Allt mer av den kritiska infrastrukturen i samhället digitaliseras för att göra den mer effektiv och för att öka tillgången på samhällstjänster. Samtidigt medför detta en ökad sårbarhet för säkerhetsattacker. I projektet Critisec undersöktes hur man kan stärka cybersäkerheten i de nätverk som arbetar närmast de uppkopplade sensorerna i kritisk infrastruktur.
Samhället arbetar allt mer med digitalisering av kritisk infrastruktur. Genom detta kan man uppnå betydande vinster i effektivitet, säkerhet och skapa bättre tillgång till samhällstjänster för medborgare och industrier. En viktig del av digitaliseringsprocessen är att koppla upp kritisk infrastruktur till internet. Det medför stora fördelar, men också den nackdelen att risken för säkerhetsattacker ökar.
Kärnidén med CRITISEC-projektet är att utveckla nya säkerhetsprodukter, tjänster och standarder för ”edge” nätverk i kritisk infrastruktur. Genom tjänsterna skulle det kunna bli möjligt att ansluta dessa edgenät till styrsystem på ett säkert och robust sätt och säkra edgenätet när det är den kritiska infrastrukturen som kräver skydd (till exempel 5G-nätet). Det här är nätverk som ligger i utkanten av ett klassiskt styrsystem för kritisk infrastruktur, till exempel ett sensornätverk som matar data tillbaka till ett SCADA-system. Projektets mål var att arbeta med både nätverkssäkerhet och säkerhetshantering på enheterna och anslutna backend-system, och även att utveckla säkerhetsrekommendationer för organisationer som driver "edge networks".
I projektet utvecklade Sensative sina säkerhetslösningar för Yggio 3.0 och tillsammans med framför allt de svenska projektpartnerna satte man också upp ett antal demonstratorer.
Hos Kraftringen har projektet lett till en ökad förståelse av behovet av säkerhet och har dessutom visat på möjliga lösningar.
Snabba fakta Critisec
Projektpartners: Projektet leds av nederländska Hitec Luxembourg SA. Övriga parter inkluderar Centria, Itrust Consulting, RISE, Sony, Thyrens, Kraftringen, Q2D, F-Secure, Taiwanese III CSTI och Sensative.
Projekttid: december 2018 – mars 2022
Koordinerande partner: Hitec
Finansiär: EU (Celtic NEXT) genom Vinnova Projekt CRITISEC – CELTIC-NEXT (celticnext.eu)
Följdprojekt: Sensative byggde vidare på kunskaper från SOM-projektet.
Klassificering i Future by Lunds ramverk
Skikt: 3
Zon: Grön (B)
Vad menar vi med Zon och Skikt?
Future by Lund arbetar med ett ramverk för att skapa förståelse och ge underlag för strategiska beslut kring utvecklingen av innovationsekosystemet där partnerskapet tillsammans ska kunna överblicka ekosystemet och föra strategiska dialoger om framtida utveckling. Att arbeta med zoner är ett sätt att visa vilken sorts innovationsaktivitet och utvecklingsfas det är, medan skikt är ett sätt att visa mängd av aktiviteter och partnerengagemang, där man kan följa såddinvesteringar, projektfinansiering och resan vidare till följd av ett projekt.
Blå, grön och gul zon
För att förklara möjligheterna i det organisatoriska mellanrummet mellan kommun, näringsliv och universitetet används en modell med en blå, en grön och en gul zon.
I den blå zonen bestämmer organisationen allt själv och har kontroll och mandat. Här styr man själv och det finns en struktur för hur man bedriver sin verksamhet. Utanför finns den gröna zonen, som befinner sig i mellanrummet mellan organisationer. Där behövs samverkan och dialog med delade mandat. Organisationer förhandlar och skapar överenskommelser om vem som gör vad, vad som kan göras tillsammans och hur det ska gå till. Här finns till exempel ofta städer och byggbolag som samarbetar för att bygga nya områden eller konkreta projekt med gemensamt satta mål och delade uppgifter och resurser. Går man vidare ut i den gula zonen är mandatet ganska oklart och organisationer delar på utmaningar och möjligheter. Vem som äger vad och vem som ska göra vad är inte klart, vilket ger större risker. Det är nödvändigt att samskapa. I den här zonen behöver man stimulera, facilitera, testa och omvärldsbevaka för att skapa kunskap och förståelse. Organisationerna delar riskerna kring det okända och oformulerade. Deltagarnas engagemang och närvaro driver möjligheterna. Många i Future by Lunds nätverk arbetar just med saker som ligger i de gröna och gula zonerna i områden som man delar med andra. Aktiviteter som utförts i gröna eller gula zonen kan med tiden bli affärsmöjligheter och hamnar då i den blå zon där organisationerna tar hem resultat, använder dem, bygger affärer och skalar.
Följdeffekter genom skiktmodellen
För att påvisa vilken betydelse innovationsaktiviteter får för ett system av aktörer arbetar Future by Lunds följeforskare Emily Wise med ”skiktmodellen” – som är ett rapporteringssätt som används i Vinnovas Vinnväxt program och fångar dynamik och de ”ripple effects” (följdeffekter) som initiativen bidrar till.
Första skiktet är det stöd (eller den basfinansiering) som kommer direkt till innovationsplattformen.
Andra skiktet består av projektfinansiering till projekt som Future by Lund antingen leder eller medverkar i.
Tredje skiktet är projektfinansiering som går till partners i projekt där Future by Lund inte medverkar i. Detta kallas spinoffprojekt eller följdprojekt.
Fjärde skiktet är de kvalitativa händelserna i systemet som är tecken på att förändring sker i riktning mot den hållbara staden. Det kan vara nya företag, nya produkter, en ökning av antalet anställda, nya investeringsströmmar, ny infrastruktur och en ökning av uppmärksamhet.
