I många av Europas städer pågår stora pilotprojekt som på olika sätt syftar till att arbeta med innovativa insatser för klimatomställningen. Om man ser på övergripande nivå händer ändå inte tillräckligt – det är Mikael Edelstam slutsats efter drygt trettio års arbete i stora projekt i städer, internationella samarbeten, nationella program, EU-program och pilotstadsprojekt. När det var dags för Smart City Expo World Congress i Barcelona var han därför med och ordnade en workshop med ett antal experter, allt för att lansera en idé om att skapa en ny fond för investeringar i beprövade klimatlösningar som snabbt kan implementeras i stor skala.
Bakom det nya engagemanget finns erfarenheter från arbetet med stora projekt i Europa.
- Tillsammans med en grupp personer i EU-projektet Scalable Cities har jag under det senaste året funderat på vad som behöver göras för att omställningen ska gå snabbare, säger Mikale Edelstam, Miljöstrategi. Vi har tittat på de stora projekten som har gjorts, som till exempel Lighthouse-projekten. De 48 Lighthouse-städerna och deras 72 följarstäder, med ytterligare 515 partners, har gjort en massa bra saker, men man ser ändå inte att det påverkar omställningen till klimatneutralitet i den takt och skala som behövs.
I anslutning till Smart City Expo World Congress i Barcelona bjöd gruppen därför in ett femtontal experter, och genomförde en workshop byggt på Mikaels förslag om ett nytt stort finansieringsprogram. Deltagarna var från hela Europa och representerade stora banker, investeringsfonder, stora städer, institutioner och tankesmedjor. Tillsammans diskuterade man hur Europa kan snabba på en klimatomställning.
En av de europeiska experterna var Peter Kisch från Future by Lund.
- Det är viktigt att vi ökar takten i omställningen för att vi ska kunna nå klimatneutralitet. Att kunna replikera och skala upp lösningar är en väldigt väsentlig del i detta, säger Peter Kisch.
Mikael Edelstam – vad ser du som orsaken till att det inte händer mer?
- Vi har landat i att städernas pilotprojekt inte är riggade så att de kan skalas upp eller replikeras i andra städer eller länder. Det ligger i själva systemen att när städer gör projekt vill de åstadkomma många saker samtidigt – som kan vara livskvalitet, minskade klimatutsläpp, ökad jämställdhet, bättre tillgänglighet, medborgarengagemang, nya innovationer och så vidare. Det är bra, men gör att projekten blir komplexa. Mängden krav i olika bidragsutlysningar förstärker detta. Detta gör projekten svåra att föra över till andra platser med andra förutsättningar.
Städerna kan inte heller bestämma över företag och hushålls agerande, och man har inte som uppgift att sprida lösningarna till andra städer – det är ju för de egna medborgarna man jobbar. Dessutom har man inte resurserna, kompetensen eller vanan att samarbeta med privata investerare för att finansiera storskaliga klimatlösningar. Allt detta sammantaget gör att gruppen tror att det behövs en ny utgångspunkt för att åstadkomma en storskalig och snabb omställning.
- Innovationer och innovativa lösningar är förstås viktiga, men ses ofta som oprövade och riskabla av finansiärer, och pilotprojekten resulterar inte i större investeringsbara fortsättningsprojekt, fortsätter Mikael Edelstam. Mer mogna lösningar med beprövade affärsmodeller är det som kan driva på omställningen.
- Ett exempel på mogna lösningar är att vi i Sverige har fjärrvärme, men det är ingen en självklarhet i stora delar av Europa. Andra exempel är energieffektiviseringar i byggnader, värmepumpar eller kollektivtrafik, där det redan finns lösningar som fungerar bra. Det som krävs för att vi ska kunna sprida sådana lösningar i hög takt är ett tillskott av stora investeringspengar.
Det som Mikael Edelstam menar behövs är en ny europeiska investeringsfond på uppskattningsvis minst 100 miljarder euro bestående av offentliga medel som sedan växlas upp 10 eller 15 gånger med hjälp av privat kapital.
- Som vi ser det krävs detta för att ställa om de europeiska städerna med känd teknik. Menar vi allvar med att ställa om fort behövs ett nytt sätt att jobba, en förflyttning av fokus från innovationer och pilotprojekt till redan mogna lösningar.
Tankesättet fick gehör i expertgruppen och under mötet gick man igenom många frågeställningar, som hur man kan sprida fonden till europeiska städer och hur man ska anpassa fonden efter nationell lagstiftning så att det inte uppstår hinder mellan olika länder. Fonden behöver också struktureras så att den ger tillräckligt bra återbetalning på investeringarna och minska riskerna i investeringarna för de privata aktörerna.
- Jag uppfattade det som att gruppen tyckte att det var ett spännande och relevant förslag. Det finns ett stort behov av investeringskapital, men man behöver också bygga städernas förmåga att ta emot pengar. De största städerna har en sådan förmåga, men de flesta i Europa bor trots allt i mindre städer där det inte finns kapacitet att jobba med detta. Därför behövs också ett stort stödprogram att bygga kapacitet och kompetens att klara av det. En annan fråga var hur man ska strukturera fonden och få den att verka på olika risknivåer. Det kan också vara så att investerarna måste hjälpa städerna utveckla projekten så de blir investeringsbara.
Vilket tidsperspektiv kan man räkna med?
- Vår utgångspunkt är att ställa om Europas städer till klimatneutralitet till 2030 men jag ser inte att det är troligt med den typ av satsningar vi hittills arbetat med. Jag hoppas att det kan vara realistiskt att ha fått snurr på vårt initiativ så att vi kan börja se storskalig omställning i städerna redan innan 2030, men med ökad takt därefter.
Närmast kommer gruppen att ta fram ett ”speed and scale manifest” och kontakta aktörer för att driva frågan vidare. Tanken är att detta till sist ska landa hos EU-kommissionen och Europeiska Investeringsbanken (EIB) för att säkra att investeringarna kommer fram.
