Vad innebär existentiella perspektiv i arbetslivet? För läkare, lärare, socialarbetare eller präster kan det handla om tiden och möjligheten att fånga upp att det finns djupare frågor och berättelser hos människor man möter i sin yrkesroll. För samhällets strateger kan det vara att hitta sätt att handskas med arbetsuppgifter som både innefattar att lösa de riktigt stora utmaningarna med en klimatomställning samtidigt som det dagliga arbetet ska fungera. Forskare på Lunds universitet arbetar med tanken på existentiell hållbarhet som ett kompletterande mål till Agenda 2030:s sjutton mål och nyligen arrangerade en konferens i ämnet i Lund.
Lunds universitet arbetar med Existentiell hållbarhet med utgångspunkt i att det skulle kunna vara ett kompletterande mål till de sjutton som redan finns genom Agenda 2030. När Centrum för teologi och religionsvetenskap genom Johanna Gustafsson Lundberg, docent och universitetslektor i etik, Lovisa Nyman, forskare i systematisk teologi, och Erik Sidenvall, professor i praktisk teolog, arrangerade en konferens i ämnet var existentiella perspektiv i arbetslivet i centrum. I många yrken finns yrkesetiska principer, en värdegrund eller ett grundramverk att utgå från. Det kan till exempel gälla lärare, poliser och vårdanställda men också ingenjörer, ekonomer och journalister. Ibland kan det uppstå etisk stress för den anställde när pressen från de yttre systemen är för stor för att man ska kunna möta människor på ett tillfredsställande sätt.
Dagen inleddes med att Johanna och Lovisa gav ett förslag utifrån ett humanistiskt perspektiv på hur man kan förstå existentiell hållbarhet. Avgörande för dem är människans behov av att berätta berättelser och lyssna till berättelser för att förstå både sig själv och sin omvärld. Detta tema var också framträdande i många av de andra presentationer. Publiken fick lyssna till ett antal berättelser om erfarenheter och betraktelser från personer med olika yrkesroller.
Magnus Fredricson är ingenjör och hållbarhetsstrateg men har också som doktorand gått en kurs i existentiell hållbarhet i Lund. Nu arbetar han med regional utveckling i Skaraborg, där omställning och elektrifiering är högt upp på agendan. Han berättade om en balansgång mellan behovet av att åstadkomma en snabb omställningen och den kommunala vardagen, där många andra frågor också måste hanteras.
- Komplexiteten ökar och de stora transformativa projekten skapar stress, säger Magnus Fredricson. Samtidigt som man fattar viktiga beslut är man också fast i ett system. Ett sätt att hantera det kan vara att inte jobba med hela lösningar utan att välja att ta ett steg framåt och därefter ett nytt steg.
Andreas Eggertsen, arkitekt och klimatstrateg, talade om existentiell hållbarhet utifrån ett annat perspektiv, nämligen hur man som praktiserande arkitekt kan arbeta med att understödja andras existentiella välbefinnande. Det kan man göra genom att arbeta med den fysiska miljön och en arkitektur som tar både människor och klimatfrågan i betraktning. Det kan vara genom att utnyttja det befintliga och transformera det och skapa något nytt i linje med EU:s taxonomi, för att skynda på jämlik klimatomställning i den byggda miljön.
Att lyssna till personers berättelse är en viktig del i mångas yrkesvardag, och flera av talarna betonade hur viktigt det är att låta en berättelse bli hörd. Johan Assarsson är socialsekreterare och arbetar med unga på socialförvaltningen, där barnens behov står i centrum. I arbetet ingår att som myndighetsperson göra utredningar som syftar där till att bedöma risk, men man ska inte glömma att de unga också har en egen berättelse som behöver lyssnas till och att vikten av att vara medmänniska då är mer central. Sjukhusprästen Ingemar Moritz, talade kring temat ”Att vara existentiell tolk”, och hur han som präst i gränslandet mellan liv och död har en slags tolkfunktion och ofta möter människor ansikte mot ansikte med deras livsberättelsen i fokus.
- Som en existentiella tolkar på en sjukhuskyrka har vi som präster unika kompetenser som kompletterar vårdpersonalens uppdrag, menar han. Vi får vara medvandrare på vägen genom att dela livsberättelse och de existentiella och andliga frågorna. Att få berätta sin livsberättelse kan ha mycket stor betydelse för människor i livets slutskede.
Berättelsen är viktig också för Jonatan Wistrand som är allmänspecialist på Brahehälsan i Löberöd. Där är det patientmötet med berättelser om glädje, hopp och sorg men också ett uttolkande av sjukdomsberättelser som är i centrum. Att ha tid och sikta på att vara den läkare man vill vara är viktiga komponenter.
Karin Wisti är specialpedagog på Polhemsskolan och arbetar där med det förstärkta fyraåriga programmet. Där behövs ofta göras en anpassning av skolmiljön för att eleverna ska nå sin fulla potential och en del av eleverna kan ha farit illa i den traditionella skolan.
- Vi vill skapa en plats för dessa elever men också en identitet och att eleverna får en positiv berättelse om sig själva. Vi gör en skolresa, och det ger dem en stolthet att kunna tänka ” Jag är också en person som kan åka på resa” och ”Jag är också en person som har tillhörighet”, berättar Karin Wisti.
Slutligen berättade Birgitta Persson från Future by Lund om att tanken på existentiell hållbarhet är viktig även i arbetet med innovationer.
- Många tänker främst på tekniska lösningar när man nämner innovation, säger Birgitta Persson. Men innovation kan också handla om till exempel innovativa metoder, affärsmodeller, tjänster, processer eller sätt att organisera sig. Innovation föds ofta i gränslandet där tvärgående fält möts och där det uppstår nya tankar och idéer.
EU satsar mycket på forskning och innovation för att lösa den gröna omställningen.
- Vi vet att roten till klimatkrisen går djupare, fortsätter Birgitta Persson. Klimatkrisen är ett att symptom på relationskrisen vi befinner oss i, där vi har tappat kontakten med oss själva, med varandra och med naturen. Tänk om vi la resurser på hantera relationskrisen? I det kan inre utveckling och existentiell hållbarhet vara en avgörande pusselbit. Vår förmåga till empati, kreativitet och holistiskt tänkande är en avgörande del för att vi ska klara den gröna omställningen.
Birgitta Persson berättar hur Future by Lund jobbar på att integrera perspektiv på inre utveckling i innovationsprocessen. I projektet IPA undersöks och testas hur perspektivet kan integreras i innovationsprocess med utgångspunkt i innovation inom kultur och kreativa näringar.
Konferens om "Existentiell hållbarhet - i arbetet" arrangerades av Centrum för teologi och religionsvetenskap och Future by Lund.
