Kenneth M Persson är trippel helix i en och samma person. Som professor i teknisk vattenresurslära på Lunds universitet, forskningschef på kommunägda Sydvatten och en av grundarna till WIN med ett nätverk för entreprenörer har han möjlighet att betrakta vattenområdet från flera sidor. Hur är det att jobba så brett?

– Det är omväxlande och kul. Det ger många möjligheter att prata med olika aktörer och jag har friheten att klä mig i många dräkter – som entreprenör och innovatör i näringslivet, som forskare på universitetet och som kommunal dricksvattenförsörjare. Jag började som dricksvattenforskare 2003 och blev forskningschef på Sydvatten 2010. Där fick jag mandat att driva innovationsfrågor, vilket mynnade ut i att WIN:s innovationsnätverk startades. När jag ser tillbaka på det ser jag att det hänt väldigt mycket, till exempel kunskapsuppbyggnad på vetenskapliga sidan och att intresset för dricksvatten och VA-teknik har vuxit under åren. Det har till exempel tillkommit en stor mängd innovativa bolag i WIN-verksamheten med intressanta och i många fall banbrytande lösningar på hur man kan hantera vatten, däribland Orbital systems och Watersprint.

I juni är det alltså dags för Kenneth M Persson att bege sig till Stockholm för att ta emot Vattenpriset från Föreningen Vatten. Priset delas ut årligen för att uppmärksamma särskilt betydande personer eller insatser inom vattenområdet.

Hur känns det att få Vattenpriset?

– Jag är stolt och hedrad, samt jätteglad över att ha blivit tilldelad en av de finaste utmärkelserna en vatteningenjör kan få i Sverige. Listan på tidigare vattenpristagare är samtidigt listan på några av de mest tongivande vattenforskarna i Sverige. Att få lov att sälla sig till denna grupp är ärofullt och uppfordrande. Den fina motiveringen sporrar mig till att fortsätta formulera framtidsvisioner och försöka ta initiativ som kan ge positiva avtryck i vattenbranschen och hjälpa till att åstadkomma förändring i hur vi ser på och använder vatten i samhället, säger Kenneth M Persson.

I Skåne bor cirka 1,4 miljoner människor vilket ger ett med svenska mått tättbefolkat område. Inom landskapet finns 33 kommuner med en stor mängd reningsverk och omfattande kommunal vattenhantering. Allt detta, tillsammans med Lunds universitetet och ett konkurrenskraftigt näringsliv med intresse för innovationer, skapar en plattform som ger goda möjligheter till utveckling av vattensektorn. Vad kan vi i Skåne tillsammans göra för att bättre ta hand om vårt vatten?

– Det finns möjlighet att fundera över hur vi ändrar vår markanvändning för att minska den hastiga avrinningen när det regnat och låta vattnet stanna kvar längre så att det vattnet hinner bilda en större mängd grundvatten på sin väg ut i Öresund och Östersjön. Det kan också handla om tekniska åtgärder i fastigheter och i hushåll, för vi behöver bli smartare när det gäller hur vi använder vatten. Om vi krymper vår användning från 140 liter vatten per person till 100 liter kommer det att ha betydelse för hur länge vårt vatten räcker. Jag duschar kortare och försöker lära andra att göra detta. Vi kan också sätta in snålspolande toaletter, undvika att ha en rinnande kran och sätta in en kanna vatten i kylen istället för att spola vattnet kallt. Ett annat sätt är att hjälpa boende att identifiera läckor, som en rinnande toastol och droppande kranar där det kan försvinna ett antal liter om dagen. Denna beteendeförändring som kan spara 10 till 15 %. Vi kan alla bli vattenvänner.

– Vi kan också göra åtgärder i landskapet så att vi får en långsammare dränering för att bygga upp grundvattnet bättre. Det är en mer aktiv dränering än den traditionella och man kan arbeta med att öppna och stänga flödet av vatten i dräneringsrören så att vattnet stannar längre i rören så att en större mängd filtreras ut.

Det gör förstås också redan mycket på olika håll i Skåne.

– Lunds universitet har flera projekt som handlar om hur vi kan nyttjandegöra renat avloppsvatten på olika sätt, men vi kan göra mycket mer. Om det renas till bra kvalitet kan det till och med återanvändas som dricksvatten. Jag ser en fantastisk möjlighet för oss i Skåne att jobba med sötvattentillgångar i form av renat avloppsvatten, inte bara för dricksvatten, utan även sötvatten till industriell vattenanvändning, till jordbruket, fiskodling och renhållning med mera.

På senare år har det varit många diskussioner om att bygga hus där avloppsvattnet separeras mer. Tror du att detta har en framtid?

– Att separera vattnet mer än vi gör idag ger ökade möjligheter att återanvända vatten. Det är helt lysande och görs i halvfull skala i RecoLab i Helsingborg och i det nya bostadsområdet H+ längs med hamnen i centrala Helsingborg. Där går rör med varmt och kallt vatten in, och ut delar man upp det i gråvatten, svartvatten (med fekalier) och matavfall. Det där går att replikera och är jättespännande. Matavfallet är tänkt som substrat till biogasproduktion men kan också användas till att odla andra organismer som trivs med detta, vilket Lunds universitet kommer att undersöka i ett nystartat projekt.

