Kraftringens värmeverk i Lund alldeles intill den framtida lokaltågstationen på Klostergården har varit exempel i ett idéprojekt för arkitektur och byggstudenter på Malmö Universitet. 23 elever på Arkitektur - visualisering och kommunikation presenterade sina visioner för byggnaden. Kulturhus, grön mötesplats, restauranger och saluhall är bara några av idéerna.
Värmeverket ritades av arkitekt Hans Westman 1963 och är det första fjärrvärmeverk som uppfördes i Lund. Byggnaden ligger på Klostergården, alldeles intill den plats där det i framtiden kommer att finnas en lokaltågstation. Detta är bakgrunden till att 23 studenter på programmet AVK, Arkitektur - visualisering och kommunikation på Malmö Universitet har haft som övningsuppgift under sin utbildning att fundera över visioner för Värmeverkets framtida användning. Värmeverket har använts som exempelbyggnad i liknande kurser tidigare. Från mitten av januari 2020 till mitten av februari 2020 pågår en utställning på Domkyrkoforum där studenterna presenterar sina idéer och tankar för hur byggnaden ska användas i framtiden.
Studenterna har ungefär 2,5 års studier bakom sig på programmet AVK men denna uppgift är deras första egna gestaltningsuppgift där de ska presentera ett eget designförslag på en byggnads ändrade användning tillsammans med visualisering och illustrationer samt med text och en muntlig presentation. Det viktiga i uppgiften är rumsskapande och visionära lösningar och studenterna övar sig på att både muntligen förklara och illustrera sina idéer.
– En trend i många av elevernas framställningar är att deras bilder är fotorealistiska snarare än handteckningar i akvarell eller tusch, berättar kursledaren Jonas Andersson, docent i arkitektur, urban gestaltning, på Malmö Universitet. Numera går det att åstadkomma sådana bilder tack vare modern CAD-teknik, Photoshop och olika renderingsprogram.
Studenterna presenterade många intressanta lösningar för Värmeverket – bland annat bibliotek, kulturhus, saluhall och en plats att njuta av grönska och stillhet.
– Jag och min kollega Tugba Okcuoglu, lärare i kursen, har identifierat sju tendenser i studenternas presentationer berättar Jonas Andersson. Några studenter har valt att kapsla in byggnaden och göra något helt nytt av huset. En annan trend är det gröna huset där man klär in värmeverket i natur och grönska. Ytterligare en tanke är skapa en verksamhet som är lokalt knuten till Klostergården – som att brygga öl, något som man en gång i tiden gjorde på klostret här. Andra har satsat på rörelse och olika idrotter som parkour och streetsporter. Kreativa aktiviteter som musik och scenframträdande är också en linje, liksom att göra huset till ett kunskapshus med kopplingar till studentvärlden. Den sista gruppen kopplade ihop scen- och restaurangverksamhet som en möjlighet för byggnaden.
Några studenter valde alltså att jobba med att kapsla in Värmeverket. En av dem är Douglas Larsson som visade sin vision Kulturverket där han berättar att han vill omforma huset till en social knutpunkt och samtidigt bibehålla så mycket som möjligt av huset kulturvärde och historia. Den nya byggnaden kapslar in Värmeverket och skapar på så vis nya rum mellan den gamla och den nya byggnaden.
Även Axel Siming Hansson valde att kapsla in Värmeverket.
– Jag tänker mig att stilen på byggnaden ska ha drag av äldre arkitektur, typ victorian steampunk, som knyter ihop byggnaden med tågen. Jag vill också lysa upp fasaden för att det ska kännas tryggare att gå här.
Axel kallar sitt projekt Värmehallen. På insidan planerar han för Klostergårdens egen saluhall och en fin restaurang.
En annan trend var att många ville arbete med gröna värden som ekologi och hållbarhet, till exempel Amanda Svensson med förslaget Värmeverket – den gröna mötesplatsen. Helheten har fokus på ekologisk hållbarhet och ovanpå de befintliga byggnaderna finns växthus. Här odlas grönsaker till både en restaurang och en caféverksamhet. Ett befintligt cisternutrymme tas bort för att ge plats för en cylinderformad yta med plats för växtlighet som sträcker sig upp genom byggnaden.
Henny Bertilsson har skapat förslaget Restorativet – en lugn plats i Lund. Syftet är att i samarbete med SLU i Alnarp bedriva forskning och utbildning i hur miljön kan påverka människor både fysiskt och psykiskt i en positiv bemärkelse. Byggnaden är att tänkt att bli en mötesplats i gröna miljöer för Lunds invånare.
Många idéer gjorde plats för kultur och möten på olika sätt. Stefan Bobovac presenterade Värmeverket som Klostergården utställningar och möten, där platsen har blivit en industrihistorisk mötesplats för studier och arbeten i kombination med utställningar som bland annat har ett fokus på hur ett värmeverk fungerar som energikälla.
Stora bilden: Axel Siming Hansson framför sitt förslag "Värmehallen".