För att kunna planera, bygga ut och styra samhället behövs bland annat data om vilka vägar som olika trafikanter väljer. Samma data skulle om den kunde redovisas i realtid kunna göra det lättare för trafikanterna att välja snabbaste vägen och ge kommunen snabb information om det uppstått trafikproblem. Projektet FLOW kommer att undersöka hur man kan samla data med hjälp av sensorteknik och sedan koppla samman data på en digital plattform.
Tänk om kommunen visste precis var det bäst skulle behövas en ny gång- och cykelväg? Eller vilka vägar som just för stunden är hala och behöver halkbekämpas först? Kanske skulle man vilja kunna informera trafikanterna direkt om ett vägarbete, om en olycka har skett eller om att trafiksignalerna är ur funktion. I framtiden kan detta vara möjligt genom att data från olika datakällor, bland annat från utplacerade sensorer, samlas in, integreras och analyseras på en digital plattform.
Inom innovationsplattformen Future by Lund har några projekt syftat till att undersöka hur man med hjälp av sensorteknik kan skapa lösningar som ger både heltäckande och omedelbar data om trafiken. 2020 startades projektet Lund Open Sensoring City (LOSC) för att ska skapa en öppen testbädd för det framtida realtidsstyrda samhället där människor, organisationer, infrastruktur och sensorsystem samverkar för att skapa ett mer hållbart samhälle. En grundtanke i LOSC är att kunna lägga till flera IoT-projekt efter hand så att projekten kan dra nytta av varandra och tillsammans skapa en helhet av flödesmätningar. FLOW fogas nu in i den helheten.
Målet i FLOW är att ta fram ett öppet system som inte är beroende av en enskild leverantör utan bygger på öppna standarder. Trafikflödesmätningarna ska vara kontinuerliga och realtidsbaserade och projektdeltagarna kommer att använda allt från sensorteknologi till en molnbaserad datadelningsplattform med kopplingar till analysverktyg. Projektets mål är att vidareutveckla ett antal identifierade tekniker med hög potential att bli kostnadseffektiva och så att de skulle kunna ersätta den teknik som används idag. Några lösningar som används idag är manuell trafikräkning och mätning genom utplacerade slangar över vägarna. Nya lösningar är primärt viktiga för stadsplanering och trafikledning, men kan även användas i andra delar inom den offentliga verksamheten som till exempel logistik och miljöplanering. De flöden som är intressanta i projektet är både personflöden (gång, cykel med mera) och fordonsflöden.
Projektet kommer att dra nytta av den infrastruktur som finns uppbyggd i den öppna IoT-testbädden i Lund och drivs i projektet Lund Open Sensoring City (LOSC). Där finns redan till exempel projektet ”Hitta dolda cykelpotentialer” där aktörer som Lunds universitet och Trivector tittar på metoder och data för att skapa förutsättningar för att öka andelen hållbara transporter tillsammans med Lunds kommun.
Till utlysningen inkom 21 ansökningar och fem projekt beviljades medel.
Vinnova pekar ut några särskilda anledningar till positivt beslut:
Ansökan bedöms uppvisa hög potential med fokus på en större infrastruktur där fler projekt kan ansluta. Vidare bedöms det vara en aktiv konstellation med brett engagemang och specifikt en aktiv behovsägare. Projektplanen bedöms vara välarbetad och det är positivt med visualisering för medborgare och fokus på användarcase kombinerat med nyttoberäkningskalkyler.
(ur Beslutsmeddelandet)
Delprojekt i FLOW
Finansiär: IoT Sverige
Projekttid: feb 2022 - juni 2024
Projektledare: Anders Trana, Future by Lund
Projektpartners: Lunds kommun, Mobile Heights, Axis Communications, Sensative, miThings, Smarta byar, Smart Visualizer och Acconeer.
Vad blev resultatet? PÅGÅENDE
Hur tas projektet vidare? PÅGÅENDE
Klassificering i Future by Lunds ramverk
Skikt: 2
Zon: Grön (2)
Vad menar vi med Zon och Skikt?
Future by Lund arbetar med ett ramverk för att skapa förståelse och ge underlag för strategiska beslut kring utvecklingen av innovationsekosystemet där partnerskapet tillsammans ska kunna överblicka ekosystemet och föra strategiska dialoger om framtida utveckling. Att arbeta med zoner är ett sätt att visa vilken sorts innovationsaktivitet och utvecklingsfas det är, medan skikt är ett sätt att visa mängd av aktiviteter och partnerengagemang, där man kan följa såddinvesteringar, projektfinansiering och resan vidare till följd av ett projekt.
Blå, grön och gul zon
För att förklara möjligheterna i det organisatoriska mellanrummet mellan kommun, näringsliv och universitetet används en modell med en blå, en grön och en gul zon.
I den blå zonen bestämmer organisationen allt själv och har kontroll och mandat. Här styr man själv och det finns en struktur för hur man bedriver sin verksamhet. Utanför finns den gröna zonen, som befinner sig i mellanrummet mellan organisationer. Där behövs samverkan och dialog med delade mandat. Organisationer förhandlar och skapar överenskommelser om vem som gör vad, vad som kan göras tillsammans och hur det ska gå till. Här finns till exempel ofta städer och byggbolag som samarbetar för att bygga nya områden eller konkreta projekt med gemensamt satta mål och delade uppgifter och resurser. Går man vidare ut i den gula zonen är mandatet ganska oklart och organisationer delar på utmaningar och möjligheter. Vem som äger vad och vem som ska göra vad är inte klart, vilket ger större risker. Det är nödvändigt att samskapa. I den här zonen behöver man stimulera, facilitera, testa och omvärldsbevaka för att skapa kunskap och förståelse. Organisationerna delar riskerna kring det okända och oformulerade. Deltagarnas engagemang och närvaro driver möjligheterna. Många i Future by Lunds nätverk arbetar just med saker som ligger i de gröna och gula zonerna i områden som man delar med andra. Aktiviteter som utförts i gröna eller gula zonen kan med tiden bli affärsmöjligheter och hamnar då i den blå zon där organisationerna tar hem resultat, använder dem, bygger affärer och skalar.
Följdeffekter genom skiktmodellen
För att påvisa vilken betydelse innovationsaktiviteter får för ett system av aktörer arbetar Future by Lunds följeforskare Emily Wise med ”skiktmodellen” – som är ett rapporteringssätt som används i Vinnovas Vinnväxt program och fångar dynamik och de ”ripple effects” (följdeffekter) som initiativen bidrar till.
Första skiktet är det stöd (eller den basfinansiering) som kommer direkt till innovationsplattformen.
Andra skiktet består av projektfinansiering till projekt som Future by Lund antingen leder eller medverkar i.
Tredje skiktet är projektfinansiering som går till partners i projekt där Future by Lund inte medverkar i. Detta kallas spinoffprojekt eller följdprojekt.
Fjärde skiktet är de kvalitativa händelserna i systemet som är tecken på att förändring sker i riktning mot den hållbara staden. Det kan vara nya företag, nya produkter, en ökning av antalet anställda, nya investeringsströmmar, ny infrastruktur och en ökning av uppmärksamhet.
