In English.

Anders Hedberg på Sensefarm ledde delprojektet inom SOM där sensorer provades i stadsodlingar med start hösten 2017. Deras resa visar hur utmanande det kan vara att arbeta i utvecklingsprojekt – men också hur vilka goda resultat man kan få.

– När man utvecklar saker går det inte spikrakt, menar Anders Hedberg. Det viktiga är istället att man hittar fel tidigt. Det här är ett mjukt sätt att göra det.

Det var just det som hände i den del av projektet som utfördes i Lund. I Lund testades sensorerna i växthus tillsammans med ett övervakningssystem. Sensorerna mätte fukt och temperatur och användarna skulle kunna logga in och se utvecklingen över tid. Om det blev för höga värden skulle det även skickas ut larmsignaler via användarnas mobiler.

– Våra testpilotkunder i Lund kunde inte ens skapa konto och logga in. Feedbacken var att ingen förstod webbgränsnittet - nu något år senare har vi kommit så långt i utvecklingen att vi får mail från kommuner som tycker det här är jättebra. Det fungerar tack vare att vi hade testpilotkunder som vi kunde labba med.

I Malmö testades hur man kan övervaka bevattningen av växter i en nyplanterad park. Sensorer på olika platser i planteringen och på olika djup gjorde att man kunde få en kunskap om hur mycket vatten som nådde ner till växternas rötter vid bevattning och regn.

– Vi verifierade systemet i Malmö och såg att det fungerade tillräckligt bra, berättar Anders Hedberg. Det var ett sätt att testa tidigt till kunder som kan ge oss feedback och som är medvetna om att det är ny teknik. Efter det har vi sålt till flera städer, till exempel till Södertälje men också till Karlstad och Linköping.

Projektet blev också ett sätt att se hur det då nya LoRa-nätet fungerade.

– När vi då satte upp LoRa-nätet i Lund labbade vi med det i framförallt stadsmiljöer, berättar Anders Hedberg. Då var det ny teknik och vi var väldigt tidiga jämfört med resten av Sverige. Vi fick ett tekniskt och kunskapsmässigt försprång. Det har vi nytta av nu när vi har andra kommunala kunder som får liknande problem som vi haft i Lund. Då vet vi att det är normalt och vet hur man ska tänka.

Varför har det varit bra för er att vara med i SOM-projektet?

– Det är bra att det finns ett krav på att kopplas ihop med en kommunal part. Det gör att man tvingas ta rätt kontakter, annars kan man springa iväg och lösa problem som ingen ville ha en lösning på. I ett samarbete med en kommunal aktör stöter och blöter vi frågan med någon som har andra perspektiv. Det har gjort att vi börjar förstå kommunens krav och önskemål.

– Att vi fick finansieringen till hälften hjälpte oss att kunna göra mer experimentella grejer. I Lund är vi nu tidiga på tekniken och har diskussioner om olika affärsmodeller runt IoT. Förhoppningsvis kan vi kapitalisera på det längre fram.

Kan man säga att era affärer har ökat genom SOM?

– Ja det har de. Sensorsförsäljningen har gått till det dubbla i år från föregående år för kunder som är relaterade till SOM-projektet. Vi har sedan tidigare lantbrukare som kunder, och när vi levererar till dem blir det oftast en eller två sensorer. När vi nu levererar till kommuner kan det vara mellan fem och trettio sensorer på en gång.

Sensefarm medverkar också i arbetet med Västlänken i Göteborg genom att de levererar sensorer till övervakning av de stora träd som flyttats på grund av bygget. Sensorerna ska leverera data som gör att man kan se till att träden sköts rätt och på så vis kan etablera sig snabbare. Och snart blir det ett liknande engagemang i Lund.

– För mig är det ett roligt att i dagarna få ha lämnat en offert för övervakningen av Katedralskolans i Lunds nya vårdträd, en skola där min son började på gymnasiet i höstas. Det gäller sensorer och webbtjänst för att mäta så att det får lagom mycket vatten och etablerar sig på bästa sätt, avslutar Anders Hedberg.

SOM-projektet är en del av det Strategiska innovationsprogrammet för Sakernas internet, IoT Sverige som finansieras av Vinnova. Projektet startade den 1 september 2017 och pågår till den 30 juni 2020.