DAIS - Distributed Artificial Intelligent System, en paneuropeisk insats med 48 partners från 11 länder, syftar till att skapa intelligenscentrerade heterogena distribuerade edge computing-system och lösningar genom att undersöka och implementera distribuerade artificiella intelligenta system.

Projektet handlar om forskning och utveckling av distribuerade artificiella intelligenta system. Avsikten är inte att undersöka nya algoritmer, utan i stället att lösa problemen genom att köra befintliga algoritmer distribuerade på både IoT Edge-enheter och i ett distribuerat moln. Projektet kommer att leverera både den hårdvara och mjukvara som behövs för att köra AI av industriell kvalitet på olika typer av nätverkstopologier. Tre domänpiloter kommer att inrättas; Digital industri, Digitalt liv och Intelligent transport & mobilitet.

Sensatives Yggio utvecklas för att fungera i en distribuerad miljö från edge till cloud och där hantera distribuerade AI algoritmer för många användare och tjänster.

‍

Snabbfakta DAIS – Distributed AI Systems

Projektpartners: 48 partners - Beyond Vision, Danfoss, DTU, Eindhoven University of Technology, , Instituto de Telecomunicações, Mälardalens högskola, RISE Research Institutes of Sweden, Technicka Univerzita v Liberci, Technische Universiteit Delft, Universidad de Cantabria, Universidad de Cantabria,  Universidad de Granada, Universitaet Lübeck, Akim Metal, Almende BV, Anywi Technology, Arctos Labs Scndinavia AB, Centriva business Solutions, Cosylab Laboratorij za kontrolne Sisteme, ESC Aerospace, Expert Analytics as, Fraunhofer, Fundacion centro tecnoloxico de telecomunicacions de galicia, Giesecke+Devrient mobile security, Greensphere unip. lda, Innatera nanosystems bv, Institut Mikroelektronickych aplikaci s.r.o, Jotne epm technology as, Koala Tech Unipessoal, Nuromedia, NXP, Octavic PDM, Projecto desenvolvimento manutencao formacao e consultadoriald, Schneider Electric, Sensative ab, Sestek SES, Seven solutions, Sste solution, Stichting imec , Tecnologias servicios, Telematicos ysistemas, Tieto enator, TPV automotive, Tovarna avtomobilskih komponent, Vestel elektronik, VE ticaret

Projekttid: Maj 2021 – Maj 2024

Koordinerande partner: RISE

Finansieringspart: EU (H2020)

Följdprojekt: För Sensative byggde detta projekt vidare på kunskaper arbetet med  SOM-projektet.

‍

Klassificering i Future by Lunds ramverk

Skikt: 3

Zon: Grön (B)

Vad menar vi med Zon och Skikt?

Future by Lund arbetar med ett ramverk för att skapa förståelse och ge underlag för strategiska beslut kring utvecklingen av innovationsekosystemet där partnerskapet tillsammans ska kunna överblicka ekosystemet och föra strategiska dialoger om framtida utveckling. Att arbeta med zoner är ett sätt att visa vilken sorts innovationsaktivitet och utvecklingsfas det är, medan skikt är ett sätt att visa mängd av aktiviteter och partnerengagemang, där man kan följa såddinvesteringar, projektfinansiering och resan vidare till följd av ett projekt.

Blå, grön och gul zon

För att förklara möjligheterna i det organisatoriska mellanrummet mellan kommun, näringsliv och universitetet används en modell med en blå, en grön och en gul zon.

I den blå zonen bestämmer organisationen allt själv och har kontroll och mandat. Här styr man själv och det finns en struktur för hur man bedriver sin verksamhet. Utanför finns den gröna zonen, som befinner sig i mellanrummet mellan organisationer. Där behövs samverkan och dialog med delade mandat. Organisationer förhandlar och skapar överenskommelser om vem som gör vad, vad som kan göras tillsammans och hur det ska gå till. Här finns till exempel ofta städer och byggbolag som samarbetar för att bygga nya områden eller konkreta projekt med gemensamt satta mål och delade uppgifter och resurser. Går man vidare ut i den gula zonen är mandatet ganska oklart och organisationer delar på utmaningar och möjligheter. Vem som äger vad och vem som ska göra vad är inte klart, vilket ger större risker. Det är nödvändigt att samskapa. I den här zonen behöver man stimulera, facilitera, testa och omvärldsbevaka för att skapa kunskap och förståelse. Organisationerna delar riskerna kring det okända och oformulerade. Deltagarnas engagemang och närvaro driver möjligheterna. Många i Future by Lunds nätverk arbetar just med saker som ligger i de gröna och gula zonerna i områden som man delar med andra. Aktiviteter som utförts i gröna eller gula zonen kan med tiden bli affärsmöjligheter och hamnar då i den blå zon där organisationerna tar hem resultat, använder dem, bygger affärer och skalar.

Följdeffekter genom skiktmodellen

För att påvisa vilken betydelse innovationsaktiviteter får för ett system av aktörer arbetar Future by Lunds följeforskare Emily Wise med ”skiktmodellen” – som är ett rapporteringssätt som används i Vinnovas Vinnväxt program och fångar dynamik och de ”ripple effects” (följdeffekter) som initiativen bidrar till.

Första skiktet är det stöd (eller den basfinansiering) som kommer direkt till innovationsplattformen.

Andra skiktet består av projektfinansiering till projekt som Future by Lund antingen leder eller medverkar i.

Tredje skiktet är projektfinansiering som går till partners i projekt där Future by Lund inte medverkar i. Detta kallas spinoffprojekt eller följdprojekt.

Fjärde skiktet är de kvalitativa händelserna i systemet som är tecken på att förändring sker i riktning mot den hållbara staden. Det kan vara nya företag, nya produkter, en ökning av antalet anställda, nya investeringsströmmar, ny infrastruktur och en ökning av uppmärksamhet.

‍

‍

Texten är baserad på Sensatives texter.

‍DAIS

‍