Ny sensor framtagen i FLOW-projektet
FLOW-projektet är ett innovationsprojekt som undersöker hur man kan samla data med hjälp av sensorteknik och sedan koppla samman data på en digital plattform. Ett mål har varit att kunna göra trafikflödesmätningar på ett effektivt sätt för att ersätta manuell trafikräkning och mätning med slangar över vägen. Därför började deltagarna redan tidigt i projektet att fundera kring möjligheter med projektmedlemmen Acconeers radarsensor. Radarsensorn är effektiv på att mäta passeringar, men hade då inte möjlighet att avgöra riktning och hastighet på passerande objekt.
- Vi har löst det genom att placera fyra radarsensorer från Acconeer tillsammans i en solfjädersform, berättar Knut Mårtensson på miThings, som har haft som uppgift att göra en optimerad lösning av sensorn. Genom att mäta hur det som passerar flyttas från en sensor till nästa går det att skapa data om riktning och hastighet.
För att kunna tolka data från de kombinerade sensorerna har Acconeer skapat en tillhörande programvara specifikt för denna sensor.
- Utifrån en algoritm utvecklad av Acconeer kan man med hjälp av att kombinera flertalet radarsensorer få fram data som visar på riktning och hastighet på förbipasserande objekt, berättar Martin Hoff, Acconeer. Under projektets gång testades produkten flertalet gånger på olika platser i Lund och Malmö för att samla in data om antalet förbipasserande personer och fordon. Tanken med systemet grundar sig i att det ska kunna placeras med enkelhet och inte påverkas av statisk rörelse från omkringliggande miljö.
Fördelen med sensorer i en solfjädersform jämfört med till exempel kameror är att den data som hanteras aldrig kan vara annat än helt anonym. Sensorn får dessutom så låg energiförbrukning att den i framtiden skulle kunna drivas med solceller. Men än är inte alla delar på plats, så sensorerna i projektet drivs initialt med ström. Under vintern 2024/25 har de testats i Veberöd, eftersom det Smarta Byar där har en testbädd där det går att få ström från en lyktstolpe. Enheterna kopplas sedan till det cellulära mobilnätet, men skulle också kunna utnyttja kommunens WiFi. Ett framtida alternativ är att skicka signalerna via LoRa-nätet och den lösning som projektparten Sensative har gjort.
I testet i Veberöd går det att följa hur många cyklister och gående som passerar förbi sensorn. Sensorn sitter i centrala delen av byn i närheten av en busshållplats. Den registrerar alla passeringar, både från vänster och höger, på cykelbanan närmast sensorn. Grafen visar bland annat när trafiken börjar på morgonen och när den upphör på kvällen.
- Det ser lite olika ut i de båda riktningarna, och det beror nog bland annat på var man hoppar av bussen, menar Knut Mårtensson. Nu är det här enbart ett test, för att ta fram data som beslutsunderlag behöver man förstås göra en mer omfattande undersökning.
Sensorerna som sitter ihop i en solfjädersform har utvecklats under FLOW-projektet och diskuterats under projektmöten – precis som andra delprojekt där andra aktörer har varit inblandade.
- Det har gett oss på miThing många insikter att vara med i FLOW, berättar Knut Mårtensson. Utbyte av information med de andra i parterna har väldigt givande och vi har haft möjlighet att diskutera många aspekter med de andra aktörerna. Det har gett många impulser, idéer och tankar om hur man kan följa trafikflöden.
För Acconeer har mötena varit en möjlighet att utveckla användningsområdet för sin sensor.
- Projektet var en bra möjlighet för att utforska och utveckla vår radar och dess användningsområden samt testa vår sensor i en verklig miljö med flertalet objekt i rörelse, avslutar Martin Hoff.
Fotnot: Ett mål i FLOW har varit att trafikflödesmätningar ska vara kontinuerliga och realtidsbaserade och att de tekniker som tas fram ska ha hög potential att bli kostnadseffektiva så att de skulle kunna ersätta den teknik som används idag ( som t ex manuell trafikräkning och räkning med hjälp av slang). Nya lösningar är primärt viktiga för stadsplanering och trafikledning, men kan även användas i andra delar inom den offentliga verksamheten som till exempel logistik och miljöplanering. Projekttid var feb 2022 till dec 2024. Finansiär till projektet är IoT Sverige.
