Ny politik förändrar spelplanen i Lund Innovation District

Caroline Wendt

Communicator, content manager, storytelling

Publicerad

May 27, 2024

Kategorier

Innovation district

Business, trade & Industry

City of Lund

Co-Create

Innovation management

‍Vi behöver vara aktiva i EU:s innovationsarbete och odla vårt distrikts specifika egenskaper utifrån ett internationellt perspektiv. Det var några av slutsatserna när Lund Innovation District-samtalet i april 2024 fokuserade på innovationspolitik. Organiseringen av svensk forsknings- och innovationsfinansiering står inför stora förändringar genom ett nytt förslag från Forskningsfinansieringsutredningen, en diskussion om att slopa lärarundantaget och en ny tolkning av statsstödsreglerna. Därför samlades aktörer i Lund Innovation District för att samtala om en ny innovationsagenda och hur en sådan kan påverka oss i Lund.

Hur kommer Sverige att arbeta med forskning och innovation i framtiden? Ingrid Petersson, Lunds universitets styrelseordförande, har lett arbetet med en Forskningsfinansieringsutredningen (läs mer nedan) och under Lund Innovation Districts sjunde arrangemang samtalade hon om innovationspolitik med Göran Andersson, Vinnova, Mats Benner, Lunds universitet, Stefan Christiernin, Volvo Cars och Mats Lundqvist, Chalmers men fick också respons från Lund Innovation District genom bland andra Anders Almgren, Lunds kommunstyrelses ordförande, och Lunds universitets rektor Erik Renström.

‍

Pia Kinhult, ESS, diskuterade innovationspolitik med Göran Andersson, Vinnova, Ingrid Petersson, Lunds universitet och Mats Benner, Lunds universitet. Stefan Christiernin, Volvo Cars och Mats Lundqvist, Chalmer medverkade via länk (syns på skärmen bakom). Foto: Louise Baldetorp

Göran Andersson har över tjugo års erfarenhet av arbete på Vinnova, bland annat med initiativet Vinnväxt och med städernas innovationsplattformar och kom bland annat in på statsstödsreglerna.

- De nya tolkningarna av statsstödsreglerna ändrar förutsättningarna för aktörerna i innovationsekosystemen, som inkubatorer med flera. Vi vet än så länge inte riktigt vad denna förändring kommer att innebära, säger Göran Andersson.

Den nuvarande svenska organiseringen av finansieringssystemet av forskning och innovation har funnits i cirka tjugo år – men det tänkta omtaget som föreslås genom till exempel Forskningsfinanseringsutredningen görs för att säkerställa att Sverige får ett system som bättre gynnar utveckling under de förutsättningar som råder idag.

Flera av deltagarna ansåg att Sverige inte tillräckligt insett möjligheten att vara med och forma EU:s innovations- och forskningspolitik.

- Vi ser att en av de stora kritikerna mot det svenska systemet och hur vi jobbar idag är vår relation till EU, berättar Ingrid Petersson. I Lund är många duktiga och tar hem mycket pengar men vi skulle kunna ta hem mycket mer pengar och vi skulle kunna påverka EU:s forsknings och innovationsarbete mycket mer.

Flera av deltagarna höll med henne om att Sverige behöver ta en större del i EU:s arbete.

- Det måste till en EU-mobilisering, menar Mats Lundqvist, professor i entreprenörskap på Chalmers. Sverige behöver vara med och medverka i EU och ett aktuellt exempel är Chips act, om chiptillverkning. Andra länder har ett mer samstämt sätt att arbete med innovationspolitik medan vi i Sverige fortfarande är lite nyvakna.

Lunds universitets rektor Erik Renström välkomnade en möjlighet till en handlingsplan för hur Sverige ska agera internationellt.

- Om en regering sätter ut en tydlig färdplan så är det något som är frigörande. Det skulle definitivt behövas i EU-sammanhang. Universitet verkar på många arenor och nivåer samtidigt - vi har den internationella, den nationella, den regionala och den ganska lokala kontexten och vi måste fungera på allihop. Även platsen vi är på har sin magi och man ser bara att den blir viktigare. Det är bra för regionen och landet att det finns något starkt i Lund, Göteborg, Umeå, Luleå och alla andra platser med de här ambitionerna.

Lunds kommunstyrelses ordförande Anders Almgren är också engagerad i arbetet med Lund Innovation District, bland annat som medlem av styrgruppen tillsammans med arrangemangets moderator Pia Kinhult och universitetets vicerektor Kristina Eneroth. Han lyfte vikten av en politisk enighet inom forsknings- och innovationspolitik.

- Jag tror att vi som lokala politiska företrädare måste bli mycket bättre på att bära dessa frågor inåt i våra partier och in i politiken nationellt. Det är den samlade strukturen som vi har nytta av oavsett var vi befinner oss i Sverige som vi måste lyfta. Det är kanske ingen politiker som tror att man vinner ett val på forsknings- och innovationspolitik och just därför skulle det vara möjligt att partierna krokar arm i detta för att ge Sverige de bästa möjliga förutsättningarna inom området.

Samtalet kring Sveriges forsknings- och innovationspolitiken rörde även möjligheten att agera.

- Jag tror att många tror att de har ett litet rörelseutrymme – mindre än det verkligen är, säger Ingrid Petersson. Många medarbetare är rädda för att de närmar sig gränserna för vad man får göra, när de i själva verket får göra mer.

Lunds universitets rektor var inne på samma linje:

- Jag tror att världen i stort och Sverige i synnerhet lider av för mycket strategibyggande och för många policydokument. Jag bortser inte från betydelsen av policyer men vi behöver människor som gör någonting, i vår egen organisation och i alla andras organisationer. Så sluta fundera så hemskt mycket på om det var rätt eller fel, bara det händer något!

Det här har förstås stor betydelse för Lund Innovation Distrikt.

- Ibland blir sammanhanget för stort och det passiviserar, tycker Charlotte Lorentz Hjorth, vd för Future by Lund. Så även om vi har de här stora planerna ihop så får vi inte glömma att det är viktigt att också ha en intressant spelplan i ett innovationsdistrikt. Vi behöver ett myller av entreprenöriella initiativ och jag skulle vilja se lite mer oreda som skapar attraktivitet och signalerar att i Lund kan man göra saker. Det behövs mer rörlighet och större möjlighet att samverka mellan olika initiativ och delar.

Samtalet kring svenska forsknings- och innovationspolitik varade i två timmar och endast en mycket liten del av samtalet kan återges i denna artikel.

Läs mer

Forskningsfinansieringsutredningen blev klar 2023 och har mynnat ut i ett förslag på tre nya myndigheter för finansiering av innovationer och forskning i stället för dagens system med ett 20-tal finansiärer. De tre föreslagna myndigheter är Vetenskapsmyndigheten, Myndigheten för strategisk forskning och innovation samt Innovationsmyndigheten. Det här skulle betyda att många av dagens finansiärer försvinner.

Statsstödsregler