En ambition i projektet Smarta offentliga miljöer var att ge gymnasieelever kunskaper om sensorer och IoT. Nu startar läraren Ulf Jonsson och hans teknikelever på Hedda Anderssongymnasiet för första gången med sensorlaborationer. Snart levererar sensorer data om luft, temperatur och mycket annat – och samtidigt väcks kanske några elevers intresse för att i framtiden utveckla nästa generations teknik och tjänster.
IoT är ett ämne som intresserar många gymnasieskolor och flera olika skolor i Malmö och Lund har deltagit i SOM-projektets (Smarta Offentliga Miljöer) arbete med att utveckla undervisningsmaterial. I Malmö är läraren Axel Månsson på Pauliskolan redan igång med laborationer inom IoT och i april blev det dags för Hedda Anderssongymnasiet i Lund. Ulf Jonsson är skolans lärare i bland annat teknik och matte och nu har de nästan trettio eleverna i skolans tredje årskurs precis börjat studera IoT.
– Eleverna på kursen Teknik - specialisering kommer att få prova att arbeta med IoT under tolv-tretton lektioner. Det här är en teknik som passar väldigt bra, dels för att det är ett ämne som många tycker är kul och som ligger nära mobiltelefonen, dels har Lund som stad en tradition av att arbeta med mobilkommunikation, säger Ulf Jonsson.
Hedda Anderssongymnasiet har skaffat tio sensorer av 3-4 modeller för att mäta olika saker, till exempel lufttryck, temperatur, ljus eller om en dörr står öppen. Kursen börjar med att eleverna får välja vilken sorts sensor de vill använda och till vad de ska använda den data som skapas. Det kan vara att mäta koldioxidhalten i skolans klassrum för att kolla skolans inomhusmiljö eller att mäta temperaturer i Lund för att jämföra med SMHI:s tiodygnsprognos för att se hur bra prognosen stämmer. Eleverna ska själva konfigurera sensorerna och få dem att rapportera via sensorplattformen Yggio. Det kommer också att finnas extrauppgifter om radioteknik där eleverna kan mäta signalstyrka och jämföra med teoretiska beräkningar.
– Det kommer att bli som en enda lång laboration med många delar. En del av eleverna har hört talas om IoT men ingen har arbetat med det. I framtiden kan jag tänka mig att vi på Hedda Anderssongymnasiet kommer att ha ett antal sensorer uppsatta i våra lokaler så att eleverna kan använda de värden som sensorerna levererar för att undersöka spännande saker även i andra ämnen än i teknik, berättar Ulf Jonsson.
Eftersom det inte finns något skriftligt undervisningsmaterial har Ulf Jonsson arbetat fram ett kompendium för sina elever.
– Det är ett väldigt detaljerat material men för att bli godkänd på kursen ska eleverna enbart kunna de viktigaste bitarna. Jag har lagt upp det så att de som är intresserade ska kunna få mer om de vill.
De kommande månaderna kommer Ulf och hans Hedda-elever men även lärarna på de andra skolorna att testa undervisningsmaterialet. Förhoppningen är att även andra intresserade skolor ska kunna ta del av materialet i framtiden.
Lundabolaget Sensative ligger bakom Yggio, som är den plattform som sensorerna rapporterar in till när skoleleverna gör sina laborationer. Sensative har också varit med som stöd till lärarna när de har plockat fram undervisningsmaterialet. På så vis har skolorna fått tillgång till nytt material och kontakt med experter. Kontakten med skolan är nyttig även för teknikföretaget.
– En fördel med att arbeta med unga är att vi lär en ny generation tekniken bakom IoT, berättar Peter Bårmann på Sensative. Det är ju de som kommer att utveckla nästa generations teknik och tjänster. En del av de unga kommer kanske att arbeta hos oss på Sensative, andra kanske hos våra konkurrenter. Det spelar egentligen ingen roll var de hamnar, för alla som går vidare med detta kommer att vara med och ta utvecklingen framåt. Vi på Sensative tillhandahåller inte egna tjänster utan har en plattform som är till för att underlätta utvecklingen av tjänster. Vissa av eleverna kanske kommer att utveckla dessa tjänster, andra kan utveckla sensorer att koppla upp mot plattformen.
Delprojektet med IoT i skolan är en del av projektet Smarta Offentliga Miljöer (SOM). SOM ingår i det Strategiska innovationsprogrammet för Sakernas internet, IoT Sverige, som finansieras av Vinnova. Projektet startade den 1 september 2017 och slutfördes i slutet av 2020.