Eftersom det blir allt vanligare med uppkopplade prylar i hemmen i ett Internet of Things har också frågan kring cybersäkerhet och integritet väckts. I projektet SIFIS-Home arbetar man med att utveckla ett ramverk av öppna mjukvarukomponenter som kan möjliggöra utveckling av säkra, integritetsmedvetna och ansvarsfulla applikationer, algoritmer och tjänster. Det gör det möjligt att upptäcka och dynamiskt reagera på cyberattacker och intrångsförsök eller brott mot användardefinierade policyer, vilket ökar kontrollen och förtroendet för det smarta hemmets slutanvändarna.

Många Smart Home-enheter använder proprietära säkerhetslösningar som inte tar hänsyn till interaktioner med andra enheter i Smart Home-systemet. Utvecklare har tidigare behövt skapa applikationer som ska anpassas till olika system och arkitekturer, där säkerhetsaspekter ofta försummats eller hanterats dåligt.

I projektet SIFIS-Home deltar en kombination av IoT, telekommunikation, cybersäkerhet, forskning och standardisering. Sensative deltar med utvecklingsaktiviteter för sin IoT-plattform Yggio och utvecklar ett flertal mjukvarukomponenter som kommer att licensieras under en öppen källkodslicens. Som ett resultat av projektet så har Sensatives FIWARE (NGSI) kompatibla IoT Context Broker ”Ratatosk”, som är en central komponent i Sensatives IoT plattform Yggio 3, lagt ut som öppen källkod med en Apache 2.0 licens.

‍

Snabbfakta SIFIS-Home (Secure Interoperable Full-Stack Internet of Things for Smart Home)

Projektpartners: Consiglio Nazionale delle Ricerche, Yrkeshögskolan Centria, RISE – Sveriges forskningsinstitut, Ericsson, F-Secure, Intel Deutschland, Luminem societa a responsabilia limitata semplificata Unipersonale, Mind, Upplopp Global,  Sensative AB, Politecnico di Torino (POL)

Projekttid: oktober 2020 – september 2023

Finansieringspart: Europeiska unionens Horizon 2020

Följdprojekt: Byggde vidare på Sensatives kunskaper från arbetet med SOM-projektet.

‍

‍Klassificering i Future by Lunds ramverk

Skikt: 3

Zon: Grön (B)

Vad menar vi med Zon och Skikt?

Future by Lund arbetar med ett ramverk för att skapa förståelse och ge underlag för strategiska beslut kring utvecklingen av innovationsekosystemet där partnerskapet tillsammans ska kunna överblicka ekosystemet och föra strategiska dialoger om framtida utveckling. Att arbeta med zoner är ett sätt att visa vilken sorts innovationsaktivitet och utvecklingsfas det är, medan skikt är ett sätt att visa mängd av aktiviteter och partnerengagemang, där man kan följa såddinvesteringar, projektfinansiering och resan vidare till följd av ett projekt.

Blå, grön och gul zon

För att förklara möjligheterna i det organisatoriska mellanrummet mellan kommun, näringsliv och universitetet används en modell med en blå, en grön och en gul zon.

I den blå zonen bestämmer organisationen allt själv och har kontroll och mandat. Här styr man själv och det finns en struktur för hur man bedriver sin verksamhet. Utanför finns den gröna zonen, som befinner sig i mellanrummet mellan organisationer. Där behövs samverkan och dialog med delade mandat. Organisationer förhandlar och skapar överenskommelser om vem som gör vad, vad som kan göras tillsammans och hur det ska gå till. Här finns till exempel ofta städer och byggbolag som samarbetar för att bygga nya områden eller konkreta projekt med gemensamt satta mål och delade uppgifter och resurser. Går man vidare ut i den gula zonen är mandatet ganska oklart och organisationer delar på utmaningar och möjligheter. Vem som äger vad och vem som ska göra vad är inte klart, vilket ger större risker. Det är nödvändigt att samskapa. I den här zonen behöver man stimulera, facilitera, testa och omvärldsbevaka för att skapa kunskap och förståelse. Organisationerna delar riskerna kring det okända och oformulerade. Deltagarnas engagemang och närvaro driver möjligheterna. Många i Future by Lunds nätverk arbetar just med saker som ligger i de gröna och gula zonerna i områden som man delar med andra. Aktiviteter som utförts i gröna eller gula zonen kan med tiden bli affärsmöjligheter och hamnar då i den blå zon där organisationerna tar hem resultat, använder dem, bygger affärer och skalar.

Följdeffekter genom skiktmodellen

För att påvisa vilken betydelse innovationsaktiviteter får för ett system av aktörer arbetar Future by Lunds följeforskare Emily Wise med ”skiktmodellen” – som är ett rapporteringssätt som används i Vinnovas Vinnväxt program och fångar dynamik och de ”ripple effects” (följdeffekter) som initiativen bidrar till.

Första skiktet är det stöd (eller den basfinansiering) som kommer direkt till innovationsplattformen.

Andra skiktet består av projektfinansiering till projekt som Future by Lund antingen leder eller medverkar i.

Tredje skiktet är projektfinansiering som går till partners i projekt där Future by Lund inte medverkar i. Detta kallas spinoffprojekt eller följdprojekt.

Fjärde skiktet är de kvalitativa händelserna i systemet som är tecken på att förändring sker i riktning mot den hållbara staden. Det kan vara nya företag, nya produkter, en ökning av antalet anställda, nya investeringsströmmar, ny infrastruktur och en ökning av uppmärksamhet.

‍

‍

Texten är baserad på Sensatives texter.

EU