Bild: 3D GIS project of the field investigation campaign at the archaeological site of Västra Vång, Blekinge. Project developed by Lund University Digital Archaeology Laboratory - DARKLab in collaboration with Blekinge Museum.

Arkeologer arbetar med det som hände för mycket länge sedan och gräver försiktigt fram bit för bit av äldre kulturlager. Det är lätt att tro att arkeologi skulle vara en av forskarvärldens mest traditionella discipliner där man arbetar precis som man alltid gjort. Visst stämmer det att arkeologer fortfarande arbetar med utgrävningar – men de senaste decennierna har nya teknologier revolutionerat bland annat hur man dokumenterar och analyserar arbetet.

- Arkeologi är en disciplin som passar mycket väl med digitalisering, menar Nicolò Dell’Unto, professor i arkeologi på Lunds universitet. Det beror framför allt på att vi när vi gör utgrävningar också permanent tar bort de kulturlager vi gräver i. Möjligheten att dokumentera i 3D är otroligt viktig.

3D-teknologi kan användas för att fånga olika aspekter av arkeologisk information och kan utföras med hjälp av en rad olika verktyg, som GPS, totaltation, laserskanning eller fotogrammetri. Idag kan även drönare användas för att bära sensorer som samlar in data som kan användas för att skapa högupplösta 3D-representationer av landskap. Vid traditionella utgrävningar utförs grafisk dokumentation huvudsakligen med tvådimensionella ritningar och bilder (digitala eller analoga). Inom digital arkeologi identifieras objekt och registreras sedan i hög upplösning för visning med hjälp av avancerade 3D-visualiseringssystem. Därefter lagras allt i en mycket kraftfull databas med inbyggda verktyg som tillåter arkeologerna att kombinera olika sökningar och göra analyser. Genom det kan de se nya samband, men också göra klassificering och utföra olika utsnitt för att analysera platsen. Materialet kan sedan också användas för att visualisera fyndplatsen på ett museum (som Kulturen och Historiska museet) eller till och med för att göra dataspel.

- När du registrerar i GIS-systemet hamnar alla föremål i rätt position i förhållande till varandra, förklarar Stefan Lindgren, forskningsingenjör vid Humanistlabbet. Om du kommer tillbaka till samma plats och gör utgrävningar vid ett senare tillfälle kan du plocka fram äldre data och se hur det är relaterat till vad du gör idag.

Idag ligger Lunds universitet långt framme inom digital arkeologi och detta har utvecklats framför allt under de senaste femton åren. Stefan Lindgren arbetar på Lunds universitets Humanistlaboratorium (Humlab), som är en forskningsinfrastruktur där forskare kan kombinera traditionella och nya forskningsmetoder med stöd av teknologi. Labbet har kompetenser inom en rad olika teknologier och Stefans del av labbet arbetar bland annat med 3D-visualisering och dokumentation.

- Runt 2009 hade Humlab mycket utrustning men inte så många användare från den arkeologiska institutionen, berättar Stefan Lindgren. Men när Nicolò Dell’Unto kom till Lund hade han kunskaper inom digital arkeologi som kunde hjälpa oss att bli bättre och gjorde att vi kunde skapa fler projekt som använde utrustningen.

Nicolò Dell’Unto hade under sina arkeologistudier redan från början varit intresserad av hur man kan använda teknologi inom arkeologi. Hans magisterexamen vid universitetet i Rom handlade om digital praxis och hans doktorsexamen fokuserade på användningen av digital teknik till stöd för arkeologisk praxis. Han arbetade därefter som forskare och föreläsare i digital arkeologi i Italien, Schweiz och USA, och har varit involverad i många internationella projekt runt om i världen med fokus på 3D-dokumentation och visualiseringstekniker för arkeologiska platser. 2009 fick han jobbet som biträdande universitetslektor i digital arkeologi vid Institutionen för Arkeologi och antikens historia, Lunds universitet.

- Tillsammans med Stefan och några andra forskningskollegor startade jag en forskningsgrupp inom digital arkeologi. Då formades också The Darklab (Lund university digital archeology lab) som är ett samarbetsinitiativ och numera en nationell infrastruktur som enbart fokuserar på olika aspekter av digital arkeologi.

