Hur kan vi dra nytta av ny teknik för att bättre förstå var vägar ska byggas och hur de borde utformas? Det utforskas i projektet LOSC, bland annat genom att Smarta Byar provar en radar som mäter hastighet längs Dörrödsvägen i Veberöd. På det här viset kan trafikflödet mätas kontinuerligt under en lång period. Radarn fångar rörelser i 180 grader och kan se skillnad på om det är gångtrafikanter eller fordon som passerar. Försöken genomförs i samarbete med bland annat Smarta Byar för att skapa underlag för framtida trafikbeslut.
I projektet Lund Open Sensoring City (LOSC) samarbetar Axis Communications, AFRY, Kraftringen, Lunds kommun, Lund universitet, Mobile Heights, Sensative, Sony, Telia, Smarta Byar och Trivector för att tillsammans hitta sätt att mäta trafikflöden i realtid. Deltagarna i projektet bidrar alla med olika pusselbitar som kan sammanfogas till nya möjligheter till mätningar. Den data som skapas kan vara underlag för bland annat framtidens trafikplanering.
I Veberöd har i dagsläget en radar från Axis placerats ut i samarbete med Smarta Byar. På så vis går det att se hur många fordon som passerar (ca 2600/dygn), hur de sprids ut över dygnet och vilken hastighet fordonen har. Framöver kommer fler tekniker provas i Veberöd, såsom bildsensorer med AI och deep learning. -
- Det fanns ett intresse från Smarta byar för att mäta hastigheter i Veberöd och vi i Future by Lund vill se resultat av nya tekniker, förklarar Anders Trana, projektledare, Future by Lund. Vi vill hitta sätt att mäta kontinuerligt, till skillnad från traditionella mätningar som där man ofta mäter extra under en kort period. Vi börjar med en test av hur det fungerar att skapa data utifrån denna radar och med tiden skulle vi också kunna testa effekter av olika hastighetssänkande åtgärder – och kanske till och med testa hur ett farthinder ska utformas för att fungera som bäst.
Hastighetsbegränsningen för sträckan är 40 km/h – och det är också snitthastigheten på de passerande bilarna. Några av de passerande bilarna håller en högre hastighet.
- Vi kan se att om det kommer flera bilar samtidigt håller man hastigheten bättre än om det bara är en ensam bil, berättar Anders Trana. En förklaring till detta skulle kunna vara att man inte upplever hastigheten som en säkerhetsrisk när man är ensam på vägen.
Den data som rapporteras in från radarn tas in i en integrationsplattform från Aveva Insight som visar resultatet i olika diagram. Smarta byar använder också dessa värden i ytterligare ett projekt med en trafiksimulering som de gör tillsammans med Boston University och Redhat.
- Genom detta kan vi i byns 3D-modell se virtuellt vad som händer om till exempel trafiken skulle öka med 50 procent eller om vi skapar nya gator. Vi i Smarta byar vill undersöka hur vi transporterar gods och varor och med tiden kanske också vad det medför i form av avgaser och buller. Mobilitet handlar inte bara om effektivitet och miljö, det handlar även om sociala aspekter. Kan rätt mobilitet skapa mindre ensamhet? Det är en ambition för Smarta Byar att vara en forskarby för mobilitet.
Projektet LOSC genomförs i samarbete med projektet FLOW som finansieras av Vinnova. I det projektet samarbetar förutom nämnda aktörer även miThings, Smart Visualizer och Acconeer. FLOW pågår till 2024.
Delprojekt i LOSC
Finansiär: Vinnova
Projekttid: maj 2020 - december 2023
Projektledare: Anders Trana, Future by Lund
Projektpartners: Axis Communications, AFRY, Kraftringen, Lunds kommun, Lund universitet, Mobile Heights, Sensative, Sony, Telia, Smarta Byar och Trivector
Vad blev resultatet? PÅGÅENDE
Hur tas projektet vidare? PÅGÅENDE
