Genom att förstå hur inköpsbeteende påverkar våra resvanor kan forskningen hjälpa trafikplanerare att hitta åtgärder som fungerar i vardagen för ett mer hållbart resande. Just nu pågår ett forskningsprojekt som samlar data om hur människor i hela Sverige reser i samband med inköp i sin vardag. Forskningsprojektet pågår fram till 2023 och särskilt fokus ligger på att förstå mer om hur vi e-handlar och hur det påverkar hur vi reser.
Förändringar såsom digitaliseringen och pandemin har påverkat både utbudet i butik och på nätet. Att förstå mer om hur vi i vardagen löser våra inköp och hur vi kombinerar dessa med att göra fler ärenden när vi ändå är på väg för att hämta barn, återvinna skräp eller träna är av stor betydelse för trafikplanerare för att skapa ett välfungerande transportsystem. Genom att bättre förstå hur vi reser i vardagen kan vi förstå hur leveranssystem för e-handel bör utformas för att skapa ett mer hållbart transportsystem som fungerar i människors vardag. Det här undersöks i ett projekt som leds av Trivector Traffic.
Fakta Resmönster kopplat till e-handel för identifiering av fungerande klimatomställningsåtgärder
Finansiär: Energimyndigheten
Finansiering: 2 307 220 kronor
Projekttid: september 2021 – augusti 2023
Projektledare: Sara Boije af Gennäs
Projektpartners: Trivector Traffic, LTH
Följdprojekt: Projektet är en följd av datainsamlingar med TravelVu, som kan ge mycket information om komplexa samband. Därför försöker man i projektet förstå mer om konsekvenser av e-handel genom att använda TravelVu. TravelVu användes tidigare bland annat i Future by Lunds projekt Smarta Offentliga Miljöer för att se hur man kan samla cyklisters resdata och använda dem som underlag för samhällsplanerare.
Vad blev resultatet? I projektet har appen TravelVu utvecklats så att den kan samla in mer information och inkludera e-handel, till exempel även fånga hemleveranser. Trivector Traffic har samlat in data under våren 2022 och analyserna har påbörjats. Målet är att se om olika typer av e-handelsbeteenden påverkar hur vi reser, inte bara för e-handel, utan på totalen. Därifrån vill projektet studera till exempel hur leveranssystemen bör utformas för att leda till så hållbart resande som möjligt.
Klassificering i Future by Lunds ramverk
Skikt: 3
Zon: Grön (B)
Vad menar vi med Zon och Skikt?
Future by Lund arbetar med ett ramverk för att skapa förståelse och ge underlag för strategiska beslut kring utvecklingen av innovationsekosystemet där partnerskapet tillsammans ska kunna överblicka ekosystemet och föra strategiska dialoger om framtida utveckling. Att arbeta med zoner är ett sätt att visa vilken sorts innovationsaktivitet och utvecklingsfas det är, medan skikt är ett sätt att visa mängd av aktiviteter och partnerengagemang, där man kan följa såddinvesteringar, projektfinansiering och resan vidare till följd av ett projekt.
Blå, grön och gul zon
För att förklara möjligheterna i det organisatoriska mellanrummet mellan kommun, näringsliv och universitetet används en modell med en blå, en grön och en gul zon.
I den blå zonen bestämmer organisationen allt själv och har kontroll och mandat. Här styr man själv och det finns en struktur för hur man bedriver sin verksamhet. Utanför finns den gröna zonen, som befinner sig i mellanrummet mellan organisationer. Där behövs samverkan och dialog med delade mandat. Organisationer förhandlar och skapar överenskommelser om vem som gör vad, vad som kan göras tillsammans och hur det ska gå till. Här finns till exempel ofta städer och byggbolag som samarbetar för att bygga nya områden eller konkreta projekt med gemensamt satta mål och delade uppgifter och resurser. Går man vidare ut i den gula zonen är mandatet ganska oklart och organisationer delar på utmaningar och möjligheter. Vem som äger vad och vem som ska göra vad är inte klart, vilket ger större risker. Det är nödvändigt att samskapa. I den här zonen behöver man stimulera, facilitera, testa och omvärldsbevaka för att skapa kunskap och förståelse. Organisationerna delar riskerna kring det okända och oformulerade. Deltagarnas engagemang och närvaro driver möjligheterna. Många i Future by Lunds nätverk arbetar just med saker som ligger i de gröna och gula zonerna i områden som man delar med andra. Aktiviteter som utförts i gröna eller gula zonen kan med tiden bli affärsmöjligheter och hamnar då i den blå zon där organisationerna tar hem resultat, använder dem, bygger affärer och skalar.
Följdeffekter genom skiktmodellen
För att påvisa vilken betydelse innovationsaktiviteter får för ett system av aktörer arbetar Future by Lunds följeforskare Emily Wise med ”skiktmodellen” – som är ett rapporteringssätt som används i Vinnovas Vinnväxt program och fångar dynamik och de ”ripple effects” (följdeffekter) som initiativen bidrar till.
Första skiktet är det stöd (eller den basfinansiering) som kommer direkt till innovationsplattformen.
Andra skiktet består av projektfinansiering till projekt som Future by Lund antingen leder eller medverkar i.
Tredje skiktet är projektfinansiering som går till partners i projekt där Future by Lund inte medverkar i. Detta kallas spinoffprojekt eller följdprojekt.
Fjärde skiktet är de kvalitativa händelserna i systemet som är tecken på att förändring sker i riktning mot den hållbara staden. Det kan vara nya företag, nya produkter, en ökning av antalet anställda, nya investeringsströmmar, ny infrastruktur och en ökning av uppmärksamhet.
