När Lunds kommuns första innovationsvecka hölls i Studio Stadshuset i oktober var Lunds Renhållningsverk inblandat i tre av fem utmaningar. Det är ingen slump – Lunds Renhållningsverk har en tradition av innovationer, där fyrfackskärlet är den mest kända. Förändringskraften i Lund var avgörande när renhållningsdirektören Therese Fällman sökte sig hit för ett år sedan.
Lunds Renhållningsverk skruvar ständigt på avfallshanteringen för att göra verksamheten bättre. På Brunnshög ska Sveriges hittills största sopsug byggas för att ta hand om områdets sopor. Samma system kanske kan komma i Lunds nya stadsdelar Källby och Västerbro om det visar sig passar områdenas karaktär. Nyligen lanserades också hållbarhet i mindre skala i form av den mobila verkstaden UpCykla, en rullande återvinningsverkstad där lundaborna kan lappa och laga sina saker istället för att kasta dem. Under kommunens allra första innovationsvecka i oktober 2020 tog renhållningsverket chansen till att utveckla flera tjänster. Genom en Chatbot för medborgarservice kan den som frågar få ett svar oavsett veckodag eller vilken tid på dygnet det är. Under veckan lyckades gruppen ladda in 600 frågor och svar. En annan idé var att arbeta med att ge hyresgäster digitala renhållningstjänster via LKFs boendeplattform. Slutligen utvecklades den interkommunala tjänsten Plocket, en plattform för överblivna kommunala möbler.
Therese Fällman har nu varit Lunds renhållningsdirektör i ganska precis ett år, efter att hon i oktober 2019 efterträdde Erik Rånlund. Innan Therese kom till Lund jobbade hon i 20 år i Uppsala kommun, de sista åren som utvecklingschef på kommunkontoret.
– Jag tänkte att jag skulle vilja göra något där jag kan se att det jag är med och utvecklar får en positiv verkan, säger Therese Fällman. Jag tittade på jobb i olika kommuner och då var Lund en av de häftigaste kommunerna. Lunds renhållningsverksamhet är en av de coolaste renhållningsverksamheterna i Sverige. Det är så kul med utvecklingskraften som funnits under lång tid, som fyrfackskärlen som uppfanns i Lund och det ansvar som kommunen tagit för att öka återvinningsgraden.
Vilken utmaning inom avfallshantering skulle du helst vilja lösa?
– Jag skulle helst vilja lösa plastfrågan, det är besvärlig med mikroplaster och de många kemikalierna i materialet. Plast är den fraktion som ökar mest men återvinningsprocenten på plasten är låg. Det är så många olika kemikalier och det är svårt att smälta ner allt till nytt plastmaterial. Branschen behöver utveckla nya plaster som går att återvinna och vi behöver se på plaståtervinning bredare så att det är mer än bara förpackningar som återvinns. Vi har Lunds Tekniska Högskola, ESS och Max IV - med den samlande kompetensen som finns på den geografiska platsen Lund borde vi kunna testa lite olika lösningar.
Hur tror du att framtidens sopbransch kommer att se ut?
– Jag hoppas och tror att mer och mer material ska kunna återbrukas och återvinnas. Där har jag har en tilltro till tekniken – och att vi måste bli bättre på att förstå varför det är viktigt att källsortera och hur vi gör det. Avfall ska skötas på ett sömlöst sätt med smarta behållare och smarta fordon.
Therese ser också hur ändrade konsumtionsmönster skulle kunna vara till hjälp inom flera områden, till exempel för textilåtervinning och elprylar.
– Några klädföretag har börjat ta emot uttjänta kläder. Vi skulle behöva ett mer cirkulärt tänkande där vi konsumenter arbetar med näringslivet för att hitta fungerande flöden. Jag tänker att den smartaste lösningar inte är att transportera uttjänta saker till en anläggning utan att lämna dem när du köper nya. Det är min drömvision att kunna lämna in den gamla eltandborsten när jag köper en ny.
Några andra saker som Lund Renhållningsverk håller på med är att kunden ska kunna bifoga foton när de felanmäler om soporna inte blir hämtade eller om kärlen är felställda. Sedan i somras är alla sopkärl utrustade med en sensor som kan berätta när kärlet blir tömt. LKF testar också nivåmätare i underjordiska sopbehållare, vilket gör att sophämtningen blir billigare för kund och effektivare för Lund Renhållningsverk.
Therese Fällman beskriver också ett roligt framtidsprojekt där sopbilarnas sidor skulle kunna användas som anpassningsbara digitala skyltar.
– Vi har GPS på alla fordon och vi ser på en lösning om hur man kan digitalisera skylten på fordonets sida. Då skulle den till exempel kunna ändra utifrån vad man tror att medborgarna vill veta – som sportlovsprogram i en barntät stadsdel till exempel. Det här är i sin linda och vi söker projektmedel för en förstudie till detta. Det skulle vara jättehäftigt!
Utmaningarna under Innovationsveckan
Chatbot för medborgarservice görs tillsammans med kommunkontoret, medborgarservice, Lunds Renhållningsverk och VisitLund.
Renhållningstjänster via LKFs boendeplattform är ett samarbete mellan Lunds Renhållningsverk, Lunds Kommunala Fastighetsbolag och Via Europa.
Plocket är ett samarbete mellan Lunds Renhållningsverk, kommunkontoret, socialförvaltningen och serviceförvaltningen.
