På Linero i Lund provades ett sätt att göra gräset på fotbollsplanen mer hållbart och samtidigt mindre vattenkrävande än normalt. Lunds kommun genomför de ett projekt där man grävde ner biokol i en befintlig plan med naturgräs. För att kunna se hur mycket mindre vatten som den nya sortens fotbollsplan behöver placerade kommunen nu också ut fuktsensorer i marken.
Rickard Persson, enhetschef Idrottsservice, har hand om Lunds kommuns olika anläggningar för idrott. Bland dem finns fotbollsplaner på femton olika platser i kommunen. På elva av dem finns konstgräsplaner, vilket har den positiva effekten att det finns möjligheter att spela fotboll utomhus även under de kalla månaderna. Avigsidan är att konstgräsplanerna är tillverkade av olika plaster och att det är ett problem att granulatet lätt sprids utanför planen. Det är bakgrunden till att Lunds kommun provar att skapa en mer slitstark och mindre torkkänslig naturlig gräsplan med hjälp av biokol. Projektet leds av Kommunkontoret men görs i samarbete med Idrottsservice på Kultur- och fritidsförvaltningen.
- Vi använder de hål som vi gör när vi luftar fotbollsplanen och släpper ner biokol och sand i dem, berättade Rickard Persson i en intervju 2020. Genom att vi går ner 20-22 cm skapar vi förutsättningar för gräsets rötter att söka sig djupare under jordytan än vanliga 15 till 20 cm. Grundtanken med att skapa ett djupt rotsystem är att göra gräset mer slitstarkt och torktåligt. På så vis kan vi kanske ha spel på gräs en större del av året än vad som är möjligt nu.
Arbetet med biokol startades under hösten 2020 på Lineroplanen och gräset blevd därefter bättre, enligt Rickard Persson. Efter det startade Idrottsservice ett nytt projekt för att bättre kunna utvärdera gräsmattans nya egenskaper.
- Vi kommer i samarbete med lundabolagen Sensefarm och Sensative att gräva ner fuktsensorer på 30 cm djup, berättade Rickard Persson. En gräsplan med biokol binder vatten och med sensorernas hjälp kan vi bedöma hur mycket vatten en plan med biokol behöver. Vi räknar med att den här planen inte behöver vatten lika ofta som en vanlig. Kan vi spara vatten är det förstås billigare för oss, men det är också ett sätt att spara på dricksvattnet och det är viktigt för hela samhället.
11-mannaplanen försägs med sex sensorer, två i varje straffområde och två längs mittlinjen. För att ge bättre täckning för sensorkommunikation i området satte Krafringen upp en ny LoRa-gateway i en mast och all sensorkommunikation skedde över Kraftringens LoRa-nät. Projektet med sensorer var ettårigt och stöttas av IoT Sverige och Vinnova.
Mer fakta
11-mannaplanen var den första planen i både Lunds kommun och Sverige där man stärkte gräset med hjälp av biokol. Projektet heter Rest till Bäst och var ett Vinnovaprojekt som leds av Lunds kommun och som genomförs tillsammans med fjorton andra partners. Arbetet med fotbollsplanen gjordes i samarbete med Skånefrö AB.
Efter den första planen hade man också provat att göra om två sjumannaplaner i Dalby där man vid en nyanläggning av planerna blandade biokolet direkt i matjorden, vilket då förväntades ge ännu bättre resultat.
Försöken på gräsplaner gjordes för att skapa ett hållbart alternativ till konstgräsplaner. Biokolets vatten- och näringshållande egenskaper lockar till sig gräsrötterna och ger ett djupare och mer förgrenat rotsystem och därmed mer slitstarka gräsytor. En gräsplan där biokol har tillsatts blir därför betydligt mer hållbar än en vanlig gräsyta. På grund av sin porösa struktur har biokol en hög vattenhållande förmåga. Den nya gräsytan kan möjliggöra en mer stabil säsong med minskat bevattningsbehov och reducerade kostnader. Om konstgräsplaner ersätts av gräsplaner med biokol hoppas man också kunna skapa fotbollsplaner med ett betydligt lägre koldioxidavtryck.
Snabbfakta Smart operation of facilities for sports
Finansiär: IoT Sverige
Projekttid: january 2021 - november 2021
Projektledare: Lunds kommun - Kultur- och fritidsförvaltningen
Total budget: 257340 SEK
Projektpartners: Sensative, Sensefarm, Lunds Kommun, Ktraftringen
Det här blev resultatet: Projektet har levererat en förstudie som kartlagt och undersökt möjligheterna med IoT teknik för att göra drift av ytor och lokaler inom idrott smartare. Test genomfördes av behovsstyrd städning av badhus och behovsstyrd bevattning av fotbollsplan. Testet med behovsstyrd städning av badhus genomfördes enligt plan och resulterade i fortsatt samarbete. Testet med behovsstyrd bevattning av fotbollsplaner har genomförts i så mån att den tekniska infrastrukturen etablerats men på grund av kommunikationsproblem med leverantören kom inte testet praktiskt igång innan fotbollsplanen stängde för säsongen.
Följdprojekt: Byggde vidare på kunskaper från SOM-projektet.
Klassificering i Future by Lunds ramverk
Skikt: 3
Zon: Grön (2)
Vad menar vi med Zon och Skikt?
Future by Lund arbetar med ett ramverk för att skapa förståelse och ge underlag för strategiska beslut kring utvecklingen av innovationsekosystemet där partnerskapet tillsammans ska kunna överblicka ekosystemet och föra strategiska dialoger om framtida utveckling. Att arbeta med zoner är ett sätt att visa vilken sorts innovationsaktivitet och utvecklingsfas det är, medan skikt är ett sätt att visa mängd av aktiviteter och partnerengagemang, där man kan följa såddinvesteringar, projektfinansiering och resan vidare till följd av ett projekt.
Blå, grön och gul zon
För att förklara möjligheterna i det organisatoriska mellanrummet mellan kommun, näringsliv och universitetet används en modell med en blå, en grön och en gul zon.
I den blå zonen bestämmer organisationen allt själv och har kontroll och mandat. Här styr man själv och det finns en struktur för hur man bedriver sin verksamhet. Utanför finns den gröna zonen, som befinner sig i mellanrummet mellan organisationer. Där behövs samverkan och dialog med delade mandat. Organisationer förhandlar och skapar överenskommelser om vem som gör vad, vad som kan göras tillsammans och hur det ska gå till. Här finns till exempel ofta städer och byggbolag som samarbetar för att bygga nya områden eller konkreta projekt med gemensamt satta mål och delade uppgifter och resurser. Går man vidare ut i den gula zonen är mandatet ganska oklart och organisationer delar på utmaningar och möjligheter. Vem som äger vad och vem som ska göra vad är inte klart, vilket ger större risker. Det är nödvändigt att samskapa. I den här zonen behöver man stimulera, facilitera, testa och omvärldsbevaka för att skapa kunskap och förståelse. Organisationerna delar riskerna kring det okända och oformulerade. Deltagarnas engagemang och närvaro driver möjligheterna. Många i Future by Lunds nätverk arbetar just med saker som ligger i de gröna och gula zonerna i områden som man delar med andra. Aktiviteter som utförts i gröna eller gula zonen kan med tiden bli affärsmöjligheter och hamnar då i den blå zon där organisationerna tar hem resultat, använder dem, bygger affärer och skalar.
Följdeffekter genom skiktmodellen
För att påvisa vilken betydelse innovationsaktiviteter får för ett system av aktörer arbetar Future by Lunds följeforskare Emily Wise med ”skiktmodellen” – som är ett rapporteringssätt som används i Vinnovas Vinnväxt program och fångar dynamik och de ”ripple effects” (följdeffekter) som initiativen bidrar till.
Första skiktet är det stöd (eller den basfinansiering) som kommer direkt till innovationsplattformen.
Andra skiktet består av projektfinansiering till projekt som Future by Lund antingen leder eller medverkar i.
Tredje skiktet är projektfinansiering som går till partners i projekt där Future by Lund inte medverkar i. Detta kallas spinoffprojekt eller följdprojekt.
Fjärde skiktet är de kvalitativa händelserna i systemet som är tecken på att förändring sker i riktning mot den hållbara staden. Det kan vara nya företag, nya produkter, en ökning av antalet anställda, nya investeringsströmmar, ny infrastruktur och en ökning av uppmärksamhet.
