Ibland är det märkligt hur trådarna knyts ihop – som när Lars Mattiasson kommer tillbaka till Karnevalen i Lund som företrädare för en textilbransch som nu arbetar hårt för ökad hållbarhet. Förra gången Lars var med på en karneval var hans roll en helt annan. Under Genialkarneval 1986 fick Lars Mattiasson erbjudandet att ta hand om tryckningen av tröjorna - och så blev det.

- Det blev mycket större än vi trodde, och vi jobbade dygnet runt. Vi bodde på tryckeriet och lärde oss trycka eftersom tryckarna inte orkade göra allt själva. Så fick vi en idé om att använda ett nytt pufftryck med 3D-känsla som var jätteinne då. För att ordna det körde vi släp fram och tillbaka till Stockholm på nätterna. Dagarna innan karnevalen ringde någon och sa att trycket ramlade av. Det visade sig vara fel på värmeugnen så vi fick göra om allt, med nya tröjor och nattkörningar. Trycket blev bra till slut – men vi tänkte inte då på hur tröjorna tillverkades, vad färgerna kunde innehålla, om det blev farliga ångor för de som arbetade i tryckeriet eller på miljökostnader för alla transporter som vi gjorde. Affärsmodellen då var enbart att skapa värde men man tog inte med till vilket pris värdet skapades. I dagens hållbara affärsmodeller ser man förutom på värdet också på vad det kostar för miljön, för människor och för samhället. Om vi sett på saken på det sättet 1986 hade vi inte tryckt tröjorna.

När nu Lars Mattiasson är tillbaka på karnevalsområdet är situationen alltså helt annorlunda. Denna gång är han som partner i Future by Lund genom xPlot med och arrangerar gemensamt panelsamtal i karnevalsradion tillsammans med Kim Nygård från MAX IV, Fredrik Timour från Fashion Innovation Center, KatarinaScott från Future by Lund och studenten Linnea Strand, Lunds universitet. Moderator för samtalet är Jacob Hede, student vid LU och karnevalist i radion. 

Varför är omställningen inom textil- och modebranschen ett bra ämne på karnevalen?

- Att ta upp allvarliga ämnen på ett humoristiskt sätt passar bra eftersom humorn ofta är bra på att beskriva allvarliga saker. De fyra stora miljöbovarna idag är mat, bostäder, transport och kläder. En uppskattning som görs är att 1/8 av världens totala arbetskraft på något vis verkar inom textil produktion. Därför är mode ett intressant område att förbättra för om, vi lyckas har det har stor påverkan, menar Lars Mattiasson.

Lars Mattiasson erfarenheter av branschen sträcker sig hela vägen tillbaka tillbaka till barndomens besök hos mormor i Algots lönsömnadsverkstad och minnen av farfars arbete som färgerimästare på Wäfveribolaget i Borås, då vattnet i Viskan färgades i de kulörer som bolaget färgade med. För egen del kom han in i textilbranschen på sjuttiotalet genom att han anställdes på ikoniska Gul&Blå i Malmö 1975. Med tiden tog han över butikerna i Malmö och Lund, och arbetade sedan med att starta nya jeansbutiker i Gul&Blå:s anda, bland annat i Trelleborg och Halmstad. På 80-talet producerade han Sparbankens sponsorkläder för landslagen i fotboll, skidor och pingis.

- Det här gjorde att jag förstår hur produktion och komplicerade värdekedjor funkar. Jag var med och gjorde allt från grunden - som att rita med designers, att besöka stickfabriker och att se hur färgningen gick till. Jag åkte också runt till små lönsömnadsenheter och besökte de som sydde knapphål och dragkedjor.

Men i och med bankkrisen 1992 försvann all budget och det blev tvärstopp.

- När jag då besökte alla i värdekedjan insåg jag att det var dålig arbetsmiljö på vissa ställen och jag blev intresserad av hur man kunde göra det bättre. Men i början av 2000-talet fanns det inga marknadsfördelar med att vara grön, det var för tidigt.

2012 började Lasse arbeta med Creative Plot som var en inkubator för kulturella och kreativa näringar. Med all erfarenhet från den egna verksamheten kunde han hjälpa entreprenörer på ett praktiskt och fokuserat sätt. Så småningom fortsatte han ett liknande arbete genom bolaget xPlot.

- Jag vet att det är en sak att lära sig hur det ska vara och en annan att veta hur det egentligen fungerar. Från början var jag allmänt inriktad på entreprenörskap, sedan dess har textilbiten växt. Jag tycker själv att lokal mikroproduktion är väldigt intressant. Vad blir våra möjligheter med digitalisering och med industri 4.0? Det kommer att ske mycket med fibrer i kombination med 3D-skrivare. Det vore en dröm att få sätta upp någon form av protypfabrik i regionen för att använda teknik för att lösa problem istället för att skapa nya. Genom plattformar som Future by Lund och Fashion Innovation Center kan man blanda industri, varumärken, akademi, entreprenörer och samhället på ett ställe – som jag ser det är det enda sättet att skapa hållbarhet, avslutar Lars Mattiasson.

Radion går att lyssna på via karnevalens hemsida, lundakarnevalen.se, men även direkt för en publik utanför radioburen i Lundagård.

‍