Kan en IoT-plattform hjälpa en fastighetsägare att minska ett företags klimatavtryck? I projektet ELLOSS används Sensatives IoT-plattform Yggio tillsammans med AI och relativt låga investeringar för att energioptimera fastigheter med olika energisystem.
Att utveckla företag för att de ska kunna minska sin klimatpåverkan är en viktig hållbarhetsinsats. Växthusgaser är den drivande faktorn bakom klimatförändringarna och byggnader beräknas stå för en betydande del av världens koldioxidutsläpp.
Sensative AB arbetade tillsammans med kommunala fastighetsbolag i projektet ELLOSS med att utveckla och verifiera AI & IoT baserade lösningar för att minska koldioxidutsläpp och energiförbrukning i en fastighetsportfölj. Det här görs med hjälp av Sensatives IoT-plattform, AI och och en effektiv styrning av en kombination olika traditionella och förnyelsebara energi & värmekällor. Kommunala fastighetsbolag har olika typer av fastigheter som flerfamiljsbostäder, skolor, kontor, kongressanläggningar, idrottshallar, badhus, ishallar och en konsertsal. Lokalerna är sinsemellan olika och de olika sätten att använda dem skapar mycket goda förutsättningar för att balansera och optimera energianvändningen.
I projektet ansluts alla system till Yggio och anläggningsbokningsinformation, prognoser för väder och fjärrvärmeleverans utnyttjas för att med hjälp av AI optimera energianvändning, CO2-utsläpp och kostnad.
Snabbfakta ELLOSS
Projekttid: november 2020 – december 2022
Finansiär: Energimyndigheten (Swedish Energy Agency)
Projektledare: Sensative
Följdprojekt: Byggde vidare på Sensatives kunskaper från SOM-projektet.
Klassificering i Future by Lunds ramverk
Skikt: 3
Zon: Grön (B)
Vad menar vi med Zon och Skikt?
Future by Lund arbetar med ett ramverk för att skapa förståelse och ge underlag för strategiska beslut kring utvecklingen av innovationsekosystemet där partnerskapet tillsammans ska kunna överblicka ekosystemet och föra strategiska dialoger om framtida utveckling. Att arbeta med zoner är ett sätt att visa vilken sorts innovationsaktivitet och utvecklingsfas det är, medan skikt är ett sätt att visa mängd av aktiviteter och partnerengagemang, där man kan följa såddinvesteringar, projektfinansiering och resan vidare till följd av ett projekt.
Blå, grön och gul zon
För att förklara möjligheterna i det organisatoriska mellanrummet mellan kommun, näringsliv och universitetet används en modell med en blå, en grön och en gul zon.
I den blå zonen bestämmer organisationen allt själv och har kontroll och mandat. Här styr man själv och det finns en struktur för hur man bedriver sin verksamhet. Utanför finns den gröna zonen, som befinner sig i mellanrummet mellan organisationer. Där behövs samverkan och dialog med delade mandat. Organisationer förhandlar och skapar överenskommelser om vem som gör vad, vad som kan göras tillsammans och hur det ska gå till. Här finns till exempel ofta städer och byggbolag som samarbetar för att bygga nya områden eller konkreta projekt med gemensamt satta mål och delade uppgifter och resurser. Går man vidare ut i den gula zonen är mandatet ganska oklart och organisationer delar på utmaningar och möjligheter. Vem som äger vad och vem som ska göra vad är inte klart, vilket ger större risker. Det är nödvändigt att samskapa. I den här zonen behöver man stimulera, facilitera, testa och omvärldsbevaka för att skapa kunskap och förståelse. Organisationerna delar riskerna kring det okända och oformulerade. Deltagarnas engagemang och närvaro driver möjligheterna. Många i Future by Lunds nätverk arbetar just med saker som ligger i de gröna och gula zonerna i områden som man delar med andra. Aktiviteter som utförts i gröna eller gula zonen kan med tiden bli affärsmöjligheter och hamnar då i den blå zon där organisationerna tar hem resultat, använder dem, bygger affärer och skalar.
Följdeffekter genom skiktmodellen
För att påvisa vilken betydelse innovationsaktiviteter får för ett system av aktörer arbetar Future by Lunds följeforskare Emily Wise med ”skiktmodellen” – som är ett rapporteringssätt som används i Vinnovas Vinnväxt program och fångar dynamik och de ”ripple effects” (följdeffekter) som initiativen bidrar till.
Första skiktet är det stöd (eller den basfinansiering) som kommer direkt till innovationsplattformen.
Andra skiktet består av projektfinansiering till projekt som Future by Lund antingen leder eller medverkar i.
Tredje skiktet är projektfinansiering som går till partners i projekt där Future by Lund inte medverkar i. Detta kallas spinoffprojekt eller följdprojekt.
Fjärde skiktet är de kvalitativa händelserna i systemet som är tecken på att förändring sker i riktning mot den hållbara staden. Det kan vara nya företag, nya produkter, en ökning av antalet anställda, nya investeringsströmmar, ny infrastruktur och en ökning av uppmärksamhet.
Texten är baserad på Sensatives text.
