För att digitalisera jordbruk leder Sensative två projekten där man utvecklar och tillhandahåller LoRa-nätverk, Yggio, AI och visualiseringsstöd och leder andra parterna i utvecklingen av sensorer, AI-algoritmer och tjänster. Detta implementeras och testas i olika odlingsmiljöer, lagringsmiljöer och miljöer för djurhållning tillsammans med lantbrukare.
För Sensative innebär projektet att man fick tillfälle att utveckla Yggio för att stödja smart jordbruk. I projektet ges möjlighet till integration och stöd till projektets parter som levererar enheter och tjänster. Dessutom arbetar man med att etablera AI ramverk och AI-algoritmer som utvecklades och tränades för att identifiera felaktiga sensordata och analysera data som beslutsstöd för gödsling, bevattning etc.
Projekt 1: Automatisk kvalificering av sensordata
Projektet tog fram en mjukvara som kan hitta fel i mätvärden från regnmätare, bladfuktsmätare, markfuktsensorer, temperatursensorer, med mera. Avsikten var att varna för felmätningar och automatiskt korrigera mätvärden i väntan på att aktuella sensorer rensas, tvättas, bytas ut eller flyttas. Fel kan hittas och korrigeras genom att jämföra med närliggande sensorer samt vädertjänsternas (SMHI:s) prognoser.
Snabba fakta Automatisk kvalificering av sensordata
Projektpartners: Sensefarm, Aluvivum, MAFA, LudaFarm och ett antal Agri start ups och lantbrukare.
Projekttid: 2019- 2022
Koordinerande partner: Sensative
Finansiär: Jordbruksverket
Följdprojekt: Byggde vidare på kunskaper från SOM-projektet.
Klassificering i Future by Lunds ramverk
Skikt: 3
Zon: Grön (B)
Vad menar vi med Zon och Skikt?
Future by Lund arbetar med ett ramverk för att skapa förståelse och ge underlag för strategiska beslut kring utvecklingen av innovationsekosystemet där partnerskapet tillsammans ska kunna överblicka ekosystemet och föra strategiska dialoger om framtida utveckling. Att arbeta med zoner är ett sätt att visa vilken sorts innovationsaktivitet och utvecklingsfas det är, medan skikt är ett sätt att visa mängd av aktiviteter och partnerengagemang, där man kan följa såddinvesteringar, projektfinansiering och resan vidare till följd av ett projekt.
Blå, grön och gul zon
För att förklara möjligheterna i det organisatoriska mellanrummet mellan kommun, näringsliv och universitetet används en modell med en blå, en grön och en gul zon.
I den blå zonen bestämmer organisationen allt själv och har kontroll och mandat. Här styr man själv och det finns en struktur för hur man bedriver sin verksamhet. Utanför finns den gröna zonen, som befinner sig i mellanrummet mellan organisationer. Där behövs samverkan och dialog med delade mandat. Organisationer förhandlar och skapar överenskommelser om vem som gör vad, vad som kan göras tillsammans och hur det ska gå till. Här finns till exempel ofta städer och byggbolag som samarbetar för att bygga nya områden eller konkreta projekt med gemensamt satta mål och delade uppgifter och resurser. Går man vidare ut i den gula zonen är mandatet ganska oklart och organisationer delar på utmaningar och möjligheter. Vem som äger vad och vem som ska göra vad är inte klart, vilket ger större risker. Det är nödvändigt att samskapa. I den här zonen behöver man stimulera, facilitera, testa och omvärldsbevaka för att skapa kunskap och förståelse. Organisationerna delar riskerna kring det okända och oformulerade. Deltagarnas engagemang och närvaro driver möjligheterna. Många i Future by Lunds nätverk arbetar just med saker som ligger i de gröna och gula zonerna i områden som man delar med andra. Aktiviteter som utförts i gröna eller gula zonen kan med tiden bli affärsmöjligheter och hamnar då i den blå zon där organisationerna tar hem resultat, använder dem, bygger affärer och skalar.
Följdeffekter genom skiktmodellen
För att påvisa vilken betydelse innovationsaktiviteter får för ett system av aktörer arbetar Future by Lunds följeforskare Emily Wise med ”skiktmodellen” – som är ett rapporteringssätt som används i Vinnovas Vinnväxt program och fångar dynamik och de ”ripple effects” (följdeffekter) som initiativen bidrar till.
Första skiktet är det stöd (eller den basfinansiering) som kommer direkt till innovationsplattformen.
Andra skiktet består av projektfinansiering till projekt som Future by Lund antingen leder eller medverkar i.
Tredje skiktet är projektfinansiering som går till partners i projekt där Future by Lund inte medverkar i. Detta kallas spinoffprojekt eller följdprojekt.
Fjärde skiktet är de kvalitativa händelserna i systemet som är tecken på att förändring sker i riktning mot den hållbara staden. Det kan vara nya företag, nya produkter, en ökning av antalet anställda, nya investeringsströmmar, ny infrastruktur och en ökning av uppmärksamhet.
Projekt 2: Anpassad infrastruktur med tjänstepaket för gårdens digitalisering
I projektet var visionen att ta fram attraktiva tjänstepaket runt installation, drift och tjänster för en digitaliserad gård. Innovationen innebär ett system som är robust och kostnadseffektivt och som kan hantera både höga datahastigheter från kameror till långsamma batteridrivna fältsensorer placerade långt från gården. Projektet vidareutvecklade existerande och nya tjänster samt anpassade sensorer och kameror för att kunna möta olika lantbrukares behov.
Snabba fakta: Anpassad infrastruktur med tjänstepaket för gårdens digitalisering
Apps & infrastructure for a farm's digital transformation
Projektpartners: Sensefarm, Aluvivum, MAFA, LudaFarm och ett antal Agri start ups och lantbrukare.
Projekttid: 2019- 2022
Koordinerande partner: Sensative
Finansiär: Jordbruksverket
Följdprojekt: Byggde vidare på kunskaper från SOM-projektet.
Future by Lund klassificering:
Skikt/Layer: 3
Zon/Zone: Grön (B)