Samarbetet har fortsatt och utvecklats genom åren. Även om Stefan Lindgren är forskningsingenjör och inte arkeolog brukar han då och då vara med på utgrävningar för att testa utrustningen. På så vis har Stefan kunnat vara med och hjälpa till att utveckla metoder genom att prova instrumenten på plats.

- För mig är det mest intressant att fundera över varför en metod inte fungerar, för det kan leda till annan kunskap. En sak som jag verkligen gillar med arkeologer är att de är positiva till att prova alla metoder som kan vara användbara. De tar också gärna hjälp av andra specialister för att få reda på arkeologiska fakta.

2010 hölls den första kursen inom digital arkeologi i Lund. Nu kommer många internationella studenter för att lära sig av det som finns i Lund.

- Lund är definitivt något extra, menar Nicolò Dell’Unto. Det är en kombination av labb, samarbeten och projekt med doktorander och personer som gör sin postdoc. Institutionen för Arkeologi och Antikens historia erbjuder kurser som är mycket specialiserade på användning av teknik enligt arkeologipraxis. Vi vet att många studenter kommer till Lund för att gå vår internationella masterkurs i arkeologi.

- Det är häftigt att så många internationella studenter har valt att studera digital arkeologi i Lund, fortsätter Stefan. Detta är baserat på något vi har byggt upp tillsammans under många år. En del av det är att ha utrustningen men det är också att ha kunskap om vilken nytta den kan göra.

Såklart är det inte enbart Nicolò Dell’Unto och Stefan Lindgren som arbetar med digital arkeologi utan allt görs tillsammans med hel grupp av kollegor.

- Det finns många kombinationer av ämnen och kollegor med fantastisk forskning som publiceras i topptidskrifter, berättar Nicolò Dell’Unto. Det finns tekniker inom andra discipliner som kan integreras i digitala arkeologiprojekt, som geofysik eller arkeobotanik. I ett av DARKLabs projekt har vi tränat algoritmer för att identifiera nya arkeologiskt intressanta platser med hjälp av 3D-miljön och utvecklar också ett projekt tillsammans med lingvister. Trafikflyghögskolan (TFHS) finns vid Lunds universitet och därmed är LU ett av få universitet i Europa med högre utbildning inom flyg. Trafikhögskolan har ett drönarlabb och vi har ett pågående samarbete med dem. Vi är glada och stolta över möjligheten att samarbeta med alla i den här miljön!

‍

Några tekniker som används

Geographic Information system (GIS) är rumsliga databaser som används för att hantera den arkeologiska information som hämtas under en undersökningskampanj.

3D-inspelning avser processen att fånga och dokumentera objekt, utrymmen eller miljöer i tre dimensioner. Bland de olika sensorer som finns tillgängliga är LIDAR-tekniken ett av de verktyg som arkeologerna i Lund använder för att identifiera arkeologiskt material dolt under vegetationen.

Lunarc har en kraftfull superdatoranläggning i Lund, och arkeologerna har stor nytta av att kunna analysera och gruppera stora mängder data.

‍

Darklab och Humlab

Namnet Darklab står numera för Lund University Digital Archelogi lab men från början var tanken en annan.

- Vi satt på Kulturens café och funderade på ett namn. Vi hade precis flyttat till LUX, som betyder ljus, och eftersom labbkontoren låg i källaren tänkte vi att DARKLab skulle vara ett naturligt namn för oss, berättar Nicolò Dell’Unto.

DARKLab-kärngruppen består av ett litet antal forskare, men majoriteten av forskningsprojekten baserade vid Institutet för arkeologi och antik historia är beroende av DARKLab-stöd.

Humanistlaboratoriet är en universitetsgemensam forskningsinfrastruktur vid Humanistiska och teologiska fakulteterna. De ca 25 personer som jobbar i labbet, ger forskare tillgång till olika typer av mätinstrument, metodkunskap rörande utrustning, e-vetenskapliga verktyg och material, samt kompetens runt datahantering. Labbaktiviteterna är inriktade på forskning om kommunikation, kultur, kognition och lärande.

‍

‍