Häftiga regn kan orsaka bekymmer om dagvattensystemet inte är anpassat för stora vattenmängder. I Lund byggs det nya området Brunnshög, och där har man från början planerat för hur området ska kunna klara skyfall och fördröja stora vattenmängder lokalt. Redan innan området är färdigbyggt står parkerna med systemet av dammar klara för att ta emot och rena dagvattnet – och samtidigt blir stadsdelen mer attraktiv och växterna får en chans att etablera sig. Här berättar Cornelia Wallner från VA SYD och Nina Lindegaard från Lunds kommun om anläggningarna.
Bilden: Kunskapsparkens dammar närmast. Bakom kan man ana Nobelparken och södra Brunnshög. Foto Perry Nordeng.
Trots att endast en liten del av bostäderna i Brunnshög i nordöstra Lund är färdigbyggda är redan områdets två parker, Kunskapsparken och Nobelparken, klara. Det beror till stor del på att parkerna inte enbart ska vara estetiska rekreationsområden utan att de också ska vara en uppsamlingsplats för regnvatten. I parkerna finns dammanläggningar som renar och fördröjer regnvattnet. Lösningarna har möjliggjorts genom att Lunds kommun och VA SYD har arbetat tillsammans i ett tidigt skede för att planera vattenflöden på området.
- Jag har jobbat på VA Syd sedan 2010 och då hade planeringen av Brunnshög precis startat, berättar Cornelia Wallner på VA SYD. I den fördjupade översiktsplanen tog vi fram en grundstruktur för dagvattenhantering och den är en viktig förutsättning för att det ska kunna fungera. Det är inte så ofta man bygger parken tidigare än byggnaderna så att kommunen vill satsa på parkerna på detta sätt är unikt.
- Det finns också en annan stor fördel med att vara tidig med parkerna, för det gör området mer attraktivt, säger landskapsarkitekt Nina Lindegaard. Genom att vi anlagt parkerna tidigt har växterna redan etablerats och det finns en fin stomme från början. Dessutom är det förstås en stor fördel att vi under tiden vi bygger ut vet precis var vi kan hänvisa vattnet.
Förutsättningarna för dagvattenavrinning är lite annorlunda i stora delar av Brunnshög än det är på andra ställen i Lund. I Lund rinner annars det mesta vattnet ner mot Höje å i söder – men stora delar av Brunnshög lutar åt det andra hållet, mot nordöst. Där hade VA SYD inget dagvattennät och ingen given anslutningspunkt. Därför fick en ny anslutningspunkt skapas genom Glomsbäcken som tar vattnet mot Kävlingeån. På väg mot Kävlingeån passeras Kungsmarken som är ett Natura 2000-område vilket gör att det ställs höga krav på kvalitén på vattnet som släpps ut.
- Vi får släppa ut ett väldigt litet flöde, 1,3 liter per sekund och hektar, berättar Cornelia Wallner. Det är ett extremt tufft krav. Som en jämförelse kan man se på andra områden där man också arbetar med fördröjning som släpper cirka 20 liter/sekund och hektar. Vi har anlagt stora ytor i Brunnshög för att fördröja vattnet, och hade vi inte gjort på det viset hade vi inte klarat ett så lågt flöde och stadsdelen hade inte kunnat byggas.
- Vi har gjort höjdsättningen på området i samklang med hur vattnet ska rinna, fortsätter Nina Lindegaard. Nobelparken har utformats så att den kan ta hand om skyfall eller de så kallade ”100 årsregnen” genom att det finns plats för vattnet att stiga. Parken har skapats så att den har öar i kanten med olika innehåll och en öppen skålad ytan i mitten där vatten kan stiga. I den norra delen av den skålade ytan har vi anlagt våtmark med fluktuerande vatten men annars är det ingen permanent vattenspegel i parken.
Kunskapsparken är en stor park med diken, översilningssytor, fördammar och en stor damm där det alltid finns vatten. Dammen är slutdestination för det mesta av dagvattnet på Brunnshög och det är också där den största fördröjningsvolymen finns. Vattnet renas genom att partiklar sedimenterar, främst i fördammarna men även i den stora dammen, och i vissa delar av anläggningen finns det våtmarksväxter som hjälper till med reningen. Efter den stora dammen leds vattnet via ett dike till Glomsbäcken.
- Vi har fått till den öppna fördröjningen genom dammar istället för att ha vatten i underjordiska magasin. Det har många fördelar, menar Cornelia Wallner. Det blir geografiskt rätt när man placerar dammen i en lågpunkt och eftersom anläggningen är öppen ser vi dessutom att den funkar. När det handlar om så stora volymer som det gör här hade det varit orimligt att bygga anläggningen som ett underjordiskt magasin.
- Vatten är också estetiskt tilltalande och det är berikande för den biologiska mångfalden med miljöer där växter, insekter och djur trivs, påpekar Nina Lindegaard. Dessutom är det pedagogiskt att vi kan visa hur det hänger ihop och var vattnet tar vägen.
Tack vare dammen i Kunskapsparken finns också möjlighet till bevattning av parkernas växter. I den norra delen av dammen i Kunskapsparken finns något som kallas för en dagvattenkiosk, och där kan Lunds kommun hämta vatten för de drygt 30 000 växterna i parken. Men det var inte självklart att den lösningen skulle bli av.
- Det är en svår fråga och vi lyckades åstadkomma en lösning i sista stund, berättar Cornelia Wallner. Det finns en hel del juridik som reglerar hur man får använda dagvatten. Vi gjorde många begränsningar, bland annat att minska användningsområdet kraftigt så att vi bara bevattnar icke ätbara grödor och så att det enbart är Lunds kommun och kommunens driftsentreprenörer som får använda vattnet. Det är jättekul att dagvattenkiosken blev av.
På Brunnshög återstår nu endast att lösa detaljerna för hur vattnet ska flöda i det man kallar för västra grönstråket, väster om spårvägen i mellersta delen av Brunnshög. För att det ska bli riktigt bra vattenösning även där kommer ett gestaltningsprogram tas fram och strukturplanerna att finjusteras.
På Brunnshög testas också andra vattenlösningar. I kvalitetsriktlinjerna för Brunnshög finns att man gör höjdsättningen av gator så att vattnet kan rinna in i planteringar och därför använder man inte några hindrande kantstenar. En lösning i framkant är att prova att leda in vatten i öppna förstärkningslager under cykelbanor – och kanske kommer detta att testas i en mindre skala på området.
I fastigheterna är det byggbolagen som bestämmer om det blir några innovativa vattenlösningar. Det kan till exempel vara att spara regnvatten från taken till bevattning men det skulle också kunna vara andra lösningar som sparar på dricksvattnet. Lunds kommun diskuterar med fastighetsägarna på Brunnshög och uppmuntrar dem till att göra hållbara lösningar. En fastighet på området med vattnet i centrum är ”Det goda vattnet” där de boende har en naturligt renad pool på gården och växterna vattnas genom att man tar vara på dagvatten.
- Det finns ett hållbarhets-PM för Brunnshög, vilket är ett kontrakt som skrivs mellan kommunen och fastighetsägarna, berättar Nina Lindegaard. I det visar Lund kommun vad vi kan göra och till exempel VA Syd vad de gör. Där finns också förslag vad fastighetsägarna kan göra, till exempel inom vatten- och energiområdet. Genom detta inspirerar vi och fastighetsaktörerna varandra.
Arbetet med att skapa den nya stadsdelen Brunnshög beräknas vara klart runt år 2050.
