Extremväder som heta sommardagar och perioder med skyfall har visat att det är nödvändigt för samhället att göra anpassningar till klimatet. Lunds kommun gjorde en skyfallskartering 2015/16 och är nu också klara med en värmekartering. Kartläggningen av värme visar vilka områden och verksamheter som är särskilts utsatta. Vid hög värme är riskgrupper för värmestress framför allt små barn, äldre samt personer med underliggande sjukdomar eller vissa former av funktionsvariation, och det har varit ett mål att kartlägga hur riskerna ser ut i miljöer där dessa grupper vistas för att kunna se vilka åtgärder som behövs.

Lunds kommun har tidigare mätt lufttemperatur och luftfuktighet på olika platser i Lunds tätort men för att ge en mer rättvisande bild av hur värmen upplevs analyseras också strålningstemperatur. Den upplevda temperaturen kan skilja sig åt mycket mellan platser där den uppmätta lufttemperaturen är snarlik. Upplevelsen beror bland annat på hur solig en plats är och på den omgivande bebyggelsen, där förekomsten av hårdgjorda och reflekterande ytor, höga hus och brist på skuggande grönska kan ge strålningstemperaturer på runt 30 grader mer än lufttemperaturen. För att få en helhetsbild av värmeproblematiken har risker kopplade till höga temperaturer både dagtid och nattetid studerats.

- För några år sedan började vi med att undersöka hur vi skulle kunna mäta värmen i våra tätorter, säger Adam Wadsten på avdelningen Hållbar tillväxt, Lunds kommun. Vi började genom att titta på satellitmätningar och mätning med temperatursensorer, och temperatursensorer testades sedan i SOM-projektet. Med sensorernas hjälp såg vi att det var större skillnader i lufttemperaturer i Lund än vi trodde – ibland till upp till fem grader. Men båda dessa metoder har sina svagheter och vi kom fram till att i stället göra en modellering som även andra kommuner har testat, samtidigt som vi också ville titta särskilt på sårbara objekt.

Projektet startades 2021 som ett samarbete mellan kommunkontoret, serviceförvaltningen och stadsbyggnadskontoret som tillsammans vill skapa sig en fördjupad kunskapsbild av värmesituationen i Lunds tätorter. Insikterna ska bland annat spelas in till arbetet med revidering av Lunds översiktsplan, i kommunens arbete med klimatanpassning, till en sårbarhetsanalys för kommunens känsliga verksamheter och för planeringen av kommunens olika verksamheter, till exempel i den tekniska förvaltningen och skolförvaltningen. Under 2023 har karteringen färdigställts och man har utgått från tre scenarier – en varm dag (25 grader), en dag med extremvärme (31 grader) och en framtida dag med extremvärde (35 grader). För varje scenario gjordes också modelleringar för tre olika tidpunkter på dygnet.

Kartorna visar Maximal Strålningstemperatur (Extremvärde) eller genomsnitt mellan antingen klockan 05-20 (dagsmedelvärde) eller klockan 09-16 (Riskkarta för värmestress). Färgskalan framhäver vilka platser i staden som kan upplevas som mycket varma i relation till andra platser. De platser som blir speciellt varma kännetecknas generellt av mycket direkt solinstrålning, varma markytor och närhet till byggnader som reflekterar och emitterar strålning. Svala platser uppstår främst där vegetation eller byggnader sänker strålningstemperatur genom skuggning. Även grönytor och vatten hjälper till att sänka strålningstemperaturen.

I projektet har man även gjort en sårbarhetsanalys med riskklassificering av sårbara objekt. Sårbara objekt är skola och förskola, äldreboende och seniorverksamhet, socialpsykiatriskt boende, vårdcentral, lekplats och badplats. Objekten har delats in i fyra riskgrupper, där det visar sig att 12 % av äldreboende och seniorverksamhet hamnar i den mer utsatta gruppen, precis som 24 % av lekplatserna och 25 % av badplatserna. För skolor och förskolor och deras gårdar hamnar motsvarande siffra på 3 till 5%.

Vid kartläggningen av områden med risker för förhöjda nattemperaturer såg man i projektet att de sammanhängande områden med högst risk generellt främst är industriområden, att områden i den mellersta kategorin består av relativt tät bebyggelse och att lågriskområden är platser som domineras av mycket vegetation. Ett arbete med överlagringen av risk för förhöjda nattliga temperaturer och värmestress dagtid gjordes också.

Rapporten är nu färdig och med tiden kommer resultatet att finnas i Lunds kommuns verksamhetskartor. Kommunanställda kan få tillgång redan idag genom att kontakta Adam Wadsten.

- En viktig del av resultatet är att vi kan använda vår analys för att visa var man behöver göra åtgärder och hur man ska prioritera dem, menar Adam Wadsten. Några snabba åtgärder skulle till exempel kunna vara att skapa skugga genom att man spänner upp segel på en förskola eller att man utifrån vår riskanalys bestämmer vilken av förskolorna som är bäst att ha öppen på sommaren. Vi ser värmekarteringen som ett underlag som kan motivera varför åtgärder behövs. Vi kommer också att gå vidare med analyser av de varmaste områdena i förhållande till fler riskgrupper.

I Lunds kommuns arbete finns också en rad exempel på åtgärder som kan skapa mer svalka på utsatta platser. (se bild)

Mer fakta

* Strålningstemperaturen beskriver summan av den kortvågiga och den långvågiga strålningen från omgivningen som en människa exponeras för. Skillnaden i upplevd temperatur kan en varm sommardag vara över 30 grader trots att uppmätt lufttemperatur är snarlik. Till skillnad mot lufttemperaturen uppvisar strålningstemperaturen även stora lokala variationer och är direkt kopplad till bebyggelsegeometri och vegetationsstruktur, eftersom dessa påverkar mängden solinstrålning som når marken och fasaderna. Beroende på hur städer är uppbyggda kan det alltså finnas stora skillnader i hur olika platser upplevs.

* Projektet med värmekartering och riskanalys ger viktiga pusselbitar i arbetet med prioriterade områdena i LundaEko. I det här fallet är det mål 3.6 i Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling 2021–2030 – ” Förebyggande klimatanpassning - Den fysiska miljön i Lunds kommun ska utformas så att sårbarheten för risker kopplade till pågående klimatförändringar ska minska mellan 2021 och 2030.” och mål 3.7 ”Beredskap för extrema väderhändelser – Kommunkoncernens förmåga att hantera effekterna av extrema väderhändelser kopplade till värme, kyla och nederbördsmängd ska öka mellan 2021–2030.”

‍