Bakgrunden till projektet är att många kommuner hade börjat testa uppkopplade sensorer och internet of things (IoT) för att förstå hur de kan använda sig av data. Den data som skapas kan användas för att till exempel effektivisera befintliga processer, få bättre överblick och generera bredare beslutsunderlag samt erbjuda invånarna optimerade tjänster. Kommunerna utforskade, implementerade och samverkade kring gemensamt ramverk för IoT-plattformar som stöd för samhällsnytta i städerna. Projektet siktade mot att säkra nationell förankring samt föreslå en nationell förvaltningsmodell av ett minimiramverk för dataplattformar, inklusive relevanta standarder.

Projektets målbild var bland annat att det ska vara enkelt att flytta tjänster mellan städerna. Det är också viktigt att säkra en nationell förankring bland alla relevanta aktörer samt att föreslå en nationell förvaltningsmodell av minimiramverket, där även relevanta standarder och datamodeller ingår.

I en annan del av projektet skapas ”Smart City Lab” - en "hub" för samverkan som ska bistå kommuner, städer, teknik-/tjänsteleverantörer och även medborgare i kunskaps- och erfarenhetsutbyte och dialog i utvecklingen av den smarta staden.

I södra Sverige använder Malmö, Lund och Helsingborg samma sorts digitala plattform för arbetet med sensorer, vilket underlättar det framtida samarbetet. Det framkom när projektet City as a platform hade en digital presentation av arbetet i södra Sverige under hösten 2020.

- Ju mer vi kan samarbeta och ta fram gemensamma plattformar och tjänster desto bättre för medborgarna, sa Anders Trana på Future by Lund. Många medborgare reser mycket mellan olika kommuner och det underlättar om de digitala tjänsterna harmoniserar med varandra.

‍

City as a platform

Finansiär: Viable cities, IoT Sverige

Projekttid: 2018-2020

I projektet deltog kommunerna Göteborg, Malmö, Lund, Karlskrona, Kalmar, Stockholm, Uppsala, Hudiksvall, Umeå och Skellefteå, Ängelholm, Örebro, Helsingborg, Halmstad, Sundsvall, Linköping, Eskilstuna och Västerås.

‍

‍Klassificering i Future by Lunds ramverk

Skikt: 2

Zon: Grön (B)

Vad menar vi med Zon och Skikt?

Future by Lund arbetar med ett ramverk för att skapa förståelse och ge underlag för strategiska beslut kring utvecklingen av innovationsekosystemet där partnerskapet tillsammans ska kunna överblicka ekosystemet och föra strategiska dialoger om framtida utveckling. Att arbeta med zoner är ett sätt att visa vilken sorts innovationsaktivitet och utvecklingsfas det är, medan skikt är ett sätt att visa mängd av aktiviteter och partnerengagemang, där man kan följa såddinvesteringar, projektfinansiering och resan vidare till följd av ett projekt.

Blå, grön och gul zon

För att förklara möjligheterna i det organisatoriska mellanrummet mellan kommun, näringsliv och universitetet används en modell med en blå, en grön och en gul zon.

I den blå zonen bestämmer organisationen allt själv och har kontroll och mandat. Här styr man själv och det finns en struktur för hur man bedriver sin verksamhet. Utanför finns den gröna zonen, som befinner sig i mellanrummet mellan organisationer. Där behövs samverkan och dialog med delade mandat. Organisationer förhandlar och skapar överenskommelser om vem som gör vad, vad som kan göras tillsammans och hur det ska gå till. Här finns till exempel ofta städer och byggbolag som samarbetar för att bygga nya områden eller konkreta projekt med gemensamt satta mål och delade uppgifter och resurser. Går man vidare ut i den gula zonen är mandatet ganska oklart och organisationer delar på utmaningar och möjligheter. Vem som äger vad och vem som ska göra vad är inte klart, vilket ger större risker. Det är nödvändigt att samskapa. I den här zonen behöver man stimulera, facilitera, testa och omvärldsbevaka för att skapa kunskap och förståelse. Organisationerna delar riskerna kring det okända och oformulerade. Deltagarnas engagemang och närvaro driver möjligheterna. Många i Future by Lunds nätverk arbetar just med saker som ligger i de gröna och gula zonerna i områden som man delar med andra. Aktiviteter som utförts i gröna eller gula zonen kan med tiden bli affärsmöjligheter och hamnar då i den blå zon där organisationerna tar hem resultat, använder dem, bygger affärer och skalar.

Följdeffekter genom skiktmodellen

För att påvisa vilken betydelse innovationsaktiviteter får för ett system av aktörer arbetar Future by Lunds följeforskare Emily Wise med ”skiktmodellen” – som är ett rapporteringssätt som används i Vinnovas Vinnväxt program och fångar dynamik och de ”ripple effects” (följdeffekter) som initiativen bidrar till.

Första skiktet är det stöd (eller den basfinansiering) som kommer direkt till innovationsplattformen.

Andra skiktet består av projektfinansiering till projekt som Future by Lund antingen leder eller medverkar i.

Tredje skiktet är projektfinansiering som går till partners i projekt där Future by Lund inte medverkar i. Detta kallas spinoffprojekt eller följdprojekt.

Fjärde skiktet är de kvalitativa händelserna i systemet som är tecken på att förändring sker i riktning mot den hållbara staden. Det kan vara nya företag, nya produkter, en ökning av antalet anställda, nya investeringsströmmar, ny infrastruktur och en ökning av uppmärksamhet.

‍

‍

IoT-verkstad i Studio Stadshuset

City as a platform kikade på Skåne

Läs mer om City as a platform: Mobile heights

‍

Bildtext: Britta Duve Hansen, Magnus Sjöström och Anders Trana i Studio Stadshuset. På skärmen syns Johan Lindén, Mobile Heights.

‍