Textil- och modebranschen har flera utmaningar inom hållbarhetsområdet. Många av materialen som använda framställs på sätt som är kostsamma för miljön – och sedan när kläderna inte längre används går en stor del av dem till förbränning. Det här är utmaningar som passar väl för en forskningsanläggning som MAX IV i Lund att försöka hitta lösningar på, till exempel genom att undersöka nya hållbara material och nya sätt att återvinna textil. Här ger de båda forskarna Selma Maric och Kim Nygård på MAX IV en bild av vad forskningsanläggningen kan bidra med.
MAX IV-laboratoriet i Lund är en forskningsanläggning där starka röntgenstrålar används för att ge information om olika material. Anläggningen kan användas av forskare och industri i hela världen för att förstå, förklara och förbättra vår omgivning, både för att möjliggöra studier av material som vi använder idag för att förbättra dem och för att skapa förutsättningar för att utveckla helt nya material och produkter. En av många branscher som visat intresse för MAX IV är textilbranschen.
− MAX IV-laboratoriet i Lund är en nationell synkrotronljusanläggning med avancerade tekniker och instrument som används för att studera olika typer av material och processer med högsta möjliga upplösning i både tid och rum. Detta är så klart en tillgång även för textilforskning både i arbetet att ta fram nya, bättre och mer hållbara material men också för att förbättra nuvarande processer och utveckla nya inom textilområdet, säger Selma Maric, ansvarig för utbildning på MAX IV.
I dag är MAX IV hem för forskningsprojekt inom biologi, fysik, kemi, miljövetenskap, geologi, teknik, farmakologi och kultur. Tekniken som en gång i tiden enbart var till för akademin är numera också tillgänglig för industrin, som genom MAX IV kan få ett verktyg som gör det möjligt för dem att studera sina råvaror och bearbetning och utveckla nya produkter genom forskning utförd vid MAX IV.
− Från MAX IV:s sida så skulle det vara intressant att se textilbranschens forskningsutmaningar och verkligen få en förståelse för på vilket sätt vi kan bidra till att lösa dessa. För det behöver vi utveckla våra instrument för att kunna tillhandhålla rätt teknik och även analysmetoder och detta behöver vi göra i samarbete med hela textilsektorn. Så ett forum där forskare, institut, industri och infrastrukturer kan mötas är en förutsättning för att kunna ha en dialog omkring möjligheterna med så avancerad teknik och hur dessa kan anpassas för att möta utmaningarna inom branschen, berättar Selma Maric.
Men det är alltså inte enbart nya material som skulle kunna vara intressanta att titta på.
− Kanske det beror på min bakgrund inom naturvetenskap, men jag tycker att kemisk återvinning av textiler är jätteintressant. Bara i Sverige slänger vi bort ca 100 000 ton textiler per år. Det skulle betyda mycket ifall vi kunde återvinna en stor del av textilavfallet, helst så att materialets värde bibehålls. Man har kommit en bit på vägen med fiber-till-fiberåtervinning, men det finns naturligtvis ännu en hel del problem att lösa med till exempel orenheter, blandade textilfibrer och så vidare. Här ser jag att MAX IV potentiellt kunde vara till hjälp, säger Kim Nygård, forskare på MAX IV.
Under karnevalen i Lund genomfördes ett panelsamtal i karnevalsradion med representanter från branschen. Varför är det bra att lyfta fram textilindustrin i ett sammanhang som en karneval?
− Textilindustrin jobbar med viktiga frågor om hållbarhet vilka berör oss alla men som lätt hamnar i skymundan för andra nyheter. Det är bra att dessa frågor även lyfts upp i alternativa sammanhang, som Lundakarnevalen, menar Selma Maric
− Textilforskning och textilindustrin har stor påverkan på samhället och det är alltid viktigt med en dialog mellan många olika aktörer för att kunna tillsammans komma fram till nya tekniker, forskningsrön och innovationer, avslutar Kim Nygård.
”Vi behöver jobba tvärs över alla bransch- och kunskapsgränser för att lyckas”
I panelsamtalet under karnevalen fanns även Lars Mattiasson från xPlot med. Lars har arbetat med olika delar av textilindustrin under många år och välkomnar ett samarbete över bransch- och kunskapsgränser. Sedan 2020 har han arbetar med forskarna på MAX IV för att skapa en förändring mot ökad hållbarhet i textilbranschen.
EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier är en viktig faktor att ta hänsyn till då den kommer att påverka både vårt sätta att producera och konsumera textil i framtiden. Den tar upp problemen längs hela värdekedjan, samtidigt som man erkänner textilsektorns betydelse, säger Lars Mattiasson.
Strategin beskriver ett nytt grepp för att ta itu med problemen på ett enhetligt sätt. Det handlar om att titta på produkternas hela livscykel och här behöver vi precis som Selma och Kim nämner jobba tvärs över alla bransch- och kunskapsgränser för att lyckas.
I Lund pågår redan arbetet sedan några år tillbaka.
Tillsammans med forskare från Lund och Borås tog vi redan 2020 det första steget för att samla industri och forskning kring textilområdet, sedan kom pandemin. Då textiliernas miljöpåverkan fortsätter att öka så tycker jag är det otroligt viktigt att vi nu tar nya tag och bygger vidare på det vi startade för snart två år sedan, avslutar Lars Mattiasson.
Huvudbilden: Foto MAX IV
