In English.

En del i Future by Lunds SOM-projekt har varit ett se hur sensorer kan förändra och effektivisera renhållningsbranschen. I Lund har några av Lunds Renhållningsverks containrar försetts med sensorer för att det ska bli enklare att hålla reda på var de befinner sig. En ambition har också varit att göra en nivåmätning av några sopkärl där tömningen är dyr. I Helsingborg har ett test gjorts på cirka 250 villahushåll med flerfackskärl. Tidigare tömdes kärlen med fasta intervall och efter ett fast schema. I projektet kunde villaägarna istället själva välja när det var dags att tömma deras kärl.

Tom Johansen på Bintel AB är projektledare för försöken med smart soptömning.

– Kommunerna har reagerat på att man tömmer väldigt många sopkärl i onödan, säger han. I detta projekt har vi lämnat ansvaret till hushållen, som är de som bäst vet om sopkärlet behöver tömmas. Resultaten vi ser av att involvera människor är otroligt spännande.

Lunds universitet har nu utvärderat projektet och det visade på en rad intressanta effekter. Den mest anmärkningsvärda effekten var tömningarna minskade med hela 40 procent när kunderna själva fick välja. Därmed blev slitaget på sopbilar också mindre. Samtidigt blev det också färre avvikelser i form av till exempel överfulla tunnor och sopkärl som inte var på rätt plats.

I samband med analysen av projektet genomfördes också ett antal intervjuer med kunder. Kundernas svar visar att de var nöjda, både med den behovsanpassade tömningen och med att tekniken är lätt att använda. De upplevde också att de fick ett ökat intresse för avfallshantering.

Kunderna hade önskemål om ny fackindelning, vilket skulle kunna förlänga tömningsfrekvensen ytterligare. I nuläget är behovet av tömning baserat på kärlens storlek, där fraktioner som kartong, plast och organiskt matavfall upplevs vara de styrande parametrarna.

Universitet genomförde även intervjuer med Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR) som är det företag som har hand om tömningen av kärlen i Helsingborg. De anställda vittnar om att rundorna blivit effektivare än tidigare.

Det fanns en förhoppning om att testet med behovsstyrd tömning skulle medföra att kunderna planerade sina inköp annorlunda så att man bar hem mindre emballage, men den effekten har ännu inte analyserats i projektet.

Avfallstaxan ändrades inte under testet, det vill säga taxan var oförändrad oavsett hur många tömningar ett hushåll beställde. Vid kundintervjuerna framkom det att det finns ett önskemål om ökad stimulans för kunderna att minska antal tömningar. Några belöningar skulle kunna vara lägre taxa vid färre tömningar eller tävlingar med vinster vid avfallsreduktion.

– Vi har adresserat en av de mest prispressade avfallsapplikationerna, och kan påvisa effektivisering där. Med detta kan man konstatera att all avfallsinsamling i framtiden sannolikt kommer vara behovsstyrd, inte schemalagd, berättar Tom Johansen.

Så här gick det till: Kundens fyrfackskärl utrustades med ett reglage. I reglaget finns en radiosändare som kan skicka en signal. När reglaget flyttas skickas en signal som indikerar att kärlet behöver tömmas. Signalen går via ett LoRa-nätverk och skickas sedan in i ett ruttplaneringsprogram för sopbilarna. Tömningen skedde därefter alltifrån samma dag eller senast två dagar senare.

‍