliga etiska principer och översätt dem till praktisk handling.

2. Träna de anställda i offentlig sektor i hur man bedömer fördelar och risker med smart teknik.

3. Se utanför den kompetens och de partners som redan finns och arbeta med de styrande i andra städer.

4. Definiera och formulera fördelarna med integritet och digital etik så att även andra intressenter kan ta del av det.

5. Bli en testbädd för nya tjänster som ger människor mer integritet och kontroll.

6. Tillgängliggör tid och resurser för att allmänhetens ska kunna ha ett helhjärtat engagemang i användningen av övervakningsteknik.

7. Skapa digital kompetens och gör komplexa system mer begripliga.

8. Hitta möjligheter att involvera medborgarna i processen för datainsamling och analys från början till slut.

Här hittar du hela rapporten.