För att minska antalet olyckor finns ett behov av att bättre förstå oskyddade trafikanters situation. Genom digitaliseringen möjliggörs nya sätt att förstå människors resvanor och användning av trafiksystemet. Allt fler kommuner har börjat använda app-baserade resvaneundersökningar där positioneringsdata samlas in via mobiltelefoner. Dessa data innehåller information som inte varit tillgänglig tidigare, som data om resvägar och hastighetsprofiler utmed sträckor liksom betydligt bättre skattningar av restider och reslängder. Det finns genom dessa data nya möjligheter att göra trafiksäkerhetsanalyser genom exponeringsdata baserade på hastigheter, hastighetsspridning, tid i olika trafikmiljöer med mera. Det gäller att förstå hur denna data kan bearbetas och användas för olika typer av trafiksäkerhetsanalyser.

Trivector Traffics studie undersökte om data från app-baserade resvaneundersökningar kan användas för att ge värdefull information om a) den oskyddade trafikantgruppen, b) exponering och c) annan trafiksäkerhetsrelevant information, så som hastigheter. Två case har genomfördes, dels i en allmän app-baserad resvaneundersökning med fokus på cyklister och dels en appassad app-baserad resvaneundersökning, med fokus på elsparkcyklister.

Efter undersökningen kunde man konstatera att app-baserade resvaneundersökningar ger intressant information kring både exponering och hastigheter. Den geografiska information gör att analyser kan göras på en detaljnivå som inte tidigare varit möjligt. Det förenar både möjligheten att analysera data utifrån trafikantgrupp (traditionellt resvaneundersökningens styrka) och utifrån trafikmiljöer (möjligt om man har tillgång till resvägar med GPS-spår).

‍

Fakta Exponerings- och trafiksäkerhetsdata från appbaserad resvaneundersökning

Finansiär: Skyltfonden, Trafikverket

Finansiering: 480 000 kronor

Projekttid: juni 2020 – april 2022

Projektledare: Emeli Adell

Projektpartners: Trivector Traffic

Följdprojekt: Fortsättning på att förstå vad den spatiala data som TravelVu samlar in kan användas till. TravelVu användes i SOM-projektet för att se hur man kan samla data om cyklisters resvägar i Lund och hur denna data kan användas som underlag för samhällsplanering. Samtidigt provades också en bluetooth-uppkopplad knapp som cyklisterna hade på styret för att kunna markera när de upplevde en otrygg situation, vilket också var en undersökning av oskyddade trafikanters situation.

Vad blir resultatet? Projektet kommer att ge grunderna till ett verktyg som bättre kan visa i vilka trafikmiljöer oskyddade trafikanter befinner sig i och hur de beter sig där. Detta är viktig information för att kunna få en bättre och mer nyanserad bild av trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Att enbart förlita sig på antal olyckor (oavsett hur många trafikanter som passerat), ger en mycket trubbig förståelse – men det är så man normalt gör idag.  

Hur tas projektet vidare? Målet är att ta fram en produkt kring trafiksäkerhetsanalyser för oskyddade trafikanter baserat på TravelVu-data.

Future by Lund klassificering:

Skikt/Layer: 3)

Zon/Zone: Blå

‍

Klassificering i Future by Lunds ramverk

Skikt: 3

Zon: Blå (3)

Vad menar vi med Zon och Skikt?

Future by Lund arbetar med ett ramverk för att skapa förståelse och ge underlag för strategiska beslut kring utvecklingen av innovationsekosystemet där partnerskapet tillsammans ska kunna överblicka ekosystemet och föra strategiska dialoger om framtida utveckling. Att arbeta med zoner är ett sätt att visa vilken sorts innovationsaktivitet och utvecklingsfas det är, medan skikt är ett sätt att visa mängd av aktiviteter och partnerengagemang, där man kan följa såddinvesteringar, projektfinansiering och resan vidare till följd av ett projekt.

Blå, grön och gul zon

För att förklara möjligheterna i det organisatoriska mellanrummet mellan kommun, näringsliv och universitetet används en modell med en blå, en grön och en gul zon.

I den blå zonen bestämmer organisationen allt själv och har kontroll och mandat. Här styr man själv och det finns en struktur för hur man bedriver sin verksamhet. Utanför finns den gröna zonen, som befinner sig i mellanrummet mellan organisationer. Där behövs samverkan och dialog med delade mandat. Organisationer förhandlar och skapar överenskommelser om vem som gör vad, vad som kan göras tillsammans och hur det ska gå till. Här finns till exempel ofta städer och byggbolag som samarbetar för att bygga nya områden eller konkreta projekt med gemensamt satta mål och delade uppgifter och resurser. Går man vidare ut i den gula zonen är mandatet ganska oklart och organisationer delar på utmaningar och möjligheter. Vem som äger vad och vem som ska göra vad är inte klart, vilket ger större risker. Det är nödvändigt att samskapa. I den här zonen behöver man stimulera, facilitera, testa och omvärldsbevaka för att skapa kunskap och förståelse. Organisationerna delar riskerna kring det okända och oformulerade. Deltagarnas engagemang och närvaro driver möjligheterna. Många i Future by Lunds nätverk arbetar just med saker som ligger i de gröna och gula zonerna i områden som man delar med andra. Aktiviteter som utförts i gröna eller gula zonen kan med tiden bli affärsmöjligheter och hamnar då i den blå zon där organisationerna tar hem resultat, använder dem, bygger affärer och skalar.

Följdeffekter genom skiktmodellen

För att påvisa vilken betydelse innovationsaktiviteter får för ett system av aktörer arbetar Future by Lunds följeforskare Emily Wise med ”skiktmodellen” – som är ett rapporteringssätt som används i Vinnovas Vinnväxt program och fångar dynamik och de ”ripple effects” (följdeffekter) som initiativen bidrar till.

Första skiktet är det stöd (eller den basfinansiering) som kommer direkt till innovationsplattformen.

Andra skiktet består av projektfinansiering till projekt som Future by Lund antingen leder eller medverkar i.

Tredje skiktet är projektfinansiering som går till partners i projekt där Future by Lund inte medverkar i. Detta kallas spinoffprojekt eller följdprojekt.

Fjärde skiktet är de kvalitativa händelserna i systemet som är tecken på att förändring sker i riktning mot den hållbara staden. Det kan vara nya företag, nya produkter, en ökning av antalet anställda, nya investeringsströmmar, ny infrastruktur och en ökning av uppmärksamhet.

‍

‍