Ny teknik kan innebära förbättrad sjukvård för patienter på avlägsna platser. I projektet A5GARD fokuserade man på kroniskt sjuka äldre, både för att kunna hjälpa de sjuka och för att göra något som är tekniskt utmanande.
Införandet av teknik för att ta itu med samhällsutmaningarna på landsbygden, främst e-hälsa för äldre, är brådskande och välbehövligt. Därför var det övergripande projektmålet i A5GARD att underlätta tillgången till tjänster som hälso- och sjukvård till användare oberoende av var de befinner sig geografiskt och att dessutom tillhandahålla 5G-tjänster till hela befolkningen på ett ekonomiskt lönsamt sätt. För detta ville projektet utveckla en ny överföringsteknik. Även om en mångfald av tjänster var tydligt representerade i projektet har man valt att fokusera särskilt på hälso- och sjukvården som ett primärt användningsfall, med fokus på landsbygdshälsovård för kroniskt sjuka äldre.
Projektet A5GARD samlade expertis inom optiska nätverk, 4G och 5G mobilkommunikation och Wi-Fi-anslutning för att skapa förutsättningar för att leverera nästa generations telekommunikationstjänster till hemmet. En av projektmedlemmarna är Future by Lunds partner Sensative. I projektet strävade man efter att minimera tjänsteleverantörernas kostnader och maximera den kapacitet som erbjuds användaren. Detta system bygger på en intelligent mellanliggande dataväxel med standardiserade gränssnitt där operatören har överblick och kan optimera prestanda över nätverket som helhet medan slutanvändaren på ett enkelt sätt har kontroll över alla uppkopplade produkter i den lokala miljön i hemmet. De gemensamma målen och värderingarna skapade en unik innovationsplattform där experter från många områden förs samman. Projektet är också fokuserat på att samordna standardiseringsarbetet för att få kritisk massa och styra utvecklingen för att öka konkurrenskraften och samhällsnyttan.
Sensatives del i projektet är deras IoT-plattform Yggio som används som den mellanliggande dataväxeln, för att hantera uppkopplade produkter och för att möjliggöra anslutning till flera parter för att leverera medicinska tjänster på distans hemma.
A5GARD
Projektpartners: Telenor, RISE, Lund University, MIC Nordic, Transtema, Region Västerbotten, BT, Adtran, Nokia med flera.
Projekttid: oktober 2020 – oktober 2023
Koordinerande part: Lunds universitet
Följdprojekt: Bygger vidare på Sensatives kunskaper från SOM-projektet.
Klassificering i Future by Lunds ramverk
Skikt: 3
Zon: Grön (B)
Vad menar vi med Zon och Skikt?
Future by Lund arbetar med ett ramverk för att skapa förståelse och ge underlag för strategiska beslut kring utvecklingen av innovationsekosystemet där partnerskapet tillsammans ska kunna överblicka ekosystemet och föra strategiska dialoger om framtida utveckling. Att arbeta med zoner är ett sätt att visa vilken sorts innovationsaktivitet och utvecklingsfas det är, medan skikt är ett sätt att visa mängd av aktiviteter och partnerengagemang, där man kan följa såddinvesteringar, projektfinansiering och resan vidare till följd av ett projekt.
Blå, grön och gul zon
För att förklara möjligheterna i det organisatoriska mellanrummet mellan kommun, näringsliv och universitetet används en modell med en blå, en grön och en gul zon.
I den blå zonen bestämmer organisationen allt själv och har kontroll och mandat. Här styr man själv och det finns en struktur för hur man bedriver sin verksamhet. Utanför finns den gröna zonen, som befinner sig i mellanrummet mellan organisationer. Där behövs samverkan och dialog med delade mandat. Organisationer förhandlar och skapar överenskommelser om vem som gör vad, vad som kan göras tillsammans och hur det ska gå till. Här finns till exempel ofta städer och byggbolag som samarbetar för att bygga nya områden eller konkreta projekt med gemensamt satta mål och delade uppgifter och resurser. Går man vidare ut i den gula zonen är mandatet ganska oklart och organisationer delar på utmaningar och möjligheter. Vem som äger vad och vem som ska göra vad är inte klart, vilket ger större risker. Det är nödvändigt att samskapa. I den här zonen behöver man stimulera, facilitera, testa och omvärldsbevaka för att skapa kunskap och förståelse. Organisationerna delar riskerna kring det okända och oformulerade. Deltagarnas engagemang och närvaro driver möjligheterna. Många i Future by Lunds nätverk arbetar just med saker som ligger i de gröna och gula zonerna i områden som man delar med andra. Aktiviteter som utförts i gröna eller gula zonen kan med tiden bli affärsmöjligheter och hamnar då i den blå zon där organisationerna tar hem resultat, använder dem, bygger affärer och skalar.
Följdeffekter genom skiktmodellen
För att påvisa vilken betydelse innovationsaktiviteter får för ett system av aktörer arbetar Future by Lunds följeforskare Emily Wise med ”skiktmodellen” – som är ett rapporteringssätt som används i Vinnovas Vinnväxt program och fångar dynamik och de ”ripple effects” (följdeffekter) som initiativen bidrar till.
Första skiktet är det stöd (eller den basfinansiering) som kommer direkt till innovationsplattformen.
Andra skiktet består av projektfinansiering till projekt som Future by Lund antingen leder eller medverkar i.
Tredje skiktet är projektfinansiering som går till partners i projekt där Future by Lund inte medverkar i. Detta kallas spinoffprojekt eller följdprojekt.
Fjärde skiktet är de kvalitativa händelserna i systemet som är tecken på att förändring sker i riktning mot den hållbara staden. Det kan vara nya företag, nya produkter, en ökning av antalet anställda, nya investeringsströmmar, ny infrastruktur och en ökning av uppmärksamhet.
Texten är baserad på Sensatives texter.
Läs mer
