En gång i tiden täcktes det vi idag kallar för Vombsjösänkan av en issjö. Sjöarna i området Krankesjön, Häljasjön, Bysjön och Vombsjön är dödishålor som uppstod när isblock blev kvar och översandades av material, transporterat av den smältande inlandsisen. I denna unika naturmiljö finns en mycket stor artrikedom, samtidigt som Vombsjön ger dricksvatten till hundratusentals människor.

Runt 2010 genomförde Lunds och Sjöbo kommuner ett arbete kring Klingavälsån. Då föddes också tanken på att området skulle kunna vara ett biosfärsområde i Unescos program ”Man and the biosphere”. Det finns i dagsläget 727 sådana biosfärområden i 131 länder varav sju ligger i Sverige. 2017 gjordes en förstudie som ledde till att kommunerna i Lund, Sjöbo och Eslöv gjorde en gemensam ansökan om en biosfärkandidatur. Efter respons från den svenska programkommittén finns nu ett förslag på att utöka det geografiska området så att bland annat staden Lund finns med i ansökan.

Vad är då som är så unikt med området?

- För att kunna söka som ett biosfärområde måste man i grunden ha höga kultur- och naturvärden, berättar Anna-Karin Poussart, som är processledare och koordinator för Biosfärområde Vombsjösänkan där hon arbetar på uppdrag av de tre kommunerna. I det här området finns en mycket hög biologiska mångfald och ett särpräglat kulturlandskap med ängsmarker, betesmarker och våtmarker. Området är mycket viktigt för Sveriges livsmedelsförsörjning och Vombsjön genererar dessutom vatten till ca 400000 människor. Området har hög befolkningstäthet men också hög exploateringstakt. Programmet handlar om hur människa och natur kan samexistera och hur man kan både bevara och vidareutveckla ett område i balans.

Om Unesco utser Vombsjösänkan till ett av sina biosfärområden skulle det vara det första området där man också väger in den kulturella dimensionen.

- Personligen tycker jag att det här är jättespännande. Jag tror och hoppas att kultur och innovation kan nå till människors hjärtan på ett sätt som ofta inte den vetenskapliga informationen om klimatproblem och problem kring vatten riktigt gör, menar Anna-Karin Poussart.

Det var 2020 som den svenska regeringen nominerade Biosfärområde Vombsjösänkan till en kandidatur till Unescos program och därefter har programmet tre år på sig att göra en slutsansökan. Under den här tiden kommer man att arbeta kring de kommentarer som Unesco-kommittén gjort men också forma organisationen och utveckla processer, samarbeten och projekt som ska skapa identiteten.

- I området finns grundläggande konflikter mellan de höga biologiska värdena och människors boende och brukande av marken och det är väldigt intressant, fortsätter Anna-Karin Poussart. Det är väldigt många höga värden som samexisterar och vi måste hitta lösningar. Vi vill se om vårt biosfärområde kan visa för resten av världen hur vi kan lösa de här intressekonflikterna.

Det här anknyter väl till projektet ”Vår plats i biosfären” som finansieras av Tillväxtverket. Projektet har precis beviljats finansiering och handlar om hållbar destinationsutveckling.

- Vi vill ha en bred samverkan kring destinationsutveckling av Vombsjösänkan, både i hur man kan dra turister till området i samarbete med näringslivet och hur man kan jobba med de intressekonflikter som finns i området idag runt turister. Här finns till exempel en motsättning mellan det militära övningsfältet på Revinge och de som vill röra sig i området och en liknande konflikt på Vombs fure där kronhjorten störs av friluftslivet. Vi ska se på hur man kan kanalisera människor i området för att skapa en hållbar destination.

En förening som är delaktig i arbetet med Vombsjösänkan är ARNA (Art & nature) som arbetar med en hållbar utveckling i området genom kultur. Målet är att utveckla projekt och aktiviteter som lyfter fram nya idéer och bygger broar mellan medborgare, organisationer och offentlig sektor. Biosfärområde Vombsjösänkan är också involverad i flera projekt där ARNA är huvudman, som ”Dinner for future” som handlar om framtidens mat. Det här görs i samarbete med lokala jordbruk, konstnärer och offentlig sektor. I ett Leaderprojekt där Coompanion Skåne är huvudman fokuserar man på säkra ridleder runt byn Vollsjö. Hästnäringen är en viktig bransch för hela biosfärområdet, eftersom den är stor i området.

