Det finns många mätetal som visar hur bolag förändras och utvecklas – men hur gör man för att följa utveckling av ett helt system av innovationsaktörer, till exempel i Lund? Under ledning av Future by Lunds följeforskare Emily Wise har Future by Lund och Lunds universitet tagit fram LIEPT-modellen, som är en modell för att följa förflyttningar i ett innovationsekosystem. Med modellens hjälp går det bland annat att spåra vilka händelser som var viktiga för att skapa förändring och vilka effekter offentliga satsningar kan få inom ett ekosystem. I maj 2023 presenterade Emily Wise och Charlotte Lorentz Hjorth en publikation om modellen på den globala konferensen 2023 UIIN (University Industry Innovation Network) i Budapest.
Nyligen presenterade Emily Wise och Charlotte Lorentz Hjorth, Future by Lund och Lunds universitet, en publikation om LIEPT-modellen (LIEPT står för Lund Innovation Ecosystem Portfolio Tracking). LIEPT är en metod för att spåra utvecklingen av portföljer av aktiviteter som genomförs över tid i ett innovationsekosystem.
- Det finns ett behov av nya metoder och praktiska verktyg för att hantera och handleda bredare portföljer med många aktörer som har inbördes relaterade aktiviteter i innovationsekosystem och för att följa framsteg och vägleda framåtblickande åtgärder, menar Emily Wise. Hittills har det funnits begränsad erfarenhet och få metoder för att följa förändring i ett innovationsekosystem. Genom LIEPT-modellen introducerar vi en ny och testad metod för att spåra utvecklingen av portföljer av aktiviteter som genomförs över tid i innovationsekosystem. Det är många som jobbar med portfolio approaches, men vi ser inte många som trackar portfolios som vi gör för att följa och förstå förändring över tid. Genom metoden ser vi både det statiska för att ha en översikt och det dynamiska att kunna se förflyttningar.
LIEPT-modellen är en modell som har vuxit fram stegvis under arbetet med innovationsplattformen Future by Lund.
- Första steget var att vi insåg att vi behövde följa våra teman för att vårt arbete skulle bli förståeligt, berättar projektutvecklare Katarina Scott. Inom våra teman kunde vi arbeta tillsammans med olika partners. Vi berättar om vårt arbete i stories, och plötsligt stod det klart att vi genom dem kunde se hur saker förflyttar sig och växer. Emily Wise plockade upp Vinnväxts skikt- (eller layer)-modell, som visar på investeringar och tillväxt fördelat i flera lager. Samtidigt arbetade vi med att beskriva innovationsarbetets och innovationernas karaktär i vår zonmodell och genom OPSI:s innovationsfacettmodell. Till sist började vi också lägga till information om finansiering från datamining från universitetet i modellen. Nu har vi lagt samman alla de olika delarna i tre visualiseringar och kan följa förändringar som inte bara sker som ett enda organisationsnummer utan som går mer som en stafettpinne eller som grenar ut sig som ett träd i ett helt system av aktörer.
Vad är då de olika delarna?
Sätta scopet: Här handlar det om att definiera det som ska följas. Genom att definiera vilket tema, område eller vilken portfölj som man vill analysera kan man skapa en baslinje. Vad är det vi avser att följa och vad ingår?
Skiktmodellen: I Vinnovas Vinnväxtinitiativ har en skiktmodell använts för att fånga dynamik och de ”ripple effects” som initiativen bidrar till. Denna modell har FBL:s följeforskare Emily Wise använt för att ge en bild av utvecklingen av ett ekosystem över tid. Skiktmodellen är delad i fyra skikt och Emily Wise exemplifierar genom det arbete hon gjort med Future by Lund. Första skiktet är det stöd (eller basfinansiering) som finns, i detta fall då alltså till Future by Lund. Andra skiktet består av projektfinansiering till projekt som Future by Lund antingen leder eller medverkar i. Tredje skiktet är projektfinansiering som går till partners i projekt där Future by Lund inte är med men som hör till området. Detta kallas spinoffprojekt/följdprojekt. Fjärde skiktet är de kvalitativa händelserna i systemet, kopplade till företag och privata investeringar, vilka är tecken på att förändring sker i riktning mot ett hållbart samhälle och uppskalning av verksamheter.
OPSI:s portföljverktyg och FBL:s zonmodell: OECD har tagit fram ett verktyg som kallas för OPSI Portfolio Exploration Tool som ger verksamheterna en möjlighet att jobba strategiskt med innovationsportföljer som inkluderar olika sorters innovationsaktiviteter. I OPSI:s innovationsfacettmodell delas innovationer upp i fyra områden: Mission-oriented innovation (jobbar för att lösa visionsinriktade styrande mål, Enhancement-oriented innovation (förbättringsinriktade innovationer), Anticipatory innovation (Innovationer inom framtidsinriktade, radikala och därmed osäkra områden) och Adaptive innovation (Anpassningsinriktade innovationer som möter ny teknik, händelser och omständigheter). Det finns också två axlar, en som går från bottom-up till top-down (där missionsorienterad innovation är top-down och Adaptive innovation motsatsen) och en från säker (Enhancement) till osäker (Anticipatory). OPSI-modellen används för att göra snapshots av en innovationsportfölj och för att förstå karaktären av idéer, projekt och aktörer och hur de förändras över tid.
OPSI:s modell kombinerar Future by Lund med en förklaringsmodell som vi kallar för zonmodellen. I modellen kategoriseras aktiviteter i innovationsprocessen så att de hamnar antingen i gul, grön eller blå zon. Gul zon representerar en idé- och experimentfas med oklara mandat där flera aktörer behöver arbeta tillsammans för att lösa utmaningen. I den gröna zonen arbetar aktörer tillsammans med delat mandat och tydliga resultat medan den blå zonen representerar det skede där en enskild organisation bestämmer själv och kan investera och skala innovationen.
Den fjärde delen av LIEPT-modellen bygger på Lunds universitets verktyg för datainsamling och visualisering. I denna del har Martin Stankovski och Farhad Abbas Pour Khotbehsara på Lunds universitet gjort en avancerad databehandling av finansieringsdata från hela det svenska offentliga stödsystemet. Det här gör att man kan se vem som får stöd och var stödet kommer från, vilket passar mycket bra att kombinera med Vinväxtmodellen för att göra det tydligare vilka följdprojekt som grundfinansieringen leder till och hur områden växer. Martin Stankovski har dessutom tagit fram nya visualiseringar av de ingående modellerna.
Länk till publikationen om LIEPT-modellen.
Länkar till tidigare texter om arbetet
Vinnväxt
Följeforskaren fångar effekter
OPSI och zonmodellen
OPSI: Future by Lund testar OECD:s nya verktyg
OPSI presenterade rapport om innovationsportföljer med exempel från Lund
Så packar Future by Lund innovationsportföljen
Future by Lunds arbete med en innovationsportfölj uppmärksammas
Mellanrumsarbete i blå, grön och gul zon ”Mycket snack och mycket verkstad”