Under mötet Aqua Network Skåne våren 2021 samlade WIN och FIRS många skånska aktörer för att diskutera skånsk vattenstrategi. Då diskuterades samarbeten i framtiden, som till exempel att förbereda en ansökan till en KIC (ett europeiskt stödprogram på EU-nivå) inom vattenområdet. En sådan utlysning förväntas under 2023.

– Jag är väldigt intresserad av att ta plats där. Vi kan ha hela Skåne som testbädd. I Skåne har vi full kontroll över alla åar utom Helge å, i den bemärkelsen att både upptagningsområde och utflöde ligger i Skåne. Det är rätt unikt att man har en sådan kontroll. Vi kan undersöka effekter, både politiska, tekniska och hydrologiska, samt prova hur vi kan nyttjandegöra vattenresurser i Skåne.

Så var det då det där med exoplaneter. Hur kom det sig att samtalet om vatten med Kenneth M Persson tog sig så långt bort?

– När NASA berättar om exoplaneter är det första och det viktigaste som de berättar huruvida det finns vatten eller inte på planeten. Vi kan helt enkelt inte föreställa oss ett liv utan vatten!

‍

De stora utmaningarna på vattenområdet som Kenneth M Persson ser det:

Till havs

*Hur haven förvaltas leder till allvarliga störningar i ekosystemen, exempelvis genom att vi använder haven för att dumpa avfall, däribland kolossala mängder plast som bryts ner väldigt långsamt.

*Haven tar upp en del av överskottet av koldioxid från atmosfären (orsakad av förbränning av fossila råvaror). Koldioxiden löser sig i vattnet och haven blir hela tiden surare.

*En merpart av människor på jorden är beroende av marina proteiner för sin existens och fisket står för en stor del av detta. Det finns tillräckligt med fisk för täcka behovet av proteiner men fisket görs inte alltid på ett hållbart sätt.

*Vi behöver komma överens om hur vi sköter förvaltningen av haven när det är en gemensam tillgång ägd av ingen eller alla utanför territorialvattengränsen, som det är på platser där det inte finns något land intill som gör anspråk på havet.

På land

*Naturen tillför nederbörd och det är viktigt för oss hur marken kan ta hand om detta vatten. De förändringar människor gör leder till en annan vattenbalans än naturens egen. Hårdgjorda ytor i våra tätorter försvårar bildandet av grundvatten. Dessutom är betydande mängder av jordbruksmarken dränerad och mycket av regnet leds bort innan det hinner bli grundvatten. De biologiska processerna som behövs hinner inte riktigt med när vattnet rusar ut via vattendragen till i vårt fall Östersjön och Öresund. Den förändringen av det biologiska kretsloppet är en stor utmaning som har effekter på allt på land.

*Människans sötvattenanvändning är nödvändig för allt vi gör. Vi behöver vatten att dricka och för att hålla oss rena men också för produktion, odling, tillverkningsindustri, service med mera. Världen har en befolkningstillväxt, eftersom det föds fler människor som får en längre livslängd. Vi behöver därför allt mer färskvatten för vår existens och hur vi gör det är en spännande fråga som vi måste lösa klokt.

‍

Några vattentestbäddar i och nära Skåne

Källby vattenverkstad i gamla vattenverket i Lund, är designad för att tillåta tester av olika sensorer för att mäta vattenkvalitet.

Testbädd Ellinge På Ellinge vattenreningsverk har fem kommunala vattentjänstbolag gått samman för att skapa och driva en testbädd för torkning, pyrolys och produktifiering av olika typer av avloppsslam.

Tre rör ut och Recolab i Helsingborg möjliggör återvinning av vattenresurser. Möjlighet att hyra plats för forskare för att testa och utveckla morgondagens teknik.

Forskningsstation Bolmen. Många olika försök görs med utgångspunkt från Bolmen som är Skånes viktigaste vattentäkt. Stationen ägs av Sydvatten och drivs i samarbete med bland andra kommunerna runt Bolmen, länsstyrelserna kring Bolmen, forskningsbolaget Sweden water research och lärosäten nära Bolmen, bland dem Lunds universitet, Högskolan i Halmstad och Sveriges lantbruksuniversitet.

Rewaise. Undersöker hur vattenanvändningen kan förbättras med exempel från stadsutvecklingsprocesser i Sege Park i Malmö och Brunnshög i Lund.

Gröna takinstitutet i Malmö ser bland annat på hur man kan fördröja regn genom gröna tak inne i staden.

Marint centrum. Simrishamns kommun, LU och det lokala näringslivet se på interaktionen med kusten och havet. Fiskeutveckling, fiskevård men också hur utsläpp från kusten inverkar på havet.

‍

Foto: WIN