För städerna och deras leverantörer är det snabbt ökande antalet IoT-enheter i det offentliga rummet och den stora mängd data de producerar stora och nya utmaningar. Det finns också en utmaning kring ägarskapet av den data som genereras, GDPR-efterlevnad, ansvar i ett flerpartslandskap och hantering av servicenivåavtal med mera.

En konsekvens av dessa utmaningar skulle kunna vara att många smarta stadsprojekt fastnar i goda avsikter. För att kunna införa ekosystemet av smarta stadslösningar kan en lösning vara att dela data mellan olika delsystem på ett konsekvent, säkert och driftskompatibla sätt för att tydligt ange vem som är ansvarig för vad och när. IoT-enheter för med sig ett behov av stark styrning, övervakning och loggning. Alla dessa utmaningar är tydliga vad gäller den smarta lyktstolpen där sensorer, kameror, EV-laddning, anslutning och andra funktioner kombineras. Många möjligheter finns men det finns också många hinder; som det växande antalet krav som ställs på IoT-enheter i offentliga utrymmen, brist på insikter, brist på bedömningskriterier och hantering av hela värdekedjan och serviceprocesser.

Målet med SLAM är att identifiera, analysera och ta bort dessa hinder med ett integrerat tillvägagångssätt som kombinerar en teknisk dataplattform, marknadsplats och serviceportal. SLAM är till för att ge insikt till städer och företag genom en strukturerad strategi för datadelning.

Sensatives IoT plattform Yggio fungerar som den centrala dataplattformen i projektet och utvecklas för att stödja den nya FIWARE standarden NGSI_ld för full support av länkad data.

‍

Snabbfakta SLAM

SLAM: Smart Lamppost Asset Marketplace - i4Trust

‍Projektpartners:

Projekttid: 220301 – 2024

Koordinerande part: Hublogic NV (NL)

Finansiär: i4Trust

Följdprojekt: Byggde vidare på kunskaper från SOM-projektet.

‍

Klassificering i Future by Lunds ramverk

Skikt: 3

Zon: Grön (B)

Vad menar vi med Zon och Skikt?

Future by Lund arbetar med ett ramverk för att skapa förståelse och ge underlag för strategiska beslut kring utvecklingen av innovationsekosystemet där partnerskapet tillsammans ska kunna överblicka ekosystemet och föra strategiska dialoger om framtida utveckling. Att arbeta med zoner är ett sätt att visa vilken sorts innovationsaktivitet och utvecklingsfas det är, medan skikt är ett sätt att visa mängd av aktiviteter och partnerengagemang, där man kan följa såddinvesteringar, projektfinansiering och resan vidare till följd av ett projekt.

Blå, grön och gul zon

För att förklara möjligheterna i det organisatoriska mellanrummet mellan kommun, näringsliv och universitetet används en modell med en blå, en grön och en gul zon.

I den blå zonen bestämmer organisationen allt själv och har kontroll och mandat. Här styr man själv och det finns en struktur för hur man bedriver sin verksamhet. Utanför finns den gröna zonen, som befinner sig i mellanrummet mellan organisationer. Där behövs samverkan och dialog med delade mandat. Organisationer förhandlar och skapar överenskommelser om vem som gör vad, vad som kan göras tillsammans och hur det ska gå till. Här finns till exempel ofta städer och byggbolag som samarbetar för att bygga nya områden eller konkreta projekt med gemensamt satta mål och delade uppgifter och resurser. Går man vidare ut i den gula zonen är mandatet ganska oklart och organisationer delar på utmaningar och möjligheter. Vem som äger vad och vem som ska göra vad är inte klart, vilket ger större risker. Det är nödvändigt att samskapa. I den här zonen behöver man stimulera, facilitera, testa och omvärldsbevaka för att skapa kunskap och förståelse. Organisationerna delar riskerna kring det okända och oformulerade. Deltagarnas engagemang och närvaro driver möjligheterna. Många i Future by Lunds nätverk arbetar just med saker som ligger i de gröna och gula zonerna i områden som man delar med andra. Aktiviteter som utförts i gröna eller gula zonen kan med tiden bli affärsmöjligheter och hamnar då i den blå zon där organisationerna tar hem resultat, använder dem, bygger affärer och skalar.

Följdeffekter genom skiktmodellen

För att påvisa vilken betydelse innovationsaktiviteter får för ett system av aktörer arbetar Future by Lunds följeforskare Emily Wise med ”skiktmodellen” – som är ett rapporteringssätt som används i Vinnovas Vinnväxt program och fångar dynamik och de ”ripple effects” (följdeffekter) som initiativen bidrar till.

Första skiktet är det stöd (eller den basfinansiering) som kommer direkt till innovationsplattformen.

Andra skiktet består av projektfinansiering till projekt som Future by Lund antingen leder eller medverkar i.

Tredje skiktet är projektfinansiering som går till partners i projekt där Future by Lund inte medverkar i. Detta kallas spinoffprojekt eller följdprojekt.

Fjärde skiktet är de kvalitativa händelserna i systemet som är tecken på att förändring sker i riktning mot den hållbara staden. Det kan vara nya företag, nya produkter, en ökning av antalet anställda, nya investeringsströmmar, ny infrastruktur och en ökning av uppmärksamhet.

‍

‍