En förändrad konsumtionskultur, utsorteringskrav och kanske till och med ett ROT-avdrag för reparation av textil är några av de åtgärder som kan göra textilsystemet mer hållbart. Birgitta Losman, hållbarhetsstrateg på Högskolan i Borås och regeringens särskilda utredare för Producentansvar textil berättar vilka utmaningar ett producentansvar för textilier medför men också om möjliga vägar för en ny textilbransch.
Birgitta Losman - du har utrett producentansvaret för textil på uppdrag av regeringen. Vad är de stora utmaningarna för att hantera ett producentansvar till 2025?
− Det är ont om tid om Sverige vill ha beslut om utsortering av textilt avfall samt ett producentansvar på plats till 2025. Den ursprungliga tidplanen var tajt och sedan har beslut från Sveriges regering dröjt. Producenterna behöver ju få rimlig tid på sig att organisera arbetet på ett sätt så målen i ett producentansvar kan uppnås. Det är också viktigt att det verkligen blir tydlig målstyrning i det kommande producentansvaret samt att producenter, ideella aktörer och kommuner kan samverka på ett bra sätt även framöver.
Hur ska producentansvaret implementeras på ett bra sätt?
− Min bedömning är att ett producentansvar för textil behöver ha dels tuffa mål för insamling av textil, dels tydliga krav på att insamlad textil ska förberedas för i första hand återanvändning och i andra hand materialåtervinning. Inom materialåtervinning är det viktigt att avfallshierarkin tillämpas strikt så att exempelvis remake sker i första hand framför fiber-fiberåtervinning så att så hög miljönytta som möjligt uppnås. Med EUs textila strategi är diskussionen om ett gemensamt obligatoriskt producentansvar för textil igång i EU-systemet. Här är det viktigt att Sverige är med och påverkar så att de gemensamma reglerna och definitionerna blir så bra som möjligt. Det handlar exempelvis om vilken definition av textil som ska gälla.
Hur kan Siptex (Sysavs nya anläggning i Malmö för sortering av textilier för fiberåtervinning) medverka till att producentansvaret uppnås?
− Samtliga aktörer i de textila värdekedjorna, där Siptex är en viktig aktör, kan tillsammans trycka på den svenska regeringen att dels ta beslut om utsorteringskrav så att textil slutar hamna i soppåsen, dels gå fram med ett svenskt producentansvar. Samtidigt behöver Sverige självklart arbeta gemensamt med hela EU för harmonisering av exempelvis definitioner av textil och andra centrala frågor i producentansvar.
För klimatet är det ännu bättre att återbruka kläderna direkt än att återbruka fibrerna. Hur kan man öka återbruket av kläder? Hur kan man jobba för att detta ska ske?
− Ett väl utformat producentansvarssystem styr i riktning återbruk i första hand och materialåtervinning i andra hand. Utöver producentansvar krävs en rad andra åtgärder. Det kan handla om att göra det mer ekonomiskt fördelaktigt att göra rätt för konsumenter, exempelvis via textil-ROT eller sänkt skatt på arbete eftersom reparation och uppgradering ofta handlar om att använda manuell arbetskraft som är relativt dyr. Det är viktigt att öka lönsamheten i de cirkulära affärsmodellerna och stärkt efterfrågan på hållbara produkter och tjänster är ett sätt att bidra till det. Det behövs också förändrade konsumtionskulturer, vi måste ändra våra beteenden helt.
− Därtill finns andra viktiga policybeslut utöver producentansvar som kan styra i riktning återbruk, exempel på det är att ställa krav på design, kvalitet, reparerbarhet, materialval, spårbarhet och att ha skarpa restriktioner på att skeppa ut textilt avfall från Europa till länder utanför EU. Vi behöver vara mer rädda om de jungfruliga fiber som tillverkats och använda textil längre. När textil väl är använd flera gånger ska den materialåtervinnas i stället för att som idag ofta brännas. Utsorteringskravet som sedan länge är beslutat inom EU är viktigt.
Kan man tänka sig ett pantsystem för textil? Hur kan man koppla detta till ett konsumentbeteende?
− I den utredning jag gjorde 2020 hade vi inget uppdrag att titta på pantsystem, men det skulle eventuellt kunna vara ett sätt att uppmana konsumenter att lämna textil för återanvändning och materialåtervinning i stället för att lägga dem i soppåsen.
Vad tycker du är mest intressant med Siptex och med de olika resultaten i samband med detta?
− Siptex blir en viktig länk när textilsystemet ska bli hållbart. Tillsammans med andra aktörer, såsom aktörer som arbetar med försortering där textil kan gå direkt till uppgradering och återanvändning så kan Siptex bidra till en mer cirkulär textil hantering. Därtill handlar satsningar som Siptex om att skapa nya jobb och utveckla en ny textil bransch i Sverige. Det är spännande om Sverige kan utvecklas till en viktig nod för textil hållbarhet i Europa. För detta krävs industriell infrastruktur och Siptex är en viktig del av den.
Det här är producentansvar
Regeringen beslutade 2019 att tillsätta en särskild utredare med uppgift att föreslå ett producentansvar för textilier, som säkerställer separat insamling av textilier för återanvändning respektive textilavfall för återvinning. Införandet av ett nytt producentansvar och skyldigheten att sortera ut textilavfall från övrigt avfall berör samtliga svenska hushåll och alla verksamheter som producerar textilavfall. Producentansvaret innebär bland annat att en producent som sätter textil på den svenska marknaden skulle vara skyldig att se till att någon som har tillstånd att driva ett insamlingssystem har åtagit sig att ta hand om producentens textil när den blir avfall.
Läs mer
