Lund är en stad där många redan använder cykel för sina dagliga transporter. När staden växer är det viktigt för Lund att arbeta för att befolkningen även i fortsättningen ska välja cykeln. För att öka antalet cykelresor behövs kunskap om hur cyklisterna använder cykelnätet, och i projektet ”Hitta dolda cykelpotentialer” kommer cykelresorna att undersökas med hjälp av en app.
År efter år placerar sig Lund bland de främsta i Cykelfrämjandets årliga ranking Kommunvelometern. 2021 kom Lund tvåa efter Uppsala, som då toppade listan för fjärde året i rad. I rankingen uppmärksammades bland annat att Lund är särskilt duktiga på information och marknadsföring, och har en bra organisation. Lund har också ett stort cykelvägnät, såväl i staden som i och mellan kommunens tätorter, som ständigt utvecklas.
Det här bevisar förstås att Lunds kommun har mycket välutvecklade cykelanläggningar och en stark cykelkultur. Men med en fortsatt befolkningstillväxt och ökad befolkningstäthet är det viktigt att kontinuerligt genomföra åtgärder som förbättrar miljöhänsynen och främjar hållbarhet. Därför vill kommunen gärna öka andelen cykelresor. I projektet ”Hitta dolda cykelpotentialer” är målet att med hjälp av Trivectors app TravelVu hitta outnyttjad potential för att öka antalet cykelresor ytterligare. TravelVu kan ge en bättre förståelse för vem som använder cykelnätet och hur de använder det. På så vis kan kommunen få ny information för att bättre rikta infrastrukturutgifter och program på åtgärder för att göra cyklingen mer inkluderande för alla grupper.
Frivilliga lundabor kommer att registrera sin cykelturdata i appen. Den data som samlas i appen redovisas i kartor där det framgår vilka cykelvägar som är mest använda och vilka som är mindre populära. Kartorna kan kompletteras med användardemografi, resesyfte, tid på dygnet och längd som visar områden i kommunen som upplever hög användning och områden som är underutnyttjade. Kartorna viktas efter demografiska data och kan visa om det finns en skillnad mellan demografi, resetyper och tider på dagen.
Projektet koordineras av Tekniska förvaltningen i Lunds kommun och finansieras av IoT Sverige. Projektet samverkar med trafikflödesprojekten Lund Open Sensoring City (LOSC) och FLOW som också genomförs i Lunds kommun med Future by Lund som koordinator. Projektet pågår mars 2021 - februari 2023
Klassificering i Future by Lunds ramverk
Skikt: 3
Zon: Grön (2)
Vad menar vi med Zon och Skikt?
Future by Lund arbetar med ett ramverk för att skapa förståelse och ge underlag för strategiska beslut kring utvecklingen av innovationsekosystemet där partnerskapet tillsammans ska kunna överblicka ekosystemet och föra strategiska dialoger om framtida utveckling. Att arbeta med zoner är ett sätt att visa vilken sorts innovationsaktivitet och utvecklingsfas det är, medan skikt är ett sätt att visa mängd av aktiviteter och partnerengagemang, där man kan följa såddinvesteringar, projektfinansiering och resan vidare till följd av ett projekt.
Blå, grön och gul zon
För att förklara möjligheterna i det organisatoriska mellanrummet mellan kommun, näringsliv och universitetet används en modell med en blå, en grön och en gul zon.
I den blå zonen bestämmer organisationen allt själv och har kontroll och mandat. Här styr man själv och det finns en struktur för hur man bedriver sin verksamhet. Utanför finns den gröna zonen, som befinner sig i mellanrummet mellan organisationer. Där behövs samverkan och dialog med delade mandat. Organisationer förhandlar och skapar överenskommelser om vem som gör vad, vad som kan göras tillsammans och hur det ska gå till. Här finns till exempel ofta städer och byggbolag som samarbetar för att bygga nya områden eller konkreta projekt med gemensamt satta mål och delade uppgifter och resurser. Går man vidare ut i den gula zonen är mandatet ganska oklart och organisationer delar på utmaningar och möjligheter. Vem som äger vad och vem som ska göra vad är inte klart, vilket ger större risker. Det är nödvändigt att samskapa. I den här zonen behöver man stimulera, facilitera, testa och omvärldsbevaka för att skapa kunskap och förståelse. Organisationerna delar riskerna kring det okända och oformulerade. Deltagarnas engagemang och närvaro driver möjligheterna. Många i Future by Lunds nätverk arbetar just med saker som ligger i de gröna och gula zonerna i områden som man delar med andra. Aktiviteter som utförts i gröna eller gula zonen kan med tiden bli affärsmöjligheter och hamnar då i den blå zon där organisationerna tar hem resultat, använder dem, bygger affärer och skalar.
Följdeffekter genom skiktmodellen
För att påvisa vilken betydelse innovationsaktiviteter får för ett system av aktörer arbetar Future by Lunds följeforskare Emily Wise med ”skiktmodellen” – som är ett rapporteringssätt som används i Vinnovas Vinnväxt program och fångar dynamik och de ”ripple effects” (följdeffekter) som initiativen bidrar till.
Första skiktet är det stöd (eller den basfinansiering) som kommer direkt till innovationsplattformen.
Andra skiktet består av projektfinansiering till projekt som Future by Lund antingen leder eller medverkar i.
Tredje skiktet är projektfinansiering som går till partners i projekt där Future by Lund inte medverkar i. Detta kallas spinoffprojekt eller följdprojekt.
Fjärde skiktet är de kvalitativa händelserna i systemet som är tecken på att förändring sker i riktning mot den hållbara staden. Det kan vara nya företag, nya produkter, en ökning av antalet anställda, nya investeringsströmmar, ny infrastruktur och en ökning av uppmärksamhet.
