Undersökning av människors resvanor görs ofta under en kort period. Men hur ser våra resvanor ut över tid – och hur skulle man kunna använda data om detta för att påverka gruppers sätt att resa? Det undersöker Trivector Traffic och LTH i projektet Individvariationer i resmönstret!
Appen TravelVu använder den GPS som redan finns i våra mobiler för att göra utförliga undersökningar av resvanor. I mobilen registreras sträckor och tid, och appen känner av vilket färdmedel som troligen används. För deltagarna är det bara att sedan korrigera och godkänna dagens aktiviteter. TravelVu användes i SOM-projektet och där fick närmare 500 cyklister registrera sina resor under några veckor. I projektet undersöktes hur appen kunde användas för att se vilka vägarcyklisterna väljer genom Lund. Lunds kommun var med för att se hur den data som skapades kunde vara ett stöd för planering av cykelvägar.
Projektet individvariationer i resmönster är en uppföljning på det här projektet, och där går Trivector Traffic vidare med mer långvariga datainsamlingar för att se hur individer varierar sina resvanor över tid. Genom att förstå resvanor över tid kan forskningen hjälpa trafikplanerare att hitta realistiska och effektiva åtgärder som fungerar i människors vardag. Deltagarna kommer att dela information om hur de reser, och är då med och bidrar till lösningar för framtidens transporter. De flesta är med under en månad, men målsättningen är att 100 personer ska vara med och dela data under ett helt år. Med denna typ av nya data kan forskningen beskriva hur ofta olika typer av resor görs, hur ofta olika destinationer besöks och hur olika färdmedel används på ett mycket mer exakt vis än tidigare. Från månadsstudien ser Trivector Traffic till exempel redan innan studien är avslutad att det finns olika sätt att använda bilen, som kanske totalt sett leder till lika mycket bilkörning, men vissa gör få långa resor medan andra gör många korta. Det som samhället behöver göra för att möjliggöra ett mer hållbart resande ser naturligtvis väldigt olika ut för dessa grupper. Den bättre förståelsen för hur man reser idag kan hjälpa till att skapa realistiska alternativ till bilen och ett mer hållbart resande.
Fakta Individvariationer i resmönster
Finansiär: Energimyndigheten
Projektfinansiering: 5 200 000 kr
Projekttid: november 2020 – Februari 2024
Projektledare: Lena Smidfelth Rosqvist
Projektpartners: Trivector Traffic, LTH
Följdprojekt: Projektet är en vidareutveckling av TravelVu, där man tidigare bland annat samlat resdata genom att följa användarnas resor under några veckor. I detta projekt vill Trivector Traffic skapa longitudinella data – alltså förstå hur individer varierar sitt resebeteende över tid. I detta projekt samlas data från en större grupp i en månad, och för en mindre under ett helt år och på så vis skapas helt unika data.
Resultat och fortsättning: Datainsamling avslutas i september 2022. Trivector Traffic började redan innan projektets slut med att analysera månadsdata och att identifiera olika grupper som använder bil på olika sätt. Grupperna är till exempel: Ofta och korta resor, sällan och långa resor, Bil ibland – cykel ibland, Alltid bil osv. Trivector Traffic kommer identifiera och beskriva de olika grupperna och analysera hur mycket utsläpp respektive grupp ger upphov till. Därefter försöker man i projektet hitta vilka möjligheter det finns att hitta andra alternativ till bil i respektive grupp samt vad som behövs för att stödja den förändringen.
Future by Lund klassificering:
Skikt/Layer: 3
Zon/Zone: Grön (B)
Klassificering i Future by Lunds ramverk
Skikt: 3
Zon: Grön/Blå (2/3)
Vad menar vi med Zon och Skikt?
Future by Lund arbetar med ett ramverk för att skapa förståelse och ge underlag för strategiska beslut kring utvecklingen av innovationsekosystemet där partnerskapet tillsammans ska kunna överblicka ekosystemet och föra strategiska dialoger om framtida utveckling. Att arbeta med zoner är ett sätt att visa vilken sorts innovationsaktivitet och utvecklingsfas det är, medan skikt är ett sätt att visa mängd av aktiviteter och partnerengagemang, där man kan följa såddinvesteringar, projektfinansiering och resan vidare till följd av ett projekt.
Blå, grön och gul zon
För att förklara möjligheterna i det organisatoriska mellanrummet mellan kommun, näringsliv och universitetet används en modell med en blå, en grön och en gul zon.
I den blå zonen bestämmer organisationen allt själv och har kontroll och mandat. Här styr man själv och det finns en struktur för hur man bedriver sin verksamhet. Utanför finns den gröna zonen, som befinner sig i mellanrummet mellan organisationer. Där behövs samverkan och dialog med delade mandat. Organisationer förhandlar och skapar överenskommelser om vem som gör vad, vad som kan göras tillsammans och hur det ska gå till. Här finns till exempel ofta städer och byggbolag som samarbetar för att bygga nya områden eller konkreta projekt med gemensamt satta mål och delade uppgifter och resurser. Går man vidare ut i den gula zonen är mandatet ganska oklart och organisationer delar på utmaningar och möjligheter. Vem som äger vad och vem som ska göra vad är inte klart, vilket ger större risker. Det är nödvändigt att samskapa. I den här zonen behöver man stimulera, facilitera, testa och omvärldsbevaka för att skapa kunskap och förståelse. Organisationerna delar riskerna kring det okända och oformulerade. Deltagarnas engagemang och närvaro driver möjligheterna. Många i Future by Lunds nätverk arbetar just med saker som ligger i de gröna och gula zonerna i områden som man delar med andra. Aktiviteter som utförts i gröna eller gula zonen kan med tiden bli affärsmöjligheter och hamnar då i den blå zon där organisationerna tar hem resultat, använder dem, bygger affärer och skalar.
Följdeffekter genom skiktmodellen
För att påvisa vilken betydelse innovationsaktiviteter får för ett system av aktörer arbetar Future by Lunds följeforskare Emily Wise med ”skiktmodellen” – som är ett rapporteringssätt som används i Vinnovas Vinnväxt program och fångar dynamik och de ”ripple effects” (följdeffekter) som initiativen bidrar till.
Första skiktet är det stöd (eller den basfinansiering) som kommer direkt till innovationsplattformen.
Andra skiktet består av projektfinansiering till projekt som Future by Lund antingen leder eller medverkar i.
Tredje skiktet är projektfinansiering som går till partners i projekt där Future by Lund inte medverkar i. Detta kallas spinoffprojekt eller följdprojekt.
Fjärde skiktet är de kvalitativa händelserna i systemet som är tecken på att förändring sker i riktning mot den hållbara staden. Det kan vara nya företag, nya produkter, en ökning av antalet anställda, nya investeringsströmmar, ny infrastruktur och en ökning av uppmärksamhet.
