Dataverkstaden Agrifood Data Workshop ger stöd och delar med sig av bra arbetssätt till aktörer i livsmedelskedjan som behöver metoder för ökad kompetens och datadriven innovation kring hur man delar data.
Agrifood Data Workshop (ADW) är en nationell dataverkstad. Dess mål är att främja innovationer i jordbruks- och livsmedelskedjan samt att göra användning och delning av data enklare och säkrare. Genom verkstaden kan myndigheter få stöd och verktyg för att kunna öppna upp sina data på ett säkert sätt. Här kan även dataägare få hjälp att dela data. Dataverkstaden förmedlar stöd, verktyg och metoder för ökad kompetens och datadriven innovation hos aktörer som vill dela data i livsmedelskedjan.
Myndigheter som är relaterade till livsmedelsförsörjning har ett stort ansvar för att säkerställa livsmedelstillgången i landet. Därför är det viktigt att styra tillgången till data om livsmedel. Agrifood Data Workshop ska vara en neutral plats där aktörerna kan lära sig mer om vad datadelning och hur olika verktyg kan användas – så att man också kan skapa nya datadrivna produkter och tjänster. Visionen är att skapa tydliga förutsättningar så att fler aktörer skall våga dela data.
Agrifood Data Workshop arbetar med att utreda och samordna mjuka frågor kring datadelning, allt från legala aspekter, säkerhet, verktyg och plattformar för datainsamling och datadelning.
Snabbfakta Agrifood
Koordinator: RISE
Projekttid: oktober 2021 - oktober 2023
Finansiär: Vinnova
Projektpartners: RISE, Jordbruksverket, Sensative, Logical Clocks
Följdprojekt: Byggde vidare på Sensatives kunskaper från SOM-projektet.
Klassificering i Future by Lunds ramverk
Skikt: 3
Zon: Grön (B)
Vad menar vi med Zon och Skikt?
Future by Lund arbetar med ett ramverk för att skapa förståelse och ge underlag för strategiska beslut kring utvecklingen av innovationsekosystemet där partnerskapet tillsammans ska kunna överblicka ekosystemet och föra strategiska dialoger om framtida utveckling. Att arbeta med zoner är ett sätt att visa vilken sorts innovationsaktivitet och utvecklingsfas det är, medan skikt är ett sätt att visa mängd av aktiviteter och partnerengagemang, där man kan följa såddinvesteringar, projektfinansiering och resan vidare till följd av ett projekt.
Blå, grön och gul zon
För att förklara möjligheterna i det organisatoriska mellanrummet mellan kommun, näringsliv och universitetet används en modell med en blå, en grön och en gul zon.
I den blå zonen bestämmer organisationen allt själv och har kontroll och mandat. Här styr man själv och det finns en struktur för hur man bedriver sin verksamhet. Utanför finns den gröna zonen, som befinner sig i mellanrummet mellan organisationer. Där behövs samverkan och dialog med delade mandat. Organisationer förhandlar och skapar överenskommelser om vem som gör vad, vad som kan göras tillsammans och hur det ska gå till. Här finns till exempel ofta städer och byggbolag som samarbetar för att bygga nya områden eller konkreta projekt med gemensamt satta mål och delade uppgifter och resurser. Går man vidare ut i den gula zonen är mandatet ganska oklart och organisationer delar på utmaningar och möjligheter. Vem som äger vad och vem som ska göra vad är inte klart, vilket ger större risker. Det är nödvändigt att samskapa. I den här zonen behöver man stimulera, facilitera, testa och omvärldsbevaka för att skapa kunskap och förståelse. Organisationerna delar riskerna kring det okända och oformulerade. Deltagarnas engagemang och närvaro driver möjligheterna. Många i Future by Lunds nätverk arbetar just med saker som ligger i de gröna och gula zonerna i områden som man delar med andra. Aktiviteter som utförts i gröna eller gula zonen kan med tiden bli affärsmöjligheter och hamnar då i den blå zon där organisationerna tar hem resultat, använder dem, bygger affärer och skalar.
Följdeffekter genom skiktmodellen
För att påvisa vilken betydelse innovationsaktiviteter får för ett system av aktörer arbetar Future by Lunds följeforskare Emily Wise med ”skiktmodellen” – som är ett rapporteringssätt som används i Vinnovas Vinnväxt program och fångar dynamik och de ”ripple effects” (följdeffekter) som initiativen bidrar till.
Första skiktet är det stöd (eller den basfinansiering) som kommer direkt till innovationsplattformen.
Andra skiktet består av projektfinansiering till projekt som Future by Lund antingen leder eller medverkar i.
Tredje skiktet är projektfinansiering som går till partners i projekt där Future by Lund inte medverkar i. Detta kallas spinoffprojekt eller följdprojekt.
Fjärde skiktet är de kvalitativa händelserna i systemet som är tecken på att förändring sker i riktning mot den hållbara staden. Det kan vara nya företag, nya produkter, en ökning av antalet anställda, nya investeringsströmmar, ny infrastruktur och en ökning av uppmärksamhet.
Texten är baserad på Sensatives texter.
