Under våren har en pandemi gjort att mycket av det vi tidigare såg som självklart har förändrats. Vilka strategier har varit framgångsrika för att klara krisen och vad är viktigt att tänka på när samhället ska återstartas när krisen är över? Future by Lund startar nu en intervjuserie inom vårt nätverk för att spana efter Future by Lunds nya normala. Vi lyfter den kompetens som finns i vår närhet så att vi gemensamt kan förbereda oss för framtiden och ser vad krisen har betytt ur ett innovationsperspektiv. Vet du någon person som sitter inne med kunskaper och infallsvinklar som kan vara intressanta för oss att ta del av? Skicka gärna förslag på personer att intervjua till info@futurebylund.se

Olof Sundin forskar inom området källkritik i relation till algoritmer, informationssökning, sökmotorer och sociala medier och är professor vid Institutionen för kulturvetenskap på Lunds Universitet. Olof Sundin ser bland annat på hur man kan relatera källkritik till tillit, och undersöker därför vad vi litar och tror på. Just nu jobbar han, med finansiering från Vetenskapsrådet, med att analysera intervjuer med ett 60-tal ungdomar om deras erfarenheter av källkritik och algoritmer i sin vardag.

Hur skulle du säga att den pågående pandemin påverkar sociala medier?

– För det första har den medfört oerhört mycket information om pandemin i våra flöden. Det finns en diskussion om plattformarnas ansvar för det innehåll som sprids i deras kanaler eller hittas av deras sökmotorer. Under pandemin har jag sett att plattformarna många gånger faktiskt gjort en moderering av det som publiceras. Ofta försöker de också aktivt få användare att hitta till myndigheternas sajter med information. Tanken är att man ska utmanas i sin åsikt om den drar åt det konspiratoriska så att om man letar efter något där så ska man också hitta av vetenskapen sanktionerad information.

– Jag har också en känsla av att expertis uppvärderas av den här krisen. Tidigare har det ibland varit svårigheter för myndigheter, forskare och så vidare att nå ut på sociala medier men nu ser jag att faktainspirerad information skapar interaktion och det gör också informationen mer synlig.

Har du sett att plattformarna stoppat spridning av falsk information?

– Facebook säger att man går in och rensar ganska mycket i skadlig och felaktig information. Men det är svåra gränsdragningar. Det kan finnas information som är felaktig men som inte är spridd i något särskilt syfte och information som är medvetet falsk och som sprids i syfte att påverka människor och skada samhället. Jag vill understryka att det är en svår balansgång mellan innehållskontroll, det vill säga att gå in och ta bort saker, som bygger på redaktörsansvar, och källkritik, som snarare bygger på individuellt ansvar. Det är två principer som står lite mot varandra, men de kan samexistera och måste i någon mån också göra det. Ett alltför aktivt redaktörskap från plattformarnas sida kan till och med få motsatt effekt. En vanlig konspirationsteori är att eliten bestämmer och om konspirationsteoretikernas inlägg raderas får de vatten på sin kvarn.

Tror du att pandemin gör att vi kommer att kunna använda social media på nya sätt i framtiden?

– Under pandemin har det blivit uppmärksammat hur myndigheterna ska nå ut. De måsta använda sociala medier och synas där människors är. Det är spännande att studera hur Folkhälsomyndigheten agerar, de har konton i många sammanhang. Jag tror också att krisen stärker diskussionen om sociala mediers samhällsansvar.

– En möjligt negativ effekt är att man i många länder har tagit fram appar som är mer eller mindre känsliga för den personliga integriteten. I många fall har man tyckt att krisen är så allvarlig att medborgaren kan ge upp en del av sin personliga integritet. Jag tycker det är positivt att Sverige hittills inte gjort så. Det är en tröskel att komma över, och kommer man över den kan det få andra konsekvenser. Det här är en sak att vara observant på framöver.

Sociala medier ställer stort krav på att individen klarar att vara källkritisk. Hur ska man jobba för att det ska fungera?

– Vad det gäller källkritik sticker Sverige ut ganska mycket. Jag har inte riktigt funnit någon motsvarighet i andra länder till hur vi i Sverige talar om källkritik. I Sverige läggs stort ansvar på individen och detta uppmuntras av skolans läroplan. Samtidigt är det oerhört komplext, för hur ska vi kunna ta ett källkritiskt ställningstagande i ett problem där inte ens forskarna är överens? Då kan konspirationsteorier bli mer lockande.

– Jag vill göra en jämförelse med den svenska coronastrategin som precis som källkritik bygger på eget ansvar – där sticker vi också ut. Källkritik är andra änden av spektrumet vad gäller samhällets åtgärder, där ena sidan utgörs av att samhället eller plattformarna går in i sociala medier och rensar aktivt medan källkritik bygger på att människor själva ska avgöra. Jag hade aldrig kunnat drömma om att källkritik skulle fått ett så stort utrymme och medial uppmärksamhet – ofta avslutas Folkhälsomyndighetens dagliga presskonferens med orden ”Var källkritisk!”.

– Källkritik handlar inte bara om att avslöja om en text innehåller konspirationsteorier eller inte utan också om att förstå ekosystemet av hur nyheter sprids, hur propaganda förs och vad syftet är. Man ska förstå varför man ser just detta i sina flöden. Det gäller att få en förståelse för infrastrukturen som en del av eller ett komplement till källkritiken. Vi kan vara hur källkritiska som helst kring enskilda tidningar nyheter eller alternativmedia men det förklarar inte varför en person bara ser en viss typ av inslag.

– En annan sak är att jag som forskare tror mig veta vad källkritik är - men det har jag inte monopol på. De grupper som kritiserar forskning om till exempel vaccin tycker inte att jag är källkritisk som litar blint på myndigheterna. Källkritisk kan vara så många olika saker. Det finns de som säger att ”man ska ju också vara källkritisk mot de som menar att jorden är rund - för ska man vara källkritisk ska man ju vara det mot alla”. Källkritik kan vara så många olika saker för olika grupper och i olika länder.

Texten är en något modifierad sammanfattning av en längre intervju. Vill du ta del av hela samtalet – följ länken till filmen.

‍