När det blir vinterväglag i Lund ska Serviceförvaltningen vara beredd och ge sig ut och halkbekämpa såväl vägar som gång- och cykelbanor. Besluten om när det är dags har tidigare grundat sig på uppgifter från tre väderstationer. I ett innovationsprojekt kommer data från många olika källor att sammanfogas för att ge en betydligt mer detaljerad bild av halkläget, vilket kan ge både säkrare och billigare halkbekämpning i framtiden. Det här är samtidigt ett försök att prova hur en smart stad-plattform kan ge kommunen bättre beslutsunderlag.
Projektet Lund Open Sensoring City testar hur man kan använda sensorer för att mäta stadens flöden och koppla ihop dem på en plattform för att skapa nytta för staden. Under hösten har bildsensorer placerats ut på olika ställen på cykelbanor i både Lund och Södra Sandby för att kunna räkna passerande. Den data som har samlats in kan bland annat visa vilka gång- och cykelvägar som används mest. Nu startar ett delprojekt där man kommer att kombinera denna data med andra uppgifter för att ge en bättre bild av vilka stråk som behöver prioriteras när det är dags för halkbekämpning. För att kunna kombinera olika datakällor kommer en integrationsplattform att användas.
Även om Lund inte är en stad där det konstant är halka vintertid finns det ändå stora kostnader förenade med halkbekämpning. Det är viktigt att kunna styra resurser så att man optimerar användningen av personal, fordon och salt. En bra halkbekämpning är förstås också avgörande för trafikanterna.
Det är Tekniska förvaltningen som har hand om halkbekämpningen på vägarna medan Serviceförvaltningen ser till att det blir utfört. I dagsläget har två beredskapsledare på Serviceförvaltningen ansvar för att följa och agera på informationen från SMHI.
− Vi arbetar ofta förebyggande och det kan vara svårt att ta rätt beslut eftersom den information vi har kommer från endast tre stationer, vilket är ett rätt grovt instrument, säger Rickard Rönnerling, enhetschef beredskap-, projekt- och kalkylenheten, Serviceförvaltningen Markentreprenad. När vi nu kan få in mer information från olika källor kan vi få ett mer spetsigt verktyg. Det kan ge oss bättre indikationer på var det är halt så att vi kan rikta in var halkbekämpningen behövs bäst. Med bättre data kan vi också undvika ”bomkörningar” (att köra i onödan) och därmed spara pengar.
Den data som samlas in om trafikanter på gång- och cykelvägar kommer att integreras med klimatdata (till exempel temperaturer och luftfuktighet från lokala väderstationer), väderprognoser från SMHI, geografiska data om vägavsnitt och olycksstatistik (Strada).
− Vi lägger pusselbitarna, den ena efter den andra, genom att lägga till olika datakällor. Resultatet kommer att synas snabbt, menar Mats Alexandersson, digitaliseringsexpert på AFRY.
Genom att kombinera de olika lagren får man i framtiden ett snabbare beslutsstöd för när man ska halkbekämpa men också var man ska halkbekämpa först – till exempel beroende på var det är flest trafikanter eller beroende på om ett visst område är mer halkutsatt än ett annat.
− Informationen har aldrig funnits på ett ställe tidigare och vi har aldrig kunnat ta beslut utifrån den sammansatta bilden, menar Magnus Sjöström, digitaliseringsexpert, AFRY. Ju fler faktorer vi kan ta med desto bättre kommer systemet att bli.
En intressant detalj i projektet är att man arbetar för att integrera data från uppkopplade system i vissa bilmärken till plattformen. I moderna bilar känner de smarta systemen av till exempel om det är is eller vatten på vägbanan som kan ställa till problem. Om bilarna kan leverera denna data till plattformen skulle detta kunna ge indikationer om förhållanden på vägarna i realtid.
− Om detta går att genomföra kan det vara mycket betydelsefullt för oss, menar Rickard Rönnerling. I framtiden kan vi kanske jobba mer dynamiskt och endast arbeta med de hala partierna. Det här skulle kunna vara en förlaga till en mer ekonomisk halkbekämpning i framtiden.
Efter hand kommer en allt bättre bild av bild av gång- och cykelbanorna i Lunds kommun att växa fram. Med tiden kan fler datakällor läggas in på plattformen och informationen kan kombineras på nya sätt för att ge även annat beslutsunderlag – till exempel om sophantering.
− Det här är ett bra exempel på hur Lund skulle kunna använda en smart stad-plattform för att skapa mer nytta för medborgarna samtidigt som vi sparar på det offentligas resurser, säger projektledare Anders Trana. Det här visar hur vi genom att använda IoT-lösningar och smarta dataplattformar kan arbeta klimatsmart med ökad hållbarhet som resultat.
Delprojektet har redan startats och inblandade parter är Kraftringen, AFRY, Serviceförvaltningen i Lunds kommun och Future by Lund. Projektet Lund Open Sensoring City stöttas av Vinnova och pågår till 2023.
