Tänk dig en smart stad – fast på ett skepp! I projektet Connected ship användes teknik från den smarta staden i kombination med sjöfartens system, både för att stötta en mer uppkopplad och hållbar maritim industri och för att förbereda en framtida samverkan med det smarta samhället.
I projektet Connected Ship var tanken att stödja en mer hållbar, digitaliserad och uppkopplad maritim industri genom att skapa samarbete och kombinera befintlig teknik och kunskap från den nordiska ICT- och cleantech-industrin med sjöfartsindustrins behov. Visionen var att resultatet skulle stödja en ökad energieffektivitet och en snabbare övergång till en mer hållbar utveckling inom sjöfartssektorn. Ett tidigare bekymmer har varit att allt mer av fartygens verksamhet digitaliseras, men att de olika digitala systemen är vertikala och inte möjliggör en fungerade helhet. Målet med projektet var därför att demonstrera en digitaliseringsplattform ombord på ett fartyg genom att utnyttja teknik, plattformar och erfarenheter från smarta stadsprojekt i kombination med sjöfartsindustrins styrsystem, kommunikationsprotokoll och miljöförutsättningar. Detta skulle också förbereda fartygen för framtida samverkan med det smarta samhället – hamnar, lastbilar, gods, passagerare och andra smarta mikrosystem.
Plattformen samlade horisontellt in och kontrollerade icke-kritisk data, hanterade dataåtkomstpolicyer och gjorde det möjligt för dataanalys, AI och automatisering och andra tjänster att ansluta och komma åt data och enheter/styrsystem. Detta stöttar energieffektivitet, prediktivt underhåll, cybersäkerhet och förbereder fartygen för framtida interaktion med det smarta samhället.
Sensative vidareutvecklade sin IoT-plattform Yggio och LoRa till att arbeta ombord på en båt där Yggio installeras ombord på fartyget och synkroniseras med den centrala molnbaserade Yggio via satellit.
Snabbfakta Connected ship
Projektpartners: Maersk Tankers a/s, Innovation Committee at Danish Shipping, Wärtsilä Vasa, Sensative AB, Beijer Electronics AB, Accelerated Growth AB, Sea IT, Life Finder, MDC (Maritime Development Center), Mobile Heights, SMTF (Swedish Maritime Technology Forum, part of RISE, Research Institutes of Sweden), VASEK (Vaasa Region Development Company)
Projekttid: 2019 – 2022
Finansieringspart: Nordic Innovation
Projektledare: Maritime Development Center i Danmark.
Följdprojekt: Byggde vidare på Sensatives kunskaper från SOM-projektet.
Klassificering i Future by Lunds ramverk
Skikt: 3
Zon: Grön (B)
Vad menar vi med Zon och Skikt?
Future by Lund arbetar med ett ramverk för att skapa förståelse och ge underlag för strategiska beslut kring utvecklingen av innovationsekosystemet där partnerskapet tillsammans ska kunna överblicka ekosystemet och föra strategiska dialoger om framtida utveckling. Att arbeta med zoner är ett sätt att visa vilken sorts innovationsaktivitet och utvecklingsfas det är, medan skikt är ett sätt att visa mängd av aktiviteter och partnerengagemang, där man kan följa såddinvesteringar, projektfinansiering och resan vidare till följd av ett projekt.
Blå, grön och gul zon
För att förklara möjligheterna i det organisatoriska mellanrummet mellan kommun, näringsliv och universitetet används en modell med en blå, en grön och en gul zon.
I den blå zonen bestämmer organisationen allt själv och har kontroll och mandat. Här styr man själv och det finns en struktur för hur man bedriver sin verksamhet. Utanför finns den gröna zonen, som befinner sig i mellanrummet mellan organisationer. Där behövs samverkan och dialog med delade mandat. Organisationer förhandlar och skapar överenskommelser om vem som gör vad, vad som kan göras tillsammans och hur det ska gå till. Här finns till exempel ofta städer och byggbolag som samarbetar för att bygga nya områden eller konkreta projekt med gemensamt satta mål och delade uppgifter och resurser. Går man vidare ut i den gula zonen är mandatet ganska oklart och organisationer delar på utmaningar och möjligheter. Vem som äger vad och vem som ska göra vad är inte klart, vilket ger större risker. Det är nödvändigt att samskapa. I den här zonen behöver man stimulera, facilitera, testa och omvärldsbevaka för att skapa kunskap och förståelse. Organisationerna delar riskerna kring det okända och oformulerade. Deltagarnas engagemang och närvaro driver möjligheterna. Många i Future by Lunds nätverk arbetar just med saker som ligger i de gröna och gula zonerna i områden som man delar med andra. Aktiviteter som utförts i gröna eller gula zonen kan med tiden bli affärsmöjligheter och hamnar då i den blå zon där organisationerna tar hem resultat, använder dem, bygger affärer och skalar.
Följdeffekter genom skiktmodellen
För att påvisa vilken betydelse innovationsaktiviteter får för ett system av aktörer arbetar Future by Lunds följeforskare Emily Wise med ”skiktmodellen” – som är ett rapporteringssätt som används i Vinnovas Vinnväxt program och fångar dynamik och de ”ripple effects” (följdeffekter) som initiativen bidrar till.
Första skiktet är det stöd (eller den basfinansiering) som kommer direkt till innovationsplattformen.
Andra skiktet består av projektfinansiering till projekt som Future by Lund antingen leder eller medverkar i.
Tredje skiktet är projektfinansiering som går till partners i projekt där Future by Lund inte medverkar i. Detta kallas spinoffprojekt eller följdprojekt.
Fjärde skiktet är de kvalitativa händelserna i systemet som är tecken på att förändring sker i riktning mot den hållbara staden. Det kan vara nya företag, nya produkter, en ökning av antalet anställda, nya investeringsströmmar, ny infrastruktur och en ökning av uppmärksamhet.
Texten är baserad på Sensatives texter.
