‍Vad är det du ser framför dig när du tänker på en hållbar omställning av mode- och textilbranschen?

- En hållbar omstrukturering av mode- och textilindustrin kräver lösningar som adresserar problem relaterade till klimat, sociala förhållanden och inte minst branschens ekonomiska krav från ägare och andra ekonomiskt drivna aktörer. Det måste finnas en ekonomisk motivation för branschens aktörer för att omstruktureringen ska bli hållbar. Det mest angelägna målet som jag ser det är att minska CO2-utsläppen relaterade till hela värdekedjan inom mode- och textilindustrin.

Hur kommer branschen att klara av att förändra sig?

- Andra branscher har varit reglerade under lång tid, och jag tycker att ett intressant exempel från USA är när regleringar kring utsläpp inom bilindustrin ledde till att motortekniken fick förändras i grunden på 80- och 90-talet. Då fick till exempel Porsche gå från sina ikoniska luftkylda motorer till vattenkylda motorer. Även om Porsche fick mycket negativ kritik, så har Porsche lyckats att förbli relevant i sin samtid, till och med efter introduktionen av elfordon. Min poäng är att förändring sker hela tiden och branscher anpassar sig till de externa regelverk och där de som överlever kan öka sin konkurrenskraft.

- Mode- och textilindustrin har inte haft samstämmiga regler, och under de senaste 10 åren har det avslöjats hur brist på reglering har lett till djup social ojämlikhet och fruktansvärda arbetsförhållanden samt stora skador på natur och klimat. Nu har det gått upp ett ljus för EU.

Hur åstadkommer man en omstrukturering av branschen?

- En hållbar omstrukturering av mode- och textilindustrin kräver politiska regleringar som påverkar och stöds av finansbranschens förutsättningar för att finansiera branschens verksamhet. Omstruktureringar kommer inte för att vi konsumenter förändrar oss själva. Nu när EU och flera andra länder kommer in och kräver omstruktureringar inom ett antal områden under detta årtionde blir det intressant att se om varumärken och värdekedjor är anpassningsbara och överlever.

Finns det några konkreta exempel på vad som behöver omstruktureras?

- Idag ligger överproduktionen inom mode- och textilindustrin på 30-40%, det representerar mängden plagg som aldrig säljs. Dessutom slängs 60% av de produkter som säljs på 12 månader och endast 1% av plaggen återvinns och omvandlas till fiber som används i nyproduktion. 60-80% av CO2-avtrycket i ett plagg kommer från faktisk produktion. Idag hålls mode- och textilindustrin inte ekonomiskt ansvarig för de konsekvenser detta får för klimatet och miljön, och en hållbar omställning måste svara positivt på detta.

- De som tror att svaret på CO2-minskningar enbart ligger i nya textilier och återvinning stöder ett status quo där snabbt mode fortfarande produceras och som snabbt går från konsument till avfall. Jag anser att det är en urspårning som inte tar hänsyn till kostnaderna för klimat och miljö och som inte belastar de företag som är ansvariga för föroreningarna. En hållbar omstrukturering av mode- och textilindustrin innebär att färre plagg måste produceras, och att varje plagg måste leva längre. För att detta ska ske måste värdekedjan förändras och nya intjäningsmodeller uppfinnas så att det är lönsamt att producera och sälja färre plagg. Det här är vad vi arbetar för i Fashion Innovation Center.

- Branschen själv klarar inte att genomföra förändringar effektivt och statliga regleringar såväl som andra villkor från finansbranschen samt med stöd av andra branscher behövs, och jag tror också att utbildning genom skolor och universitet samt genom media är nödvändig. Det finns många aspekter av hållbar omstrukturering, och det finns ingen lösning som är korrekt för alla situationer.

Du har erfarenhet från förändring i många branscher – vad kan man dra för paralleller mellan förändringar av helt olika branscher?

- Det finns något universellt i alla branscher i samband med förändring, och det handlar om motivation, mening och kommunikation. Förändring kan leda till tvivel och osäkerhet. De drabbade arbetstagarna frågar sig om de fortfarande kommer att ha ett jobb, och om det kommer att vara meningsfullt. I alla typer av organisationer pågår en dragkamp om narrativet kring förändring, och det är avgörande att organisationens ledning har en tydlig förståelse för varför omstrukturering är viktigt, och vad konsekvenserna av att inte förändra kan innebära för jobb, närmiljö och ekonomi.

Du menar alltså att nyckeln kan vara hur man kommunicerar?

- Många konsulter säger att framtiden tillhör berättare, och detta gäller särskilt i branscher som inte har varit föremål för djupgående förändringar. Det kan aldrig finnas tillräckligt med kommunikation! Och när det gäller mode- och textilindustrin tror jag uppriktigt att det vi går igenom nu är århundradets möjlighet att skapa nya arbetstillfällen med mening och en god ekonomi. Det måste kommuniceras högt och tydligt!

Vilka fler förändringar behöver följa med?

- För att förändringen verkligen ska lyckas krävs insatser inom en rad områden, till exempel högre utbildning. Hur kommer framtidens bachelor- och mastersutbildningar se ut? Det kommer att kräva ny infrastruktur för produktion och logistik när det återigen blir intressant för varumärken att flytta hem produktionen till Europa, till exempel on-demand-produktion där det antal produkter som faktiskt beställs och köps av konsumenten produceras. Inom försäljning och marknadsföring kommer det att finnas ett behov av att titta på nya affärsmodeller och hur man skapar nya och meningsfulla samarbeten, gärna över branscher till exempel tillsammans med spelbranschen. Chefer och ägare måste våga tänka utanför sin komfortzon, och medarbetarna måste våga acceptera att framtiden är oklar, om än positiv.

‍

Fler artiklar: I vår miniserie om förändring av textil- och modebranschen blir det sammanlagt tre artiklar där Kurt Svegård från Fashion Innovation Center ger sin syn. I den andra delen berättar han om Greens taxonomys påverkan på branschen och i den tredje om nya affärsmodellers betydelse.

‍