Tanken med att även plocka med staden Lund i ansökan är bland annat att skapa möjligheter för forskning, innovation och människor att lösa utmaningar tillsammans.

Hur kan ni jobba med innovationsmiljöer och Lunds universitet?

- Det pågår redan ett arbete. Lunds och Umeås universitet kommer till hösten att genomföra en biosfärkonferens som handlar om hur forskning på ett bättre sätt kan kopplas till utveckling av biosfärsområde och hur man kan jobba med innovation i biosfärområden. Vi arbetar också med en forskningsgrupp med universiteten i Malmö och Lund samt SLU för att koppla ihop arbetet med projekt, innovation och idéer. Vi har ett samarbete runt master-studenter och finns med i diskussionen kring Lunds universitets arbete med en KIC för kreativa och kulturella sektorer och näringar där man grundar arbetet på existentiell hållbarhet.

- Det finns också fler innovationsmiljöer än universitetet som vi kan koppla till. Biosfärområdet ska vara ett område för att testa nya idéer och piloter. Vi har till exempel Coompanion Skåne, en ekonomisk förening och en innovationsaktör som driver projekt och lyfter innovativa idéer. Jag vill gärna se fler aktörer med passande idéer som vill etablera något i biosfärområdet.

Vad är det viktigaste att arbeta med för att biosfärområdet ska ge en skjuts till hållbar utveckling?

- Det är absolut involvering och det är något som hela programmet Man an the biosphere bygger på. Det ska finnas ett underifrånperspektiv så att till exempel medborgare aktiveras. Det är en stor utmaning att kunna involvera väldigt många aktörer och att ha tillräckliga resurser för att ta hand om alla människors, företags, kommuners och universitets intressen – men det är grunden för att vi verkligen ska kunna skapa något bra.

Är Biosfärområde Vombsjösänkan ditt drömprojekt?

- Ja absolut! Det som är extra roligt i detta är kopplingen mellan människan och natur. För mig är det också roligt att det handlar om landsbygdsutveckling eftersom jag själv har landsbygdsbakgrund. Samspelet mellan människor på landsbygd och i stad är väldigt intressant!

‍

Fotnot: Under hösten 2022 bytte Biosfärområde Vombsjösänkan namn till Biosfärområde Storkriket.

‍

Mer fakta

Ordet biosfär handlar om samspelet mellan människor och miljö och innefattar allt levande på jorden och miljön det lever i.

Unesco är FN:S organisation för utbildning, vetenskap och kultur och har hand om utnämningen av områden till biosfärområden. Biosfärområden ingår i ett globalt nätverk: "The World Network of Biosphere Reserves".

Det Europeiska institutet för Innovation och Teknologi (EIT) hanterar den enorma innovationssatsningen KIC, Knowledge and Innovation Communities, som riktas mot strategiska utvecklingsområden. I slutet av mars 2020 lämnade Lunds universitet tillsammans med drygt 100 partners i hela Europa in en ansökan till världens största innovationssatsning på kulturella och kreativa sektorer och näringar. Detta är en satsning som går tvärs över branscher och fakulteter och som kommer att beröra långt fler än de som verkar inom just den kulturella och kreativa sektorn. Anna Karin Poussart var med och presenterade Biosfärområde Vombsjösänkan när universitetet gjorde ett avstamp med arrangemanget ”The Buzz of Europe”  

Se filmen från arrangemanget ”The Buzz of Europe”

Läs mer: Innovationssatsning på en bredd av kompetenser

I arbetet med KIC:en är tanken på den existentiella hållbarheten viktig. Här kan du läsa mer om vad det är: Kan kulturella och kreativa näringar få oss att förstå samhällsutmaningar?

Projektet ”Vår plats i biosfären” görs tillsammans med Visit Lund + Coompanion Skåne, Lunds universitet och de tre kommunena Lund, Sjöbo och Eslöv. h

‍

Foto stora bilden: Sven Persson