Under hösten 2016 kom Lunds Utbyggnads och boendestrategi 2025 där kommunen redovisar vilka övergripande ambitioner man har för att klara befolkningstillväxten. Lund ska främst växa genom förtätning, bland annat längs spårvägen till Brunnshög, vid Västerbro, Stångby och på sikt runt den nya stationen i södra Lund.

I strategin för utbyggnaden av Lund ligger också hur man ska tänka när man prioriterar nya projekt. I första hand ska man stötta byggande som kompletterar bostadsutbudet, som utvecklar lokala stadsdelscentrum och som innebär en förtätning på redan använd mark, till exempel parkeringar. Dessutom vill man fokusera på att bli färdig med det man håller på med så att det inte är för många byggen som pågår samtidigt. De flesta föredrar att flytta till ett område som inte är byggarbetsplats för länge.

"Om fem år är vi ett av Sveriges mest intressanta stadsbyggnadskontor, förutspår han."

‑ Stadsutveckling handlar primärt om den befintliga staden och hur det nya vi planerar för kan stötta och vidareutveckla värden som redan finns. Det nya vi planerar är rätt små tillägg i ett stort sammanhang, menar Marcus Horning. Bostadsfrågan kan vi inte bygga bort utan det handlar om hur de befintliga byggnaderna kan samverka för att lösa problemet. Förr växte staden utåt i årsringar, nu växer vi inåt genom att förtäta. Det ställer nya krav att inkludera i det som redan finns och då behövs det en kunskap om livet som pågår i de områden vi ser kan utvecklas.

Ambitionen är förstås att bygga både ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart. Just nu har Marcus Horning fokus på den sociala hållbarheten. När det gäller den ekologiska hållbarheten ligger Lunds kommun redan långt framme. Den långsiktigt ekonomiska hållbarheten blir ett naturligt resultat av att den ekologiska och sociala hållbarheten prioriteras.

‑ Vi har sociala utmaningar kvar som det inte får ta över 20 år att hantera, för den tiden har vi inte, menar han. Den polarisering och spänning som vi ser runt om i världen i USA, Frankrike, Belgien, Holland och Turkiet går att arbeta med om man inte ger sig på symptomen utan tar itu med de bakomliggande orsakerna. Vi behöver titta på social hållbarhet på annat sätt och vi behöver definiera vilken social nytta som man gemensamt kan skapa i stadsutvecklingen. Lund har än så länge begränsade utmaningar och det är viktigt att agera proaktivt.

Du talar om hur du vill leta efter gemensamma lösningar på framtidens utmaningar. Finns det något drömsamarbete?

‑ Det är faktiskt den plattform vi är med på som arbetar med ett Vinnovaprojekt om sociala nyttor (länk till egen text om projektet) som precis har startat. Det är en bra sinnebild för hur man ska lösa problemen, där akademi, ideell sektor, näringsliv och offentliga verksamheter hjälps åt att lösa gemensamma utmaningar.

Stadsbyggnadskontoret har samarbetet med Future by Lund bland annat arbetat med frågan att förstärka det allaktivitetstråk som finns från Stadsparken ner mot Höje å. När stadsbyggnadskontoret undersöker hur man kan digitalisera bygglovsansökningarna (länk till egen text om projekt) kan det bli aktuellt med ett samarbete igen.

‑ Vi ska försöka använda nätverket när vi arbetar med digitaliseringen, men det finns också mycket annat. En utmaning skulle kunna vara att vi med Future by Lunds hjälp hittar sätt att stötta linjeverksamheten. Vi har även arbetet i Brunnshög där vi ska hjälpas åt att spänna bågen vad gäller smart city, social hållbarhet och ekologiska hållbarhetsdimensioner.

Var är stadsbyggnadskontoret om fem år?

‑ Om fem år är vi ett av Sveriges mest intressanta stadsbyggnadskontor. Vi ska vara nyfikna på omvärlden, delta i samarbeten och ifrågasätta oss själva för att bli bättre. Vi ska också jobba med medarbetarna så att de känner att de har utvecklingsmöjligheter på en dynamisk arbetsplats. I framtiden ska vi också hittat nya plattformar och sätt att verka tillsammans med omvärlden. Men inte minst är det viktigt att ha distans och ha kul på arbetet, säger Marcus Horning.