Första delen av projektet Klimatneutrala Lund 2030 går mot sitt slut och snart ska en handlingsplan presenteras. Förhoppningsvis ger Viable Cities klartecken till en fortsättning redan i höst. Möt projektledare Thea Ohlander Arfwidsson som älskar högt satta mål – och som absolut tror att Lund kommer att vara en klimatneutral stad 2030!
Klimatneutrala Lund 2030 startade i september 2019 och i slutet av augusti 2021 var det dags för den sista workshopen av den första tvåårsperioden. Om allt går vägen fortsätter projektet därefter, i första steget med ytterligare tre år med start i oktober.
Projektledare Thea Ohlander Arfwidsson – kommer Lund att vara klimatneutralt 2030?
− Absolut, det måste jag ju tro på! Det är mycket viktigt med högt satta mål att jobba mot. Vi satte 2010 målet att den kommunal organisation skulle ha noll fossila utsläpp till 2020. Det var ett mål som var superhögt satt 2010, men vi jobbade bland annat med mobilitetsfrågor och nådde målet till 99 %. Det är rätt mäktigt, och det visar att det är viktigt att sätta målen högt.
Thea påpekar att ett klimatneutralt Lund 2030 inte betyder att de sammantagna utsläppen i kommunen ska vara noll, utan meningen är att man i projektet ska hitta vägar att minska utsläppen så mycket som möjligt. Därefter kan de kvarvarande utsläppen kompenseras med kolsänkor.
− Klimatneutralitet är en bra utmaning som också visar Lunds ambition, fortsätter Thea Ohlander Arfwidsson. Kommunfullmäktige har beslutat om 2030-målen och Lunds kommuns miljöprogram LundaEko i juni i år vilket skickar en tydlig signal till alla aktörer som verkar i Lund om vad man vill.
Klimatneutrala Lund har använt servicedesignmetodiken och samlat experter från ”Kvadrupelhelix” – det vill säga det offentliga, näringsliv, akademi och medborgare för att se vilka utmaningar som finns i Lund och sedan formulerat så konkreta lösningar som möjligt.
− Lösningarna är oftast inte nya men det är viktigt att vi kan diskutera dem tillsammans så att vi kan snabba upp arbetet. Det gemensamma arbetssättet har också skapat förankring som kan vara till nytta hela vägen till 2030-målet.
Lund har en engagerad befolkning men meningen är inte att alla invånare nu måste lära sig allt om klimatarbete.
− Det ska vara lätt att göra rätt. Alla medborgare måste inte bry sig om klimatneutralitet men invånarna ska kunna göra sina dagliga val och ändå vara utsläppsfria. För att åstadkomma detta behövs ett gemensamt arbete. Ingen har alla nycklar men en nyckel till en lösning är att alla gör lite var.
I arbetet med Klimatneutrala Lund har projektgruppen valt att fokusera på tre områden: mobilitet, cirkulära modeller och energi.
− De tre områden har vi valt dels för att de är viktiga nycklar för att nå målet och dels för att de är en stor utmaning för Lund och för hela världen. Det här är också de område där det är viktigast med samverkan.
Många frågor som rör mobilitet är politiska, vissa styrs av stadens byggplaner och andra frågor kan begränsas genom lagar. Inom alla dessa områden tar det tid att förändra. I andra är det snarare beteendeförändringar som behövs. Ett exempel är att projektet undersökt hur man kan göra det lättare att leva utan egen bil.
− Många ser att en bilpool är billigare än egen bil men man kan vara osäker på hur det fungerar. Då kan vi se på hur man förenklar och skapar styrmedel. Ett annat koncept som vi undersökt är Byknutar, som innebär att man gör kollektivtrafiken ännu mer attraktiv genom att ha fler saker vid hållplatser, som butiker eller skåp där det går att hämta mat och post. Vi har också haft en dialog med Genarpsborna för att se vad som är attraktiv kollektivtrafik för dem och vi har haft tävlingar för att engagera ungdomar att gå och cykla till fritidsaktiviteter. Mobilitet är ett svårt område att närma sig. Det är inte så att vi saknar teknisk utveckling utan de hinder som finns är att det ibland handlar om ett ansvarsområde som ingen har och affärsmodeller som inte finns.
Inom området den cirkulära ekonomin har Klimatneutrala Lund haft fokus på bland annat återbruk av material inom byggbranschen, där en mer cirkulär ekonomi skulle kunna ge stora klimatvinster. En tanke är att starta en återbruksdepå i Lund. Gruppen har också sett att kommunen kan göra stor skillnad genom att ställa mer krav vad gäller upphandling men också genom att skapa nya spelregler för marknaden så att man återbrukar och handlar secondhand i större utsträckning. Ett annat spår är att starta ett samarbete med LTH som utbildar arkitekter och industridesigners som generar mycket produkter.
Inom energiområdet har Klimatneutrala Lund arbetet utifrån den energiplan för kommunen som antogs för bara drygt ett år sedan.
− Vi har sett på hur vi kan öka energiproduktionen i Lund. Ett exempel är hur vi har arbetat med vindkraft. I Lund finns extremt få platser där det är möjligt att ha vindkraft. Vi vill använda de vindkraftverk som finns och uppgradera dem till större. Vi fick väldigt bra respons på en workshop där de som har vindkraftverk i Lunds kommun sammanfördes med aktörer som vet hur man gör för att uppgradera kraftverken. Där kan vi få resultat bara genom att vi har skapat kontakter.
Klimatneutrala Lund har dessutom haft tre klimathack med ungdomar. Lund har också varit aktiva med att rapportera in lagar som kan vara hinder för klimatarbetet till Klimaträttsutredningen. Där har Lund skickat in ett lagändringsförslag för att möjliggöra att kommunen ska kunna dela sina fordonspooler med medborgarna och ett för att möjliggöra att skapa andelsägda solcellsanläggningar på kommunala tak. Den utredningen ska vara klar till 2022.
Vad har du lärt dig av att vara projektledare för Klimatneutrala Lund?
− Jag har arbetat länge både nationellt och internationellt inom klimatområdet, så det var inte främst inom detta område som jag har lärt mig nytt. Däremot har lag har lärt mig mycket om servicedesignmetoder, om digitala system och hur smidigt det kan vara att ha en workshop med 40 personer trots att man jobbar hemifrån. Man ändrar tankesätt och inser att det är enkelt att ha med även de experter som finns långt bort. Jag har också lärt mig mer om de interna processer som gör att vi kan ta med lösningar ut i organisationen.
Under det första steget av Klimatneutrala städer har nio svenska städer fått finansiering och i slutet av 2020 skrev städerna under ett klimatkontrakt där Lund åtar sig att bli klimatneutralt till 2030.
Klimatneutrala Lund arbete med Klimatneutrala Lund fortsatte genom att Lunds ansökan till steg 2 beviljas av det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities.
Resultaten från Klimatneutrala Lund 2030 kan du ta del av på deras hemsida.
Klimatneutrala Lund, steg 1
Finansiär: Viable Cities är det strategiska innovationsprogrammet för smarta och hållbara städer.
Programmet stöttar nio svenska städers arbete för att bli klimatneutrala. Förutom Lund medverkar Uppsala, Umeå, Barkabystaden, Stockholm, Göteborg, Växjö, Malmö och Enköping. Arbetet kommer att pågå i två år.
Projekttid: 2019-september 2021
