Odenses framtid flyger i luften
Sedan den danska ön Fyn fick broar medförbindelse till Själland fanns det inte längre samma behov av inrikesflyg frånOdense. Kvar fanns flygplatsen Hans Christian Andersen airport och förutomnågra utrikesflyg då och då stod anläggningen mest och kostade pengar. Enlösning blev att placera Odenses drönarkluster i lokalerna, och UAS Denmark bildades 2012 som ett samarbete mellan HCA Airport, Odense kommun och SDU- det syddanska universitetet.
‑ Vi frågade oss om vi skulle kunna generera business här,säger Michael Larsen, affärschef och Cluster manager på UAS Denmark. Under enworkshop med universitetet kom en idé att starta ett drönarcentrum. Detbehövdes en plats att expandera för den unga drönarindustrin.
På flygplatsen finns 2000 meter landningsbanor, kompositlabb ochhangarer att flyga inomhus i. I anslutning till flygplatsen finns möjlighet attflyga över havet utan risk att stöta på andra luftfarkoster men också ställendär man får flyga över både stad och landsbygd. UAS Denmark hjälper till attsöka de tillstånd som krävs för att få flyga drönare. Till flygplatsen hörockså en affärspark med möjligheter att hyra kontor eller att ha workshops. Iklustret finns 150 medlemmar som representerar hela värdekedjan frånutvecklare, företag, forskare och professionella såväl som privata användarorganisationer.
2016 tog den danska regeringen ett stort steg för drönarbranschen genomatt man antog en drönarstrategi som ett av de första länderna i Europa.Förhoppningen är att Danmark ska hålla sig i framkant vad gäller drönare och målsättningenär både att skapa en snabbt växande marknad och att föra ihop människor meddrönare.
Vad kan man då använda drönare till? Området är relativt stort ochdet finns allt från små drönare som kan flyga inne i byggnader till storadrönare som kan flyga långa sträckor över hav och ismassor. Många affärsidéerhandlar om att inspektera byggnader och landområden eller att göra olikamediaprojekt. Det finns drönare som kan inspektera elledningar, som kanövervaka spridningen av invasiva arter eller som kan samla in varierandesorters data genom sensorer.
‑ Efter några år av frustration kan det snart komma attlossna, menar Michael Larsen. Vi bedömer att drönarindustrin har en stor potentialmed en möjlighet till att omsätta 100 miljarder euro de närmaste fem åren.
En hel del återstår att göra. Vissa teknologer måste förbättra ochgodkännas. Drönarna måste kunna förses med sensorer så att de kan undvikakrockar med höga saker och så småningom kommer det att ställas krav pådrönar-ID i Europa.
‑ Det finns också vissa begränsningar. Det finns ett massivtregelverk, en viss skepticism från allmänhet och politiker och det finns en deltekniska brister som måste överbryggas, menar Michael Larsen. Vi skulle behövaha in fler samhällsnyttor i vårt kluster. Det är fortfarande steg kvar för attOdense stad ska ha riktig nytta av drönarklustret.
Men som sagt – det kan vara på väg. Polisen i Odense är ensamhällsnytta som redan i gång med att använda drönare. Tio drönare finns påplats för att hjälpa polisen både inomhus och utomhus, bland annat för att görabrottsplatsundersökningar och för polisens säkerhet – en drönare kan ju hållakoll på om brottslingar är beväpnade till exempel.
Även i Sverige finns det intresse för att hitta lösningar med hjälp av drönare. Vinnova har nyligen gett sammanlagt 30 miljoner i stöd till 23 drönarprojekt. Projekten kommer att visa upp sina nya lösningarna under en demonstrationsdag, preliminärt i maj 2019.