Skulle du få några timmar över i jul kan du alltid lära dig att bygga en egen mätstation för att mäta luftburna partiklar – det är enklare än man kan tro! Med mätstationen kan du sedan samla in data till ett världsomspännande Citizen Science-nätverk och vara med och ge en heltäckande bild av luftkvaliteten i Skåne.
Luftdata.se som är baserat på det tyska Citizen-Science initiativet luftdaten.info vill förmedla kunskap om hur man bygger en egen mätstation för luftburna partiklar. Med mätstationen kan man sedan bidra med öppna data till en heltäckande och konstant insamling av luftdata som man kan se här.
Det låter kanske komplicerat men det är enkelt att bygga en egen sensor och bidra till insamlingen, för monteringen är utformad så att alla kan bygga en mätstation. Med bland annat sju kopplings¬kablar och två bunt¬band gör du ett utvecklings¬kort och en sensor till en mätstation. Exakt hur det går till kan man läsa i deras detaljerade monteringsanvisningar.
Luftkvalitetsmätningar görs redan av några sensorer här i närheten (bland annat genom Luft i Skåne) men det behövs fler mätstationer för att vi ska få en bättre täckning, för att se trender och få indikationer på luftkvalitén i Skåne.
Ett vanligt mått på partiklar är PM10, som förenklat är massan av partiklar i luften som är mindre än tio mikrometer (µm) i diameter. Partiklar som är mindre än tio mikrometer i diameter (PM10) kan nå ner i lungorna och orsaka lungsjukdomar. Ett annat partikelmått som mäts är PM2,5 som är partiklar som är mindre än 2,5 mikrometer (μm). Dessa något mindre partiklar har en tydlig koppling till effekter på hälsan både på kort och lång sikt.
Tyvärr är inte noggrannheten per egenbyggd sensor så stor. En analys av LUBW, Statens institut för miljömätning och naturskydd i Baden-Württemberg, framkommer att de uppmätta värdena för sensorn SDS011 och partikelsensorn från Grimm korrelerar under dagar med en genomsnittlig luftfuktighet på ca 50-70% och partikelnivåer under 20 μg/m³. Dock reagerar SDS011-sensorerna på växlingar i klimatförhållanden som luftfuktighet, lufttryck och lufttemperatur, vilket kan resultera i signifikanta avvikelser. Dessutom fann man att SDS011-sensorerna kan leverera olika värden beroende på produktionsbatch. För att kunna garantera jämförbara mätvärden även vid olika batcher skulle sensorerna behöva kalibreras före användning, vilket för närvarande inte är möjligt.
Dock ger sensorerna en bra indikation om förändringar över tiden och eventuell behov av att mäta med mer avancerat utrustning (samma utmaningar och möjligheter finns i SnifferBike-projektet.)
Har du en idéer för användningen av sensorer? Var med i vår tävling "Så blir det bättre med en sensor".
Innehållet är baserat på innehåll från luftdata.se och luftdaten.info som är licensierat med Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Germany (CC BY-SA 3.0 DE).
Bilden av sensorn kommer från luftdaten.info och är licensierade av Büro für Gestalten med Creative Commons Attribution-NoDerivatives (CC BY-ND 4.0).
