Lunds universitet har en forskarskola med fokus på samhällsutmaningar, hållbarhetsfrågor och ramverket Agenda 2030. Visionen är bland annat att utbilda världsledande forskare som kan hantera de många utmaningar som finns i FN:s globala mål för hållbar utveckling. Forskarskolan är för doktorander från alla delar av universitetet, men med det gemensamt att de forskar på något som hör samman med ramverket Agenda 2030. I forskarskolan ges olika kurser där fakulteterna turas om att ansvara, och en av höstens kurser är Existential sustainability:  Expanding the Discourse on Sustainability där Centrum för teologi och religionsvetenskap och Institutionen för arkitektur och byggd miljö på LTH samarbetar för att skapa innehållet. Här kommer det existentiella och religionsvetenskapliga perspektivet på hållbarhet att studeras i relation till perspektiv på den byggda miljön, som ett sätt att vidga det konceptuella ramverket Agenda 2030. Existentiell hållbarhet är ett begrepp som Lunds universitet arbetat med bland annat inför en ansökan till EIT:s KIC inom kreativa och kulturella näringar, och kursen har sin upprinnelse i ett forskningsinitieringsprojekt om existentiell hållbarhet.

Vad lär doktoranderna sig på kursen?

- De får en syn på vad existentiell hållbarhet skulle kunna vara, berättar Lovisa Nyman, en av lärarna från Centrum för teologi och religionsvetenskap. Vi har valt ett perspektiv där det handlar om människans behov av att skapa och uppleva mening. I kursen handlar det mycket om människan som en berättande varelse, dels om människan som en enskild individ, som berättar för att förstå sitt liv och skapa mening i relation till andra människor, till samhälle och historia dels i en vidare betydelse om hur kulturer berättar för att förstå historia, samtid och framtid. Berättelsen blir ett sätt för oss att hjälpa oss att orientera oss för framtiden – både var vi är på väg och var vi vill vara på väg. Det är det övergripande temat.

Kursen börjar med en introduktionsdag med exkursion till Råängen och följs upp med tre workshops under terminen med ungefär en månad mellan. På varje workshop är det fokus på att doktoranderna ska kunna diskutera med varandra utifrån texter som de har läst och sätta dem i relation till sitt arbete. Kursen avslutas med en studentkonferens med gruppresentationer och individuellt skrivna papers.

Kursen har tre underteman som handlar om tid, plats och identitet. Därför gör man praktiska tillämpningar genom att utgå från Råängen i Brunnshög, som är ett stadsutvecklingsprojekt som genomförs på Lunds domkyrkas mark. Samtidigt är detta också en plattform för diskussioner om hur marken används och hur kyrkan har valt att utveckla den med ett existentiellt perspektiv.

- Vi undersöker i kursen hur vi kan tänka kring vad plats och tid har för betydelse för människans meningsskapande. Hur bygger vi upp miljöer kring oss? Vad har det för betydelse för vår förståelse av oss själva, vår samtid och av vad mening är?

Varför ska man gå kursen?

- Om man har ett avhandlingsområde som på något sätt gränsar mot existentiella frågor får man genom kursen en chans att utveckla de tankarna i relation till avhandlingen. Här får doktoranderna möjlighet till utvidgning genom att få fördjupa sig i existentiella frågor, vilket man ofta kanske inte gör, men det finns ett existentiellt perspektiv på det mesta, fortsätter Lovisa Nyman.

Hur kan existentiella perspektiv bli en del av hållbarhetsarbetet?

- I hållbarhetsarbetet brukar man utgå från social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Jag tycker man kan se existentiell hållbarhet som en del av alla tre benen eller som en brygga mellan dem. De går inte att tänka sig till exempel en social eller ekonomisk hållbarhet som inte också är existentiellt hållbar för människor.

Varför behöver vi den här kusen nu?

-Vi har kämpat länge med den gröna omställningen, vi har pratat om olika system och förändringar, vi har ofta fokuserat på det tekniska och hur vi på det viset kan ställa om våra liv. Men det finns också en existentiell dimension av den gröna omställningen och av klimatfrågan. Många upplever stor ångest för klimatförändringarna och de existentiella perspektiven börjar flyta upp till ytan. Det är många som känner att vi inte lever existentiellt hållbart och att vi behöver ta tag i dessa frågor. Jag märker också att många forskare tycker det är intressant med existentiell hållbarhet och kan se koppling till sitt arbete.

Lärarna på kursen är Johanna Gustavsson Lundberg, etik, Ida Sandström, arkitektur och byggd miljö och Lovisa Nyman, teologi och koordinering.

För information och anmälan: Kontakta Lovisa Nyman lovisa.nyman@ctr.lu.se.

Se även Agenda 2030 PhD courses

Sista anmälningsdag: 8 september