In English

I Veberöd finns en 3D-modell av byn som gjorts med hjälp av bilder tagna av en drönare och med experthjälp från LTH. Modellen är framtagen under Future by Lunds SOM-projekt för att använda som en digital tvilling till Veberöd. En dröm för framtiden är att byborna till exempel ska kunna anmäla fel eller se på bygglovshandlingar via modellen. Redan nu är den digitala tvillingen högaktuell för Kristianstads högskola som har ett samarbete med Smarta byar för att deras studenter ska kunna använda byn som en testbädd. Under våren har därför några studenter arbetat med gungorna på lekplatsen, med en brevlåda och med en sensor som mäter luftföroreningar.

– Fem studenter från Kristianstad högskola är här och provar att koppla upp både mjukvara och hårdvara. De ska konstruera egna sensorer och med dem planerar de att se på luftföroreningar, om någon gungar på lekplatsen och om det är brev i brevlådan. Grunden är att de ska lära sig hur man kan koppla upp IoT-mjukvara i byn för att testa och sedan kunna se effekterna i den digitala tvillingen även när de befinner sig på högskolan, berättar Jan Malmgren.

Sammanlagt 15 studenter går på kursen i systemteknik som ges under den sista terminen av en treårig högskoleingenjörsutbildning med IoT-inriktning. Tre av studenterna gör sitt examensarbete i Veberöd tillsammans med två studenter från Datasystemutvecklingsprogrammet. En grupp letar efter en lösning där en sensor i en postlåda berättar om det finns post i lådan, vilket kan vara en väldigt bra upplysning för den som bor på landet och har en bit till brevlådan. I en av de andra grupperna arbetar Hikmat Tatari och Nedim Jazavac med sensorer som mäter luftkvaliteten. För sitt examensarbete har de placerat ut byn tre sensorer för att studera förekomsten av partiklar i olika storlekar samt temperatur, luftfuktighet och halter av koldioxid samt koloxid.

– Vi har aldrig arbetar med ett företag innan, så det är en bra erfarenhet, menar de.

Inte långt från lokalen finns en lekplats. Där har Christoffer Emilsson placerat ut en sensor på gungan.

– Genom att mäta i vilken omfattning redskapen på lekplatsen används kan vi skapa byggunderlag för framtida lekplatser, berättar han. Det här kan vara betydelsefullt för framtida byggprojekt och för den som arbetar med stadsplanering.

Fredrik Frisk är lärare på högskolan Kristianstad och kursansvarig för kursen systemteknik.

– Projektet handlar om att bygga system med mekanisk eller elektronisk hårdvara och programvara. Det ska bestå av flera delar som kommunicerar med varandra. Studenterna bygger prototyper i systemteknikkursen och utvärderar det sedan i ett examensarbete där de till exempel beskriver om produkten fungerar som det är tänkt, om den ger nytta för användaren och om den ger trovärdiga mätvärden.

Det är inte första gången som kurserna ges, men det är första gången som den görs i samarbete med Smarta byar.

– Vi har inte gjort något liknande tidigare. Fördelen är det vi får tillgång till, det vill säga att vi kan ställa ut sensorer i en förberedd infrastruktur och att här finns en god kontakt med invånarna. Här behöver vi inte hantera praktiska detaljer för att komma igång. Vi behöver inte heller lägga energi på att få en annan aktör engagerad. För oss är det klockrent att studenterna får bygga ihop sensorer som kopplar upp sig och det här fortsätter vi gärna med. Just nu har vi ett fåtal sensorer men en utveckling skulle kunna vara att det byggas ut med många fler. Det finns oändligt mycket att titta på, menar Fredrik Frisk.

Smarta byar har hittills knutit fyra universitet och högskolor till sig och ytterligare är på väg in. Drömmen är att få ihop närmare tjugo stycken som kan använda den digitala tvillingen för forskning och därigenom också kan bidra både till att utveckla modellen och att skapa mer data om organismen byn.

– För oss på Smarta Byar är det förstås intressant att vara med och utbilda framtidens högskoleingenjörer – men deras arbete ger också oss input om systemet och data om vår by som kommer att vara viktig för oss. Med verklig data behöver vi inte gissa hur det är utan sensorerna kan guida oss hur vi ska skapa ett samhälle som blir bättre och mer hållbart för oss alla, menar Jan Malmgren